Efter att ha legat inlagd en längre period på sjukhuset i Umeå tog Jan Bergström, som då var revisor i landstinget i Norrbotten, initiativ till att undersöka hur det såg ut med sjukhusmaten i det egna landstinget. Detta har nu resulterat i en rad åtgärder.

Källa: Västerbottens-Kuriren

VK-journalisten Karin Hörnfeldt har vistats en tid på Norrlands Universitetssjukhus (NUS) i Umeå och skrivit artiklar om sjukhusmaten. Citatet ovan kommer från en artikel som sågar NUS-maten lägre än vid fotknölarna. De följande kommentarerna är heller inte nådiga.

Jag har egna erfarenheter av NUS, ett oerhört trevligt bemötande, men maten...

Det positiva med dagens situation är att nu kan det inte gärna bli sämre. 

(Jan Bergström) tror också att grannlandstingen, som köper vård vid universitetssjukhuset i Umeå, snart kommer att börja protestera mot maten i Umeå. Att de inte vill betala för den mat som serveras deras patienter.

DE TRADITIONELLA METODERNA för att förbättra folkhälsan i Sverige har misslyckats. Eller i varje fall långt ifrån visat upp de resultat som skulle ha behövts för att bromsa den galopperande fetmaepidemin. Det är ett dystert facit. Särskilt för allas vår överviktsexpert Stephan Rössner som ägnat hela sitt yrkesliv åt att bekämpa fetma. Nu har hans överviktsenhet på Huddinge lagts ned. 

”Du sammanfattar precis 35 år av mitt liv. Ibland brukar jag säga att jag är ett exempel på ett totalt misslyckande. Om jag har lyckats med något är det i så fall att kommunicera problemet”, säger han när vi möts över en kaffe och mandelskorpa i hans hem i Bromma.

Källa: Veckans affärer, Fetmabomben - en miljardmarknad 

Artikeln tar upp en mängd aspekter på fetma som man försöker lösa med seriöst pengakrävande metoder som preparatforskning och magkirurgi.  Andra angreppssätt, att studera och lära ut hur kroppen faktiskt reagerar på maten, berörs inte.

Mer grädde och smör piggar upp de äldre

Sunne

Mer grädde och smör i maten och mer regelbundna måltider. Det visade sig inte bara vara bra för de boende inom kommunens äldreomsorg som vägde för lite. De ökade i vikt, men de som låg i överkant har minskat i vikt. Av samma kost.

Källa:  Värmlands Folkblad

"Man flyttade fram middagen till kl 18, bytte ut lättprodukter mot smör, grädde, standardmjölk och började servera kraftigare mellan- och kvällsmål."

Livsmedelsverket vill stoppa Gävleföretaget LCHF Swedens nya märkning för mat med mycket fett och lite kolhydrater. Den är olaglig, menar verket. – Livsmedelsverket sitter i knäet på livsmedelsindustrin, kontrar Lars-Erik Litsfeldt, en av LCHF:s grundare.

 – Det finns inte längre någon koppling mellan mättat fett och hjärtsjukdom, ändå fortsätter Livsmedelsverket att propagera för fleromättade vegetabiliska fetter som inte är bra för människan. Men livsmedelsindustrin har ett alldeles för stort inflytande i Livsmedelsverkets expertgrupper, där finns ingen med en avvikande åsikt i fettfrågan, säger Paul Wisén.

– I den här frågan har det påståendet ingen relevans, det här är en lagteknisk fråga. Och sitter vi i någons knä så är det i konsumentens, säger Göran Anér.

Källa: Text och bild från GD.se

Länk till LCHF.se 

Fet mat kan vara vägen till hälsa eller sjukdom beroende på vem man frågar. Nu finns en ny märkning av livsmedel på marknaden för den som vill äta mer fett och mindre kolhydrater. Lars-Erik Litsfeldt från Skutskär är en av grundarna och delägare i företaget som tagit fram märkningen. 

Lars-Erik Litsfeldt är författare och föredragshållare. Han äter enligt metoden LCHF (Low Carb High Fat) vilket haft en mycket positiv effekt för honom. Den går ut på att man ska äta mindre kolhydrater (till exempel pasta, potatis och bröd) och mer animaliskt fett. 

Källa: unt.se 

Annika Dahlqvist har varit i Norge och gjort reklam för sitt författarskap. 

Under lång tid har Norge dominerats av den extremt fettskrämda inställning som företräds av t.ex. professor Christian Drevon.

"Spis IKKE Melke fett, det er farlig” sier Klinisk Ernæring Ekspert Professor Christian Drevon og hans ”disipler”...

Nu har uppenbarligen något hänt, vilket framgår av följande uttalande mot slutet av artikeln ovan.

"Norges ernæringsråd går god for lav-karbo-dietten

Også norske helsemyndigheter friskemelder lav-karbo-diettene for de som vil slanke seg.

-Nyere forskning viser at denne dietter egner seg like godt som de mer tradisjonelle fettfattige slankediettene. Det er litt hipp som happ, bare man får i seg mindre energi, hevder leder i Ernæringsrådet Haakon Meyer"

Finland, Danmark? Hohooo?

Under våren publicerade alltommat.se en annons från Unilever, en quiz med redaktionellt utseende. I den framhölls deras konstfetter som näringsmässigt fördelaktiga. Privatpersoner reagerade på detta och gjorde anmälan till RO om det otillbörliga att utforma reklam så att den kan uppfattas som redaktionell text.

"Reklamombudsmannens opinionsnämnd anser att den aktuella marknadsföringen inte uppfyller kraven på reklamidentifiering och sändarangivelse och att den därmed strider mot både artikel 9 och 10 i Internationella Handelskammarens (ICC:s) regler för reklam och marknadskommunikation."

Sedan tidigare är Unilever fälld för en reklam i ICA-Kuriren

Gemensamt för de båda fallen är att Unilever försöker att kommunicera sitt budskap som redaktionell text.

Den personlige tränaren Paul James från Melbourne, Australien, har tagit ett nytt grepp för att förstå sina överviktiga klienter. Från att ha haft en ytterst vältrimmad kropp på strax under 80 kg så har han släppt alla hämningar under ett halvår och lagt på cirka 40 kilon!

Ur ATL:s nyhetsbrev:

Regeringen beslutade på torsdagen att satsa ytterligare 160 miljoner kronor för att uppnå visionen Sverige - det nya matlandet.

Målet är att skapa fler jobb genom en satsning på mat- och turismföretagande. Pengarna ska bland annat att användas till kompetensutveckling hos företagare och för att stödja förädling, logistik, distribution och marknadsföring av småskalig livsmedelstillverkning och utveckling av företag inom mat och turism.

En kvällstidnings upplaga bestämmer naturligtvis dess ekonomi och en betydande del av försäljningen kommer via spontanköp på grund av någon braskande, upprörande eller oroande rubrik. Idag är SAAB-nyheter tungt i Västsverige, men i resten av landet är det inte lika säljande. Då måste man inventera förrådet av rubriker som fyller säljkriterier.

Och se, där fanns den: "Barn dog av den populära fettdieten", nästan bara fullträffar. Barn, dog, populära och fettdieten. Här saknas nästan bara Sex, Chock och Foppa.

"Två pojkar, en 11-åring och en 7-åring, har dött."

"I en artikel som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Pediatric neurology avslöjas att två barn som följt dieten fått hjärtproblem och plötsligt dött."

Kostdoktorn.se har lämnat sina första kommentarer till detta fantastiska avslöjande.

Jag har istället valt att maila följande frågor till de två journalister som står bakom artikeln, Anna Bäsén (anna(dot)basen(at)expressen(dot)se) och Anna Norberg (anna(dot)norberg(at)expressen(dot)se)  (FYI är Anna Bäsén på semester till 10/3)

En intressant vinkling av händelsen.

1. Kan ni förse mig med länk till undersökningen?
2. Hur stor sannolikhet är det att barnens död förorsakades av epilepsikomplikationer?
3. Hur stor sannolikhet är det att barnens död inte förorsakades av epilepsikomplikationer?
4. Detta är en så kallad "fettdiet". Känner ni till om den utformats av naturliga animaliska fetter eller av "hitte-på-fetter"? Det senare görs via industriella metoder av vegetabiliska råvaror.
5. Har Fredrik Paulun motiverat sitt ställningstagande utöver att det passar hans filosofi?
6. Är Mikael Dellbring epilepsiexpert?
7. Har ni kommunicerat med expert(er) på barnepilepsi?
   

mvh / Erik Edlund

"Hur nyttig är maten vi handlar? Familjen Karlsson på Gamla Norr i Växjö har börjat få upp ögonen för alla tillsatser som finns i våra livsmedel.

- Behövs verkligen alla dessa tillsatser, undrar Mattis Karlsson, när han läser innehållsdeklarationen på smörgåsskinkan."

Läs mer hos Smålandsposten

WebbTV om den kommande artikelserien

Glöm allt vad "light", "lätt" och "mini" heter. Nu ska det vara äkta smör på mackan och fet fil till flingorna. Ur Göteborgs-Posten 20080523

Nu märks det att LCHF-tänket slår igenom på affärernas hyllor, branschorganisationen Svensk Mjölk ser en tydlig trend. Lättprodukter tappar och de äkta varorna återvinner sina ställningar. "Hitte-på-fetter" och E-nummerstinna industriprodukter tappar stort. Den dominanta ställning dessa byggt upp under en följd av år undermineras nu i rask takt allt eftersom kunderna röstar med fötter och plånböcker. Läs siffermaterialet i faktarutan längst ner.

Domen är hård och entydig: Vi har övertalats via reklam att äta dessa surrogat men övertygas av våra egna och andras upplevelser att de äkta varorna är bäst.

Jag skulle tro att det råder panik i styrelserummen på utsatta företag. Inga traditionella reklamkampanjer i världen kan rädda den uppkomna situationen. Nej, nu måste man kasta in "vetenskap och beprövad erfarenhet". Var så säker att vi kommer att översköljas av studier som på ett eller annat sätt försöker stötta "hitte-på-fetternas" lyckliggörande egenskaper.

Barnfetmaprofessorn Claude Marcus har sedan en tid tillbaka ägnat stor möda åt att gräva fram ett entydigt material om fetter som skall stödja hans ståndpunkt i kontroversen med Annika Dahlqvist. Kostdoktorn.se har ägnat intresse åt detta och bevakar kontinuerligt skeendet. Marcus gjorde ett mycket definitivt uttalande i TV för ett par månader sedan och menade att fakta var mycket klara. I mail till Andreas Eenfeldt (kostdoktorn) uttryckte han nyligen en lite annan inställning och talar om någon slags "helhetsbedömning".

Vår bedömning grundar sig på en sammanvägning av studier på flera
olika nivåer, alltifrån effekter av mättat fett på kärlvägg och
inflammation och interventionsstudier och epidemiologiska studier. 

I och för sig säger han sig vara ännu mer övertygad än tidigare, men.... Fan tro´t.

Faktaruta ur GP: Lättprodukter tappar
Förändringar i försäljning under perioden april 2007 till april i år, i procent av volymen:

• Minimjölk har gått tillbaka med cirka 16 procent, medan lättmjölken har tappat 10 procent.
• Rent smör har gått upp med 13 procent.
• Bordsmargarin med upp till 30 procent fett har tappat över 20 procent. Samtidigt har bordsmargarin med mellan 61 till 80 procent fett ökat med över 10 procent.
• Yoghurt med 0,1 procent fett har tappat över 20 procent, medan yoghurt med 1,5 till 3 procent fett i stället har ökat med nästan 10 procent.

Källa: Arla, Nielsen (TT)

Idag läser jag en lång artikel i Sydsvenskan.se med rubriken "Jakten om dina kilon hårdnar". Den är en summering av främst de affärsmässigt inriktade Viktväktarna, Viktklubb.se och Viktkoll.se, men den helt kostnadsfria LCHF får också utrymme.

Livsmedelsverkets Annika Sohlström får en replikchans och klipper skoningslöst till.

" – En stor del av deras kostråd stämmer dessutom överens med våra rekommendationer, till exempel att man ska äta fullkorn och undvika läsk, men de har ett annat sätt att uttrycka det på, fortsätter hon."

Upsala Nya Tidning om SLV:s hearing om de kommande kostråden.

Claude Marcus, professor och vetenskaplig chef för Rikscentrum för överviktiga barn på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge gör ett helfestligt men samtidigt skrämmande, uttalande i Allt om barn:

"- Vi vet att fetma och övervikt är ärftligt. Därför vill vi hjälpa överviktiga föräldrar att förbättra sin livsstil och sina rutiner redan innan barnen själva riskerar att ärva problemen..."

I och för sig är han inte professor i vare sig genetik eller, som Stephan Rössner,  någon beteendevetare, men hur hur han kan påstå "...redan innan barnen själva riskerar att ärva problemen..." är en gåta. Barnen kan inte ärva någonting i efterhand, lika lite som att undvika de gener de redan fått.

Rimligen måste han mena att föräldrar med dåliga kostvanor tenderar att föra över dem på sina barn, men det är inte fråga om ärftlighet. Det Claude Marcus påstår liknar Trofim Lysenkos tankar om att förvärvade egenskaper kan ärvas till nästa generation.

Karln måste lära sig att vårda sina idéer och vakta sin tunga. Han är uppvuxen före Internet och har kanske inte primär förståelse för dess genomslagskraft, men efter att ha hamnat i blåsväder några gånger så borde han ha lärt sig.

Han är för övrigt sedan några månader svaret skyldig angående sitt tvärsäkra påstående om att det finns studier som bevisar de naturliga animaliska fetternas farlighet. Kostdoktorn påminner med ojämna mellanrum om detta och har till och med startat en omröstning om hur hans bloggläsare tror att det eventuella svaret kommer att lyda. Om det nu kommer, vill säga.

Hälften av våra tamgrisar har magproblem, enligt en ny forskarstudie.

Ur dagens Västerbottens-Kuriren:

Magsåren är dock inte jämnt spridda över landet. Vissa besättningar har inga sjuka djur alls, medan andra har stora problem. De 11,6 procent av
grisarna som hade fullt utvecklade magsår kom från endast 25 procent av besättningarna. Hos några uppfödare led uppemot hälften av djuren av magsår.

Den 10 april skrev jag en blogg angående medicinalrådet Torsten Mossbergs uttalande i Dalademokraten om de nya kostråden till diabetiker:

"- De kommer inte att bygga på Dahlqvists modell med
väldigt lite kolhydrater och mycket mättat fett."

Nu har Lars-Erik Litsfeldt fått följande svar på sina frågor:

"Hej och tack för ditt mail!

Jag ska försöka svara på dina frågor.

Socialstyrelsen har bett SBU ta fram ett underlag för de kostråd som
nu ska tas fram för bl.a. diabetes och hjärt-kärlsjukdom och som inte
längre kommer att återfinnas i våra riktlinjedokument. Hur SBU
arbetar med den frågan och vilka personer de anlitar måste SBU svara
på. Givetvis vet varken jag eller någon annan hur resultatet av SBU:s
genomgång kommer att se ut. Socialstyrelsen ska sedan med SBU:s
underlag som grund arbeta fram de nya kostråden för bl.a. nämnda
sjukdomsgrupper.

För Dalademokraten citerade jag Socialstyrelsens beslut rörande
Annika Dahlqvists råd "den vetenskapliga basen i form av
randomiserade kontrollerade studier är mycket smalare(för behandling
med kolhydratfattig kost) än för koster med högre kolhydratinnehåll …
långtidsstudier(>1 år) saknas och… "för behandling utöver 1 år saknas
vetenskapligt stöd". Jag tillät mig att tillägga att de nya kostråden
inte skulle komma att bygga på Annikas kostråd som innebär "väldigt
lite kolhydrater"

Jag upprepar att Socialstyrelsens beslut inte innebär att vi för
närvarande tar ställning till frågan om vilka kostråd som i första
hand bör användas vid olika tillstånd och i olika situationer. Låt
oss nu avvakta SBU:s arbete med att ta fram ett underlag och
Socialstyrelsens därefter följande arbete med kostråd i samband med
behandling av sjukdomstillstånd.

Jag har inga ekonomiska intressen i läkemedelsindustrin.

Med vänlig hälsning!
Torsten Mossberg
Medicinalråd

SOCIALSTYRELSEN
Enheten för behörighet och patientsäkerhet
Tillsynsavdelningen
106 30 Stockholm
www.socialstyrelsen.se"

Här kommer det enda logiska svaret som han givetvis borde ha gett till Dalademokratens reporter:

"Socialstyrelsen har bett SBU ta fram ett underlag för de kostråd som
nu ska tas fram för bl.a. diabetes och hjärt-kärlsjukdom och som inte
längre kommer att återfinnas i våra riktlinjedokument. Hur SBU
arbetar med den frågan och vilka personer de anlitar måste SBU svara
på. Givetvis vet varken jag eller någon annan hur resultatet av SBU:s
genomgång kommer att se ut. Socialstyrelsen ska sedan med SBU:s
underlag som grund arbeta fram de nya kostråden för bl.a. nämnda
sjukdomsgrupper."

Västerbottens-Kuriren berättar idag om ett sätt att samproducera fisk och grönsaker.

"I Härnösand pågår ett projekt där regnbåge och abborre med
gott resultat samsas med tomater, gurka och salladshuvuden."

Försöken, som anses motsvara ekologiska krav, visar att man med 150 kilo fiskfoder kan producera 200 kilo fisk och flera hundra kilo grönsaker. Produktionsförmågan är mycket hög och abborryngel växer ytterst snabbt, på ett par år växer de så mycket som motsvarar tio år i naturen!

En mycket stor fördel med denna metod är att det som i de traditionella fiskodlingarna blir naturförstörande bottenavlagringar här utnyttjas för grönsaksproduktion. Men fortfarande finns det anledning att betrakta detta med sund skepsis. Fördelen med vild fisk är att de finner sin naturliga föda själv vilket resulterar i de naturliga fleromättade omega-3-fetterna DHA och EPA.

När fisk odlas i fångenskap så blir deras näringsvärde beroende på vilken föda man ger dem. Och hittills verkar det finnas en stor skepsis mot att ge djur det de är avsedda att äta. Detta har tidigare resulterat i att kor fått BSE (galna-ko-sjukan) på grund av att de ätit köttmjöl samt att lax näringsbefrias med spannmålsbaserat "fiskfoder".