LCHF (LowCarb HighFat) är ett mycket effektivt sätt att förbättra både hälsa och vikt.

Den står i skarp kontrast till Livsmedelsverkets påbud att äta 55-60E% sockerkedjor (kolhydrater).

« februari 2012
måtiontofrlösö
  
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
    
       
Idag
Kategorier

Senaste kommentarer

Senaste inläggen

Navigering

Sidvisningar idag: 473


RSS
Insulin göder cancer: Radiointervju
18 oktober kl. 08:34

Höga insulinnivåer är en stor riskfaktor när det gäller att utveckla prostatacancer. Det är den viktigaste slutsatsen som läkaren Jan Hammarsten kommit fram till efter 20 års forskning på prostatacancer. Hans rön har nyligen publicerats i den ansedda tidskriften "Nature". Han liknar insulin vid "gödning för cancer".

Källa: Intervju i Sveriges Radio 

Urologen Jan Hammarsten började intressera sig för cancer i prostatan när hans fru avled i en cancersjukdom redan i 40-årsåldern. 

Via länken ovan når du tre korta avsnitt samt den oredigerade intervjun i sin helhet. Han presenterar övertygande, med enkla termer och ett lätt förståeligt språk, sina rön och gör reservationslösa kopplingar till att LCHF är till fördel för att dämpa eller förhindra de elakartade tumörernas tillväxt. Han informerar sina patienter och ger dem matförslag som, vad jag kan förstå, är helt inom LCHF-tänket.



Postat i: Hälsovinster med LCHF  Permalink   Kommentarer [0]  
 
Sockerbomben, en klokbok om socker- och andra beroenden.
25 juli kl. 20:59

"Sockerberoende har inte med vikt att göra. Mångas kroppar skriker efter socker. Orsaken är att de reagerar helt annorlunda än andra på den sortens mat, den ger inte bara mättnad utan också ett fysiskt och psykiskt välbefinnande."
 

 
Sockerbomben i din hjärna av beroendespecialisten Bitten Jonsson och medicinjournalisten Pia Nordström har kommit ut i en ny upplaga. Den väckte berättigat uppseende när den först kom ut 2004 och har satt fokus på att beroenden av vitt skilda slag som gemensam nämnare har en hormonell bakgrund som triggar kroppens välbefinnande.
 
Några av de signalsubstanser som deltar är tämligen välkända, som endorfiner, serotonin och dopamin, till dessa kommer bland andra noradrenalin glutamat, acetylkolin, GABA och oxytocin. De har komplicerade ömsesidiga förhållanden och både för låga och höga mängder får negativa verkningar. Kroppen producerar dem själv, men genom yttre stimulans kan man få en betydligt större verkan. Tyvärr följer en anpassning till högre nivåer och man måste gradvis öka stimuleringen för att få den positiva "kick" som man ursprungligen upplevde, tyvärr hamnar man med tiden ofta under normalläget om man inte tar sin "drog".
 
Jag skriver medvetet "drog" oavsett om det är alkohol, knark, ett beteende (spel, shopping, spänningssökeri) eller t.ex. socker. Alla dessa rycker i samma hormonsystem, det som styr välbefinnande, men med olika styrka. En del människor har hög toleransnivå och upplever ingen särskild "kick" trots att man provar på "droger" medan andra är extremt känsliga och kan vara fast i ett bruk/missbruk redan från första "jungfrusilen". 
 
Bitten har själv varit fast i skadligt missbruk och har egna erfarenheter som hon behärskat. Till detta skall läggas avancerade studier i USA, ett föregångsland vad gäller nytänkande i missbruksvården. Sedan många år lär hon ut hur man skall förstå de bakomliggande mekanismerna och manipulera dem med medvetna val av livsstil.
 
De som är lyckliga nog att tillhöra den "okänsliga" gruppen har lätt att skylla de som "åker dit" för att ha dålig självkontroll, något som Bitten menar är fel. De senare slåss mot ett lättpåverkat hormonsystem och om man råkar trigga det på ett olämpliggt sätt, avsiktligt eller oavsiktligt, så kan man vara fast i ett skadligt beteende.
 
Traditionella beroendespecialister brukar inte erkänna socker som beroendeframkallande, till det anser man att det fodras starkare droger som alkohol och narkotika. Men alla dessa bearbetar samma hormonsystem och socker är lurigt på det sättet att det förekommer i så stor omfattning i vår mat. 
 
Dagens officiella kostråd menar att man skall äta 55-60E% (procent energi) från kolhydrater. Alla kolhydrater av näringsmässig betydelse byggs av enbart tre enkla sockerarter, glukos, fruktos och galaktos. Vanligt vitt socker, disackariden sukros, byggs av en glukos- och en fruktosmolekyl. Fruktos ger sötma medan glukos smakar mest bara trist. I vår mat finns även stora mängder tomma kalorier i form av stärkelse som byggs av enbart glukoskedjor, en del långa och raka, andra kraftigt förgrenade.
 
På kort sikt ger dessa enkla sockerarter en känsla av välbefinnande, men känslan är kortvarig och går snabbt över och ersätts, hos sockerkänsliga, av sug efter mer. Detta är dels beroende på att kroppens insulinsystem lotsar in en del av glukosen till fettceller där de inte bidrar till mättnadskänslor medan blodsockret sjunker så lågt att man känner hungersug att äta mer. Men lurigare ändå är att det initials välbefinnandet ersätts av sin motsats, man känner sig ruggig och blir på sämre humör. Även om man inte inser det själv så "vet" man vad som krävs för att komma någorlunda i balans igen, mer godis, juice, pasta, bröd eller något annat socker- eller stärkelserikt.
 
Till de tidigare "ärliga" sockerprodukterna har sedan 70-talet fogats en majs-produkt, HFCS, High Fructose Corn Syrup. Detta är en produkt med ungefär samma fördelning av glukos och fruktos, men den har en sötare smak och används därför ofta i läskprodukter. Konsumtionen av dessa har ökat dramatiskt under senare årtionden och utgör numera en mycket stor del av genomsnittssvenskens helt "tomma" kaloriförbrukning.
 
Med sina erfarenheter har Bitten funnit en mycket tydlig samvariation mellan socker- och andra beroenden. Om man sensiterat (upparbetat) en form av beroende så är det lättare att bli åka dit på ytterligare droger/beteenden. Det är t.ex. välkänt att större delen av alla alkoholister även är tobaksberoende.
 
Redan genom att inse och erkänna att man har ett beroende har man inlett sin förbättring. Därefter gäller det att angripa dess kärna med effektiva metoder. Om man har en viss hum om hur kroppen reagerar och utnyttjar detta på ett genomtänkt sätt så har man stor chans att klara den permanenta livsstilsförändring som krävs.
 
I boken beskrivs inte bara de fysiologiska och hormonella mekanismerna på ett förståeligt sätt, man får även att antal konkreta förslag på verktyg och förhållningssätt för att klara sina föresatser. Där finns även ett antal framgångsberättelser om personer som suttit djupt i sockerträsket men förstått allvaret i sin situation och lyckats i sina föresatser att ta sig upp igen. 
 
Mot bokens slut finns ett antal tips om mat att välja likaväl sådant man skall undvika. Detta är inte en kokbok med direkta recept utan en klokbok om hur man skall hjälpa sin kropp att läka sig själv.
 
Rekommenderas!
  • Sockerbomben i din hjärna 
  • Bitten Jonsson och Pia Nordström
  • Optimal förlag
  • ISBN 978-91-7241-726-7



Postat i: Hälsovinster med LCHF  Permalink   Kommentarer [0]  
 
Iriter, Bechterew och LCHF
24 juli kl. 11:31

Jag satt i hyrbilen på väg mellan Kennedy Space Center och Orlando, Florida när smärtan kom. Plötsligt, intensivt och med en påtaglig känslighet för ljus. Det var i slutet på 80-talet och vår första resa till USA. Första tanken var att kalldrag från luftkonditioneringen i flygplanet på vägen över Atlanten var orsaken, men varför bara ena ögat? Resten av dagen körde jag mycket försiktigt med ena handen kupad över ögat som skydd mot ljuset. Att försöka blunda med ena ögat och köra var inte att tänka på. Till slut klarade jag inte mer och långt innan det var planerat så stannade vi och låg över på ett riktigt billigt motell. Under natten och nästa morgon begrep vi bättre vad som styrde priset. Det var, som i många andra sammanhang, läget, läget och läget. 

När vi anlände i kvällens djupa mörker var vi inte särskilt uppmärksamma på att det låg en livligt trafikerad järnväg i direkt anslutning till bakväggen och att den stilla förortsgatan på framsidan i själva verket var en mångfilig pendlarväg med gigantisk trafik på morgonen. Nåja, centralt var det i vilket fall.

Under natten hade smärtan lagt sig nästan helt och resten av semestern blev inte alls påverkad, men på vägen hem var luftmunstycket över min flygstol stängt, för säkerhets skull. Inga ögonproblem på några år, men så hände det igen och då kom till slut förklaringen till vad som förorsakat smärtan, en inflammation i ögats iris (regnbågshinnan), en irit.

I ögat finns en ringmuskel runt pupillen som reglerar hur mycket ljus som släpps in i ögat. Denna muskel ger oss även vår ögonfärg. Av olika skäl kan den inflammeras och den smärta som uppkommer har, åtminstone i mitt fall, varit stark och obehaglig. Redan den lätta beröringen när man tvättar ansiktet är tillräcklig.


Inflammationen kan utlösas av många orsaker och jag bär med mig minst två av dem, tarmsjukdomen ulcerös kolit samt den reumatiska ankyloserande spondylit, även kallad Bechterews sjukdom.

Att mitt första möte med irit kom så plötsligt och praktiskt taget försvann inom mindre än 20 timmar har jag ingen som helst förklaring till. Alla andra gånger har behandlingen varit kortisondroppar och ett pupillvidgande preparat. Jag har inga problem med att ta dropparna, annat att de kan vara lätta att glömma bort, effekten är både snabb och påtaglig så därför känner jag mig återställd långt innan kuren är klar, en upplevd friskhet som kan bidra till glömskan.

Dessa iriter återkom med ojämna mellanrum under årens lopp och med tiden lärde jag mig att både känna de allra tidigaste symtomen samt att det inte var lönt att vänta ut att det skulle lösa sig av sig självt som första gången. Det gjorde det aldrig. 

En liten fördel med iriterna var att kortisondropparna samtidigt gjorde att mitt närmast ständigt blödande tandkött blev som nytt! Den positiva effekten satt i någon vecka efter kortisolkuren, sedan var det som förr.

Så, i mitten av november 2005, köpte min fru Lars Erik Litsfeldts Fettskrämd och Sten Sture Skaldemans Ät dig ner i vikt. Den första lockade med en osannolik titel, den andra ett osannolikt löfte. Men vi har båda vissa kunskaper om grundläggande fysiologi från våra yrken och hade inga problem att acceptera de idéer som presenterades i böckerna, de byggde ju på ovedersäglig logik, låt vara att de gick på tvärs med de vedertagna råden. Vi sträckläste dem och den 17 november gick vi igång på alla cylindrar.

Efter några dagar, säg 3-4, så blödde helt plötsligt inte mitt tandkött längre! Effekten var, för mig, helt oväntad och det tog ett tag innan sambandet stod klart, den "nya" maten hade antiinflammatoriska egenskaper, åtminstone i jämförelse med den gamla. 

Kroppens immunförsvar använder diverse verktyg och till dessa hör inflammationshämmande omega 3-fettsyror (n3) samt inflammationsfrämjande omega 6-fettsyror (n6). Inflammationer är ett av kroppens försvarsmekanismer, men för att de skall ha avsedd effekt måste de både kunna aktiveras och stängas av efter behov. Detta sker om mängden av dessa fettsyror är tillräckligt stor, men inte överdriven, samt att kvoten n6/n3 ligger i intervaller 1/1 - 4/1. Tyvärr är dagens mat oerhört rik på inflammationsfrämjande omega 6-fettsyror, 10 - 40 gånger mer än n3! Detta beroende på att ogenomfunderad industrimat baseras på vegetabilier inklusive vegetabiliska fettråvaror. 

Det finns goda skäl till att verksamma omega 3-fettsyror till stor del kommer från kalla hav. Omega 3-fetter är nämligen mycket lättflytande även i stark kyla vilket tillåter att fiskar och andra varelser är mjuka och smidiga även vid (och till och med under) 0 grader. Samtidigt är dessa fetter känsliga för oxidation (härskning) men i den kalla omgivningen är detta inget problem.

Precis samma skäl, men omvänt, förklarar varför vegetabiliska omegafettsyror domineras av "6-typ". De är nämligen inte lika lättflytande, ens när temperaturen stiger riktigt högt i solskenet. Även i vegetabiliska fetter finns omega 3-fettsyror, men det är genomgående kortkedjigt (18 kol) och inte lika användbart i kroppen som de långkedjiga (20 - 22 kol) med animaliskt ursprung. Kroppen har ett enzymsystem för att bearbeta de korta kolkedjorna, men det delas mellan både n3- och n6-fettsyror och jobbar enligt principen "först till kvarn…". Om man då äter en n6-rik kost blir enzymsystemet överbelastat av att förlänga linolsyra (n6, 18 kol) till arakidonsyra (n6, 20 kol). Arakidonsyra är "modersubstans" till proinflammatoriska prostaglandiner, leukotriener och thromboxaner.

Min erfarenhet är att det är mycket fördelaktigt att bekämpa inflammatoriska sjukdomar genom att undvika vegetabiliska fettkällor, rika på kortkedjigt omega 6, samt stötta med animaliska fetter med en rejäl andel EPA (n3, 20 kol) och DHA (n3, 22 kol).

Sedan vi började med LCHF har jag bara haft ett litet tillbud av irit, dessutom har de smärtsamma skoven av Bechterew upphört. Jag har till och med upplevt en liten ökning i ryggens rörlighet. Ska egentligen inte kunna hända.

Läs mer i OMEGA-3. Vitaminet från havet av Tom Saldéen. 
Tredje upplagan på Optimal förlag, ISBN 978-91-7241-198-2



Postat i: Hälsovinster med LCHF  Permalink   Kommentarer [5]  
 
Förkylningssäsong? Inte för mig!
7 oktober kl. 08:34

På't igen, ska se om jag kan smyga in inlägget gradvis och lura Passagen?

För nära tre år sedan började jag som LCHF:are. Sedan dess har mina "förkylningar" inskränkt sig till enstaka gånger av kliande hals eller lätt rinnig känsla i en kvart - halvtimme. Så helt oberörd är jag inte.

 

Gör själv något effektivt, dumpa sockerkedjor (kolhydrater) och "hitte-på-fetter " och ät mer oprocessat animaliskt fett istället. 

Vad än Passagen hade emot mitt inlägg så är dom nu lurade!



Postat i: Hälsovinster med LCHF  Permalink   Kommentarer [1]  
 
Annika Dahlqvist föreläser
5 oktober kl. 16:38

7/10 kl 19. Tavelsjö bygdegård. Arr Tavelsjöbygdens LRF. Kontaktperson Torbjörn Wennebro.

8/10 Studieförbundet Vuxenskolan, Robertsfors


9/10 Studieförbundet Vuxenskolan Vindeln



Postat i: Hälsovinster med LCHF  Permalink   Kommentarer [0]  
 
Medlemsmöte på Reumatikerföreningen i Umeå
10 september kl. 17:17

 Medlemsmöte på Reumatikerföreningen i Umeå

17/9 Föreläsning om lågkolhydratkost.

Onsdag 17/9
föreläser Erik Edlund om lågkolhydratkost.

Tid: 18:30.Plats: HSO
Linnéan, ingen anmälan, vi bjuder på förfriskningar.

Välkomna.

Det finns många områden där LCHF ger hälsofördelar. Jag har själv upplevt att den reumatiska sjukdomen Bechterew inte längre är aktiv utan gått tillbaka något, måttligt men fullt märkbart, efter att tidigare enbart försämrats.

Min tro är att det är ändringen i kvalité och andel av fett i maten som är den viktigaste faktorn men även att vi totalt sett äter mindre mängd och lättare undviker suspekta tillsatser i maten.



Postat i: Hälsovinster med LCHF  Permalink   Kommentarer [1]  
 
Epilepsi och kosten
2 april kl. 11:11
Det har visat sig att en så kallad ketogen kost är mycket effektiv när det gäller att förebygga de krampanfall som känneteckar epilepsi. Sedan länge är det väl känt att en ketogen kost minskar förekomsten av epileptiska anfall, upp till hälften.

Följande kursiverade citat kommer från Karolinskas information om barnepilepsi. Lägg märke till att man här inte nämner något av de skäl att undvika LCHF som kostetablissemanget vanligen anför. Betyder det att dessa skäl i själva verket är oviktiga?

Ketogen kost är en behandlande diet som har högt intag av fett och litet intag av proteiner och kolhydrater. Dieten ger ketos, vilket innebär att det bildas en nedbrytningsprodukt av fett i kroppen. Dieten ordineras för barn med epileptiska krampanfall och rekommenderas när antiepileptiska mediciner inte har fungerat.

De första veckorna under behandlingen kan barnet uppleva hunger, törst och trötthet. Detta är som regel övergående.

Kosten beräknas nu enligt ett ratiosystem. Vanligast är ratio 4:1 som innebär att maten innehåller fyra gånger mer fett än proteiner och kolhydrater tillsammans. Detta beräknas utifrån ett specifikt unitsystem. Den fastställda mängden kalorier/dygn fördelas på fyra lika stora måltider, alla med samma innehåll av fett, kolhydrater och proteiner.

I kosten består fettet av exempelvis grädde, majonnäs, creme fraiche, vegetabilisk olja och margarin.

Här vill jag varna för användningen av konstfetter som margariner etc. Det finns absolut inga reella skäl att inte välja äkta smör eller Bregott istället. På det sättet undviker du bland annat att ytterligare försämra kvoten mellan inflammationsdämpande omega-3-fetter och de inflammationsframkallande omega-6-fetterna.

Proteinet fås ifrån kött, fisk, fågel och ägg. Eftersom mängden kolhydrater är förhållandevis liten måste livsmedel som pasta, bröd, ris och potatis uteslutas. Istället använder vi oss av grönsaker och frukt.

Även vätsketillförseln beräknas eftersom en viss uttorkning hos barnet har visat sig ha betydelse för behandlingsresultatet. Vätskeintaget begränsas därför till högst 150 ml/timme. Allt vätskeintag måste vara kolhydratfritt.

Den vanligaste komplikationen är förstoppning. Många av barnen har problem redan före behandlingstart och dessa förstärks av en mer långsam ämnesomsättning, fiberfattighet och uttorkning.

Utöver krampreduktion rapporterar många familjer att barnen får bättre motorik, jämnare humör, ökad vakenhet, bättre kontakt, högre intellektuell förmåga, rikare språk, bättre sömn och ökad social förmåga.

Finns det någon som helst anledning att tro att dessa förbättringar bara skall begränsa sig till barn med epilepsi? Om du har dem själv eller i din närhet, vuxen eller barn, så ge LCHF en chans.

Finjustering För en optimal finjustering behövs 3-6 månaders behandlingstid. Under den här tiden går vi igenom menyer och födoämnesinnehåll, inställning av rätt andel protein/kolhydrat, optimalt ratio och rätt energimängd i förhållande till barn och vikt, samt eventuell ytterligare medicinkorrigering.

Den aktiva behandlingstiden beräknas till två år varefter nedtrappning sker under ett år. På föräldrars önskemål har det även förekommit längre behandlingstider.

Denna artikel från MatFrisk har uppmärksammats på ett forum och genererat reaktioner.

Erik Edlund hade förra året en intressant artikel om ketogen kost vid epilepsi på http://www.matfrisk.nu/article256.asp. Där finns också en länk till KI Huddinge med beskrivning av hur kosten hanteras praktiskt. Det är alltså fråga om behandling av barn, och intressant nog är den vanliga behandlingstiden två år. Erfarenhet av en "extrem" kost är således inte så liten ens när det gäller barn.

I Allas Veckotidning nr 14/07 (29 mars) finns en artikel om en flicka som efter vaccination vid 6 månaders ålder har svår epilepsi. Hon har framgångsrikt behandlats med ketogen kost.
    / Läkare

Synd bara att de har olja och margarin i stället för smör som fettkälla, bra att de har vispgrädde. 90 E% fett!
Och detta har de kört på 45 barn i 6 år, varje patient har fått denna kost i minst 2 år med gott resultat, 10 % helt krampfria och utan mediciner, 50% minst 50% anfallsminskning och 40% mindre än 50% anfallsminskning.

A book entitled "The Epilepsy Diet Treatment: An Introduction to the Ketogenic Diet" may be purchased from Demos Publications, 386 Park Avenue South, Suite 210, New York, NY 10076 (1-800-532-8663). John Hopkins säljer en CD-ROM med program för att kunna beräkna kosten för $150 för dietister och $75 för föräldrar.
 
Intressant att denna diet inte har ifrågasatts av Socialstyrelsen och Annika bör kunna skicka in denna info till Socialstyrelsen. Men gör det innan de har fattat sitt beslut, de är usla på att kommunicera med den anklagade före eventuellt beslut.
    / Läkare

Det är också intressant att notera följande i texten från Karolinska:
"Utöver krampreduktion rapporterar många familjer att barnen får bättre motorik, jämnare humör, ökad vakenhet, bättre kontakt, högre intellektuell förmåga, rikare språk, bättre sömn och ökad social förmåga."

En fråga man kan ställa är hur vattentäta skotten är på Huddinge. Om barn med svår epilepsi kan få denna kost under två år, borde ju även Claude Marcus överviktiga barn få testa detta inom ramen för ett forskningsprojekt.
    / Journalist
Idén är bra men har Claude något intresse? Claude jobbar på Barnens sjukhus i Huddinge medan de med ketogen kost jobbar på Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Solna.
Gemensam organisation, Karolinska Universitetssjukhuset, men olika sjukhus.
    / Läkare

Jag tackar ödmjukt för både uppmärksamheten och svaren. / Erik



Postat i: Hälsovinster med LCHF  Permalink   Kommentarer [19]  
 
Hälsovinster med LCHF
12 januari kl. 11:11
LowCarb/HighFat, alltså att ersätta de flesta sockerkedjor (kolhydrater) med naturliga animaliska fetter, förknippas av de flesta med att göra sig av med fettöverskott. Men det finns mer än så, nämligen en mängd hälsofördelar.

På sin blogg har Doktor Dahlqvist räknat upp en mängd hälsofördelar som man kan hoppas på när man börjar med LCHF.

Alldeles nyss hittade jag följande lista hos Chakula - ett gram i taget

Magkatarren försvann (tog två dagar, haft den i många år)
Fibromyalgivärken klart förbättrad
Huden mindre torr
Hälsprickor borta
Sockerklådan ett minne blott
Inget magknip, inga gaser
Mer energi
Inga blodsockerfall med åtföljande humördippar
Jämnare humör, förmåga att ta saker med större jämnmod
Större livslust
Bättre sömn
Ingen paltkoma på eftermiddagen
Hela nagelband
Större uthållighet
Bättre immunförsvar (verkar det som, kanske för tidigt att säga efter sju månader)
Mindre täppt i näsan
Fötterna osvullna
Matfixering borta

Vad sägs om den! Dom flesta hälsoförbättringarna på denna lista har jag själv upplevt under mitt dryga år som dedicerad LCHF-are.

Hur många skulle du vilja uppnå?

Postat i: Hälsovinster med LCHF  Permalink   Kommentarer [1]