Sverker Olofsson är för närvarande diskussionsvärd i Ring P1, programmet som i snuttifierad form tillåter "vanligt folk" att föra ut sina åsikter för en större publik.
Sverker är journalisten som blivit Sveriges Mr. Pålitlig i TV:s konsumentprogram PLUS. Med en Michael Moore-liknande, troskyldig och norrlantlig intervjuteknik överraskade han sina übersmarta intervjuoffer och sänkte dem på djupt vatten. Sverker har under sina år i PLUS haft flera inslag om mat och dessa har ofta handlat om "fettdrypande snabbmat" och dess gräsliga följder.
Idag på morgonen blev jag överraskad av hans bemötande av barnläkaren Björn Hammarskjöld från Mora, en vältalig och initierad förespråkare för LCHF. Istället för att bara komma med svepande åsikter och tyckande kunde han argumentera med exempel och kalla siffror där Sverker inte hängde med.
När Sverker till slut kände initiativet driva bort avslutade han med att, i munnen på Björn, säga ungefär följande:
"Du kan för mycket för att jag ska kunna diskutera med dig..."
Men hallå, Sverker, det är väl såna som kan mycket som man skall diskutera med!
Inslaget finns att lyssna på här. Björn Hammarskjöld in i programmet vid 25:20, ut 28:50 (Tack PerH och Marcus)
Postat i: Studier Permalink Kommentarer [2]
"Astrup et al suggested that the apparent paradox that ad libitum intake of high-fat foods leads to weight loss is due to the depletion of hepatic glycogen stores through carbohydrate restrictions and to the associated loss of water."Astrup A, Meinert Larsen T, Harper A. Atkins and other low- carbohydrate diets: hoax or an effective tool for weight loss? Lancet 2004;364:897–9.
Kort tolkning: Astrup föreslog att den fria konsumtionen av HF-mat leder till viktminskning beroende på utarmning av leverns glykogenförråd och följande vattenförlust.
Postat i: Studier Permalink Kommentarer [0]
"With the global rise in obesity has come an intensive search for effective weight-loss strategies. This effort has stimulated the promotion of numerous (alternative) diet plans, mostly based on the message “eat less and exercise more”. It is generally accepted that diet composition strongly affects ad libitum energy intake, and laboratory and free-living studies have highlighted protein as being a more satiating macronutrient. Carbohydrate and fat are less satiating, even when energy density is controlled. High-protein weight-loss diets have therefore come under scrutiny as a potential tool to aid dieters, especially because higher compliance may be anticipated. The greater satiation provided by protein is important because feeling hungry is one of the main reasons that dieters break their weight-loss regimens."
Kort och fri tolkning: Många viktnergångsmodeller förordar "ät mindre och spring mer". Laboratorie- och djurförsök pekar på proteiner som mättande och dessa testas som potentiella komponenter i viktsammanhang.
Stora delar av studien koncentrerar därefter på att visa hur en högproteinkost är fördelaktig för viktnedgång, något jag mycket väl kan acceptera är korrekt. Men det luriga är att studiens data inte har några som helst möjligheter att visa detta! De båda testade kostmodellerna, LC (lågkolhydrat, 4E% CHO och 66E% fett) och MC (medelkolhydrat, 35E% CHO och 35E% fett) hade praktiskt taget identiska proteinandelar (30E%) vilket gör en sådan slutsats tveksam baserat på studiens resultat. Visserligen inleds, avslutas och interfolieras de två kostmodellerna av en "wash-out-period" med SLV-liknande kost som avsåg att neutralisera effekterna av de båda övriga varianterna, men de var för korta för att vara jämförbara. (Läs något mer om effekten av detta här.)
Författarna var i och för sig medvetna om detta och skrev följande:
"A large decrease in energy intake (average: 40%) was observed between the maintenance diet and the 2 high-protein diets, a finding that is similar to responses observed previously. Although the effect of protein on satiety was not tested directly, the observed decrease in intake supports the notion that protein is the most satiating of the macronutrients."
Postat i: Studier Permalink Kommentarer [0]
1) På 3 dagar av en SLV-liknande makronutrientfördelning (13E% protein, 30E% fett och 57E% kolhydrater) vände studiedeltagarnas labbvärden från en fördelaktig trend till de ursprungliga, de som gjort dem feta.
2) En konsumtion av 3 gram fett extra per dag länkades till en minskning i kroppsfettmassan på 5,13 kg/4 veckor (= 183 gram/dag) medan en kost reducerad med 48 gram fett/dag sänkte fettmassan med 146 gram/dag, detta i förhållande till en SLV-liknande kost.
Källa: Effects of a high-protein ketogenic diet on hunger, appetite, and weight loss in obese men feeding ad libitum - Johnstone, Horgan, Murison, Bremner, och Lobley
"A large decrease in energy intake (average: 40%) was observed between the maintenance diet and the 2 high-protein diets, a finding that is similar to responses observed previously.""Although the effect of protein on satiety was not tested directly, the observed decrease in intake supports the notion that protein is the most satiating of the macronutrients."
"Low-carbohydrate diets inevitably contain high fat, which has caused concerns among nutritionists."Fri tolkning: "LC-kost leder ofrånkomligen till mer fett vilket bekymrat nutritionister.
"Nonetheless, evidence of adverse effects in controlled situations is lacking: many studies report an improvement in fasting blood lipids or glucose or both. Several reviews concluded that, in subjects who lose weight with low-carbohydrate diets, there is a marginal reduction in total and LDL cholesterol and a consistent decrease in triacylglycerol concentrations. Such conclusions are supported by the present study."Fri tolkning: "I kontrollerade studier finns inga tecken på negativa effekter av LC-kost, många rapporterar förbättringar i blodfetter, blodsocker eller båda. Flera sammanställningar rapporterar att personer som minskar i vikt med LC-kost får vissa förbättringar i total- och LDL-kolesterol och genomgående sänkning av triacylglycerol ("fett"). Detta stöds även av denna studie."
Samtliga deltagare använde båda kostmodellerna, studien inleddes och avslutades med tre dagars "normalkost", även vid bytet mellan kostmodellerna för att "normalisera" och eliminera carry-overeffekter.
1) På endast 3 dagar av en SLV-liknande makronutrientfördelning (13E% protein, 30E% fett och 57E% kolhydrater) vände studiedeltagarnas labbvärden från en fördelaktig trend till de ursprungliga, de som gjort dem feta.
"On days 1–3 (maintenance period), subjects consumed a mandatory maintenance diet (13%, 30%, and 57% of energy as protein, fat, and carbohydrate, respectively), proportions that were calculated to meet energy requirements (estimated at 1.6 the measured resting metabolic rate)."Fritt tolkat: "…en kost med 13E% protein, 30E% fett samt 57E% kolhydrater, avpassad att möta energibehovet, uppskattat till 1,6 gånger viloförbrukningen"
"The 3-d maintenance period was sufficient to restore plasma 3-OHB and glucose concentrations to baseline, before starting the second ad libitum feeding phase.""The data from all 3 maintenance periods indicated that hunger had returned to baseline or below within 3 d"
Fri tolkning: Data från alla tre "normalkostperioder" visade att, under de tre dagarna, såväl blodsocker, ketoner som hunger återgått till utgångsvärdena vid studiens inledning.
2) En konsumtion av 3 gram fett extra per dag länkades till en minskning i fettmassan på 5,13 kg/4 veckor (= 183 gram/dag), en kost reducerad med 48 gram fett/dag sänkte fettmassan med 146 gram/dag, detta i förhållande till en SLV-liknande kost.
Normalkosten, den som inleder, avdelar och avslutar studien ger 126 gram fett, varav 43,8g är mättat, 38,4g enkelomättat och 19,1g är fleromättat.LC-kosten, den som vanligen även anses vara HF (högfett) gav 129 gram (6,3, 51,8 och 19,2)
MC-kosten gav 78 gram (28,9, 26,8 och 10,7)
Trots att andelen energi från fett ökade drastiskt (från 37E% på en SLV-liknande kost till 66E% på LC-kost) så ökade konsumtionen i absoluta tal endast 3 gram/dag!
Till detta kan läggas minst ett orättat fel. Energikonsumtion under LC- och MC-perioderna anges i tabeller och text till 7,25 MJ resp 7,95 MJ (Megajoule), en differens på 0,7 MJ. I texten anges att detta motsvarar 294 kcal, vilket är långt från det rätta värdet som är strax över 167 kcal (1 Joule cirka 0,239 cal) Detta fel kan tänkas förklara varför de konstaterar att den lägre energiförbrukningen under LC-perioden väl matchade minskningen i fettandel enligt kaloritänk. Ska se om jag orkar göra ett särskilt inlägg om detta.
Postat i: Studier Permalink Kommentarer [2]
I ett ambitiöst upplagt projekt har Stefan Sandberg börjat samla studier på en blogg som heter vetenskapenbakomlchf. Arbetet kommer att ta sin rundliga tid då han för närvarande har över 300 abstracts att ladda upp och fler lär tillkomma under arbetets gång.
Vi tackar / Erik Edlund
Postat i: Studier Permalink Kommentarer [0]
Leverförfettning har traditionellt kopplats till alkoholism, men på senare tid har man funnit att även vissa kolhydrater bär stor skuld. För att få en djupare inblick i detta kan du se videon Sugar: The Bitter Truth, där Robert H. Lustig gör en djupdykning i ämnet.
Diabetes in Control.com redovisar en studie där man visar att en reducering av kolhydrater har god förmåga att minska leverförfettning.
Lead author Dr. Jeffrey Browning, assistant professor of internal medicine at UT Southwestern, stated that, "What this study tells us is that if your doctor says that you need to reduce the amount of fat in your liver, you can do something within a month."
Resultaten av studien kan ha betydelse för behandlingen av ett stort antal sjukdomar, t.ex. diabetes och icke alkoholrelaterad leverförfettning (NAFLD). Det senare kan bidra till leverinflammation, levercirrhos och levercancer, en av de dödligaste cancerformerna.
Studien var liten, endast 18 deltagare med NAFLD där man under 14 dagar antingen åt en lågkolhydrat- eller lågkalorikost. Till en början åt lågkolhydratgruppen mindre än 20 gram kolhydrater per dygn, en mängd som ökade efter 7 dagar.
I lågkalorigruppen följde man deltagarnas ätvanor under 4 dagar och anpassade sedan studiekosten efter detta men med kaloribegränsning till 1200 kcal för kvinnorna och 1500 kcal för männen.
After two weeks, researchers used advanced imaging techniques to analyze the amount of liver fat in each individual. They found that the study participants on the low-carb diet lost more liver fat.
Efter de två veckorna fann man med avancerade mätmetoder att LC-gruppen tappade mest i leverförfettningen. Studien var inte utformad för viktminskning, men båda grupperna minskade i medeltal 10 pound, 4,5 kg.
Med vanlig försiktighet förklarade Dr. Browning att fynden inte förklarar varför LC-gruppen hade en bättre minskning av fett i levern och att resultaten inte skall tolkas utöver de två veckor som studien omfattade.
"This is not a long-term study, and I don't think that low-carb diets are fundamentally better than low-fat ones," he said. "Our approach is likely to be only of short-term benefit because at some point the benefits of weight loss alone trounce any benefits derived from manipulating dietary macronutrients such as calories and carbohydrates.
"Weight loss, regardless of the mechanism, is currently the most effective way to reduce liver fat."
Även han kanske skulle se Roberts H. Lustigs video som i skrivande stund visats 1 083 561 gånger på YouTube.
Postat i: Studier Permalink Kommentarer [0]
Ni som var med i mitten av 80-talet kommer ihåg upprördheten när kor matades med foder innehållande kadavermjöl, framställt av bland annat självdöda djur och till och med träck. Den moraliska indignationen att kor tvingades att bli kannibaler var stor och berättigad, media rapporterade oupphörligen om missförhållandena. Sverige kom att bli ett föregångsland, då vi i strid med dåtidens "vetenskap och beprövade erfarenhet" upphörde att använda självdöda och sjuka djur i foder till kor 1987 och införde en lag mot köttmjöl till idisslare 1991.
I England fortsatte man användningen som tidigare, vilket kom att resultera i den förödande galna-ko-sjukan, BSE. Den visade sig bero på att de sjukdomsgenererande prionerna överfördes via just köttmjöl. Engelska kor snabbslaktades och brändes på fälten, köttproduktion och export tvärdog. England blev så oerhört isolerat att nationen som helhet började fundera på att emigrera, men ingenstans fanns någon som ville ta emot. 1994 förbjöd till slut EU allt köttmjöl till idisslare.
Hade korna ätit sin artegna mat hade detta inte inträffat. Deras matsmältningssystem är anpassat för att beta gräs och då och då fånga enstaka sorkar som man lyckas få fatt i. Jodå, vi hade kor när jag var barn och det verkade vara en höjdare när man lyckades få fatt i en sådan.
Artegen mat är det en djurart livnär sig på i naturen. Den kan variera starkt över de fyra årstiderna, men djuren väljer ur det utbud som finns att tillgå. Med en artfrämmande föda blir effekterna kanske inte så förödande som i exemplet ovan, men med säkerhet inte optimala.
"Feta apor ska hjälpa människor
De blir feta på samma sätt som människor, men de ljuger inte om hur mycket de äter. Nu blir det allt vanligare att forskare låter apor leva soffpotatisliv för att kunna forska om mänsklig fetma.
Överviktiga apor anses bra för forskning kring mänsklig fetma av flera orsaker.Förutom att de rent fysiologiskt är mer lika människor än vad försöksråttor är, så liknar många apor också människor i fråga om matvanor genom att de äter av andra orsaker än hunger, till exempel för att de är uttråkade. "
Källa: Dagens Medicin
Man tänker göra flera flugor på smällen samtidigt. Dels kan man utan olägenhet iaktta och mäta exakt hur försöksaporna beter sig och erbjuda dem en exakt sammansatt kost. Man kommer då tillrätta med det som dietister ständigt lamenterar över, nämligen att människor ljuger, mer ju fetare de är.
Det finns intressanta synpunkter om apors ämnesomsättning att läsa i en kommentar till artikeln.
Postat i: Studier Permalink Kommentarer [2]
– Vi ska bringa reda i begreppen och försöka få en helhetsbild av det vetenskapliga underlaget bakom olika koster.
Först en kort inledning om SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering:
SBU ger kunskap för en bättre vårdSBU är en statlig myndighet som utvärderar hälso- och sjukvårdens metoder. SBU analyserar metodernas nytta, risker och kostnader och jämför vetenskapliga fakta med svensk vårdpraxis. Målet är att ge ett bättre beslutsunderlag för alla som avgör hur vården ska utformas.
Källa: SBU:s hemsida
Professor Christian Berne ingår i den grupp som på SBU:s uppdrag skall granska bakgrunden och det vetenskapliga underlaget bakom olika kostråd. Detta är inte en studie i sig utan en sammanställning av det bakomliggande materialet och beräknas vara klar under första halvåret 2013.
Det kan vara på plats att påminna om att Christian Berne har haft ett liknande uppdrag tidigare när fokus låg på att avgöra om LCHF kunde anses vara en kostmodell för diabetiker, baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet. Efter lång tids övervägande fann han att så var fallet.
Eftersom detta är en utvärdering av bakomliggande "vetenskap" är kriterierna för urvalet en viktig faktor som kan styra, hjälpa eller stjälpa i princip vilken kunskapsmassa som helst.
Ett par inlägg bakåt i tiden kommenterade jag ett antal aspekter på studier i kostsammanhang. Om SBU följer tidigare praxis så favoriserar/kräver man att studier skall vara randomiserade, omfatta ett minimiantal deltagare och pågå över en viss tid, dessutom att de skall vara av yngre datum. I teorin är detta tilltalande, men i praktiken innebär det allvarliga begränsningar.
Riktigt välkontrollerade studier är ytterst kostsamma och kommer därför sällan att kunna omfatta vare sig lång tid eller många deltagare, i vart fall inte samtidigt. Som en logisk följd av detta kommer att studier med riktigt hög kontroll att vara små och korta.
Hälsoaspekter bedöms vanligen som pseudoparametrar av typen "blodfetter" och liknande. Dessa är i sig inte slutgiltigt och invändningsfritt kopplade till det man kallar "hårda ändpunkter, alltså sjukdom eller död.
LCHF stöds ofta av äldre tiders erfarenheter, litteratur och studier eftersom det till en del motsvarade det normala levnadssättet i vissa samhällen. Allt eftersom det västliga livsmönstret kommit att dominera så anpassas även studierna. Sätter SBU en alltför snäv tidsram tappar man på så sätt bort väsentliga delar av äldre kunskap.
Det slutliga yttrandet kommer med stor sannolikhet inte att bli revolutionerande. Gissningsvis kommer det att kunna sammanfattas i att även de mest motsägelsefulla kostråden går att stödja någorlunda men att de bakomliggande vetenskapliga underlagen är tunna och baserade på korta studietider.
Självklart är jag intresserad av deras syn på LCHF, men det som kommer att bli riktigt intressant blir deras omdöme om SLV:s kostråd, inklusive tallriskmodellen.
Vilken blir deras vetenskapliga utvärdering av:
- SLV:s förordande av Light-produkter?
- SLV:s Nyckelhålsmärkning?
- SLV:s "tillskyndan" av upp till 10E% socker i den dagliga maten?
- SLV:s råd om lättmjölk och industrifett till barn?
- SLV:s råd om upp till 60E% tomma kalorier i form av kolhydrater som enbart kommer in i kroppen som glukos, fruktos och laktos.
Postat i: Studier Permalink Kommentarer [1]
"…but by the end of two years only one-half of the patients remained in the trial, the rest being dead, removed for reinfarction or lost to follow-up"Min tolkning: ...efter två år återstod endast hälften av patienterna, resten hade dött, fått förnyade hjärtattacker eller ej återvänt för uppföljning. **
"The patients receiving the key treatment (corn oil) fared worse than those in the other two groups: two years from the start of treatment infarction or death had occurred in one-quarter more of the corn-oil than of the control group."Min tolkning: Patienterna som fick majsolja fick ett sämre utfall än de två andra grupperna: två år efter behandlingsstarten hade infarkt eller död drabbat en fjärdedel fler än i kontrollgruppen.
"It is concluded that under the circumstances of this trial corn oil cannot be recommended as a treatment of ischaemic heart disease. It is most unlikely to be beneficial, and is possibly harmful."Min tolkning: Vi sluter oss till att under studiens förutsättningar kan inte majsolja rekommenderas som en behandling för hjärtsjukdom. Det är ytterst osannolikt till fördel, kanske skadligt.
Jag vill påminna om att kontrollgruppens animaliska fetter är rika på mättade fettsyror medan olivoljan domineras av enkelomättade och majsoljan av fleromättade fettsyror varav nästan allt är den inflammationfrämjande omega-6-fettsyran linolsyra (C18:2 n-6).
Studien ger ett utomordentligt dåligt stöd till dagens entusiastiska rekommendationer av enkel- och fleromättade fetter som ersättare till animaliska fettkällor.
* Sponge cake brukar beteckna bakverk baserade på mjöl, socker och ägg plus ev. bakpulver. På mig låter det som basreceptet till en sockerkaka.
** Att man inte återvände för uppföljning i oljegrupperna kan naturligtvis bero på utomordentlig leda av sin mat, en slags smitning. Frånfället i kontrollgruppen var betydligt mindre.
Postat i: Studier Permalink Kommentarer [0]
Genom vänligt bemötande av kaffestudiens huvudförfattare, Lena Maria Nilsson, har jag fått tillgång till hela texten. Det som fångade min uppmärksamhet i ursprungsartikeln, "kaffespecifika fettsyror", krymper i tvätten. Abstract
Fettsyror är kolkedjor med en metylgrupp i den "feta" änden och en vattenlöslig och sur karboxylgrupp i den andra. Kolkedjan däremellan kan vara rak och mättad eller böjd (enkel- eller fleromättad), men innehåller inga förgreningar eller ringar. Nu visar det sig inte gälla de två ämnena ifråga, de klassas till att vara "…found in the lipid fraction of coffee", benämningen fettsyra förekommer inte alls.
"Lipids are a broad group of naturally occurring molecules which includes fats, waxes, sterols, fat-soluble vitamins (such as vitamins A, D, E and K), monoglycerides, diglycerides, phospholipids, and others. The main biological functions of lipids include energy storage, as structural components of cell membranes, and as important signaling molecules." Wikipedia
Lipider är alltså en mycket omfångsrik gruppering. En annan beskrivning säger är att de är vattenskyende. Ämnena ifråga, cafestol och kahweol, klassas av kemister som diterpener.
Följande två referenser finns i studiens förteckning:
Urgert R, van der Weg G, Kosmeijer-Schuil TG, van de Bovenkamp P, Hovenier R, Katan MB (1995) Levels of the cholesterol-elevating diterpenes cafestol and kahweol in various coffee brews. J Agric Food Chem 43:2167–2172
Cavin C, Holzhaeuser D, Scharf G, Constable A, Huber WW, Schilter B (2002) Cafestol and kahweol, two coffee specific diterpenes with anticarcinogenic activity. Food Chem Toxicol 40(8):1155–1163
Att Västerbottens-Kuriren och andra media använder beskrivningen "kaffespecifik fettsyra" kommer sig förmodligen av att pressreleasen från Umeå Universitet använder den svepande formuleringen:
"En viktig skillnad mellan kokt och bryggt kaffe är att det kokta innehåller upp till 80 gånger så mycket kaffespecifika fettsyror."
Postat i: Studier Permalink Kommentarer [0]
Jag fick alldeles nyss en länk från Åsa Brugård Konde på SLV med en länk till följande kommentar på Livsmedelsverkets sajt. Färgmarkeringen av mig.
Fett och risken för hjärt- och kärlsjukdom
Kommentar till artikel i American Journal of Clinical Nutrition, januari 2010
Det verkar inte finnas ett direkt samband mellan intaget av mättat fett och hjärt- och kärlsjukdom. Det visar en sammanställning där resultat från 21 studier med sammanlagt nära 350 000 personer vägts samman. Författarna menar att mängden fleromättat fett och förhållandet mellan mättat och fleromättat fett i kosten verkar vara det som har betydelse för risken för hjärt- och kärlsjukdom. Det är alltså viktigt att få en bra balans mellan mättat och fleromättat fett i maten.
Studien publicerades den 13 januari 2010 av American Journal of Clinical Nutrition. I studien har man vägt samman 21 framåtblickande kohortstudier från Nordamerika, Norden, Israel och Japan (Siri-Tarino et al. 2010). Sammanlagt ingick nära 350 000 personer. Insjuknande och död i hjärt- och kärlsjukdomar har följts under 5 till 23 år.
I de enskilda studierna baseras risken för hjärt- och kärlsjukdom på jämförelser mellan personer med höga intag av mättat fett i förhållande till låga intag eller på en ökning av intaget av mättat fett. En sammanvägning av riskskattningarna i de enskilda studierna visade att det inte fanns något statistiskt samband mellan enbart mättat fett och risken för hjärt- och kärlsjukdom. Författarna påpekar att en tidigare översiktsstudie (Jakobsen et al. 2009) visat att ett byte av en del av det mättade fettet mot fleromättat fett är kopplat till en minskad risk för insjuknande och död i hjärt- och kärlsjukdomar.
I den aktuella studien (Siri-Tarino et al. 2010) medgav dock inte data en analys av hur ett byte av mättat fett mot fleromättat fett påverkar risken för hjärt- och kärlsjukdom. Vidare konstaterar författarna att interventionsstudier där fleromättat fett ersatt en del av det mättade fettet visat en riskminskning.
Livsmedelsverkets kommentar
Studierna visar hur viktigt det är att beakta flera kostfaktorer samtidigt när man studerar samband mellan matvanor och hälsa. Om intaget av mättat fett ökar eller minskar samtidigt som energiintaget hålls konstant så minskar eller ökar intaget av andra energigivande näringsämnen. Effekterna av sådana förändringar behöver beaktas för att förstå hur näringsintag påverkar hälsan. Resultaten av de senaste sammanställningarna av vetenskapliga studier pekar på att sammansättningen av fettet är viktigare än mängden och att en del av det mättade fettet i maten bör ersättas med fleromättat. I rådgivning är det därför mycket viktigt att prata om helheten i kosten och inte bara om enskilda näringsämnen.
Den nya studien är ett värdefullt bidrag till kunskapsunderlaget för den påbörjade översynen av de nordiska näringsrekommendationerna.
Referenser
Siri-Tarino PW, Sun Q, Hu FB, Krauss RM. Meta-analysis of prospective cohort studies evaluating the association of saturated fat with cardiovascular disease. Am J Clin Nutr. First published ahead of print January 13, 2010
Postat i: Studier Permalink Kommentarer [3]
Vid NUS, Norrlands Universitetssjukhus här i Umeå, håller man för närvarande på att rekrytera till en studie om blodsockernivåer och dess inverkan på hjärnfunktionen.
Det är välbekant att man vid lågt eller hastigt sjunkande blodsocker upplever sig avslagen och förvirrad. Flera anledningar finnas, men en av dem kan vara att blodsockret passerar in i hjärnan via det icke insulinberoende transportproteinet GLUT1. Regleringen av inpassagen sker helt enkelt så att antalet aktiva GLUT1 är omvänt beroende av blodsockerhalten.
Det innebär att när blodsockret stiger så sjunker antalet GLUT1 och omvänt. Denna reglering går emellertid rätt långsamt och när blodsockret sjunker snabbt så blir det en relativ glukosbrist i hjärnan, man upplever de vanliga symtomen på "lågt blodsocker" trots att det fortfarande kan vara normalt eller till och med förhöjt!
Vi som ätit LCHF under en längre tid upplever vanligen inte detta eftersom vår energiförsörjning till hjärnan förlitar sig huvudsakligen på ketoner som bildas vid fettmetabolismen. Ketoner är vattenlösliga och transporteras via blodet överallt i kroppen. Att de dessutom har 25 % högre verkningsgrad än glukos bidrar till att man känner sig piggare.
Det finns en utbredd uppfattning att hjärnan är oerhört glukosberoende. Googla gärna på brain energy consumption och läs. Ett "vetenskapligt" sätt att undersöka hjärnans energiförbrukning sker med en PET-scanner som kan leverera en bild som den nedan.
Ur denna kan forskarna avläsa energiomsättningen i detalj. Men det finns en hake i detta. Vad man egentligen mäter är en svag radioaktivitet och den är beroende av vilket ämne som används för att skapa den. Av olika skäl är fluorodeoxyglucose (FDG) ett populärt val.
Men vänta nu, glucose ingår i namnet! Det man mäter är alltså den glukosberoende delen av hjärnans energiomsättning.
Det är lite som att montera en mätare för bensin i en dieselbil och konstatera att den har noll bränsleförbrukning.
Postat i: Studier Permalink Kommentarer [4]
"I undersökningen jämfördes möss som under en längre tid fått äta späck och vars totala energiintag till 60 procent kom från fett, med möss som fått fettsnål mat, där max 10 procent av energiintaget kom från fett. Det visade sig att de möss som ätit späck inte bara blev fetare, utan
också fick ett mindre aktivt immunförsvar."
Ja, vad visar man, egentligen?
Jo, om man tvingar på möss 60 E% från en näringskälla som de ej skulle använda i naturen så blir de sjuka. Hur svårt skall det vara att förstå?
Länk till en närsynt artikel av Anna Bäsén på Expressen.
"För om något så behövs mer kunskap om vad olika typer av kost gör med hälsan - också på sikt."
Om något verkligen behövs så är det forskare och "vetenskapsjournalister" som klarar att tänka kritiskt och självständigt.
Postat i: Studier Permalink Kommentarer [2]
Apropå "varierande verkningsgrad"!
Jag vet att du och andra inoutare i princip hävdar att människans verkningsgrad är konstant och därför alltid maximal oberoende av vilken typ av mat vi äter. Detta har du skrivit många gånger även om du hellre använder uttryck som "metabol fördel".
Idag ser jag en artikel i Medical News TODAY om en studie, "Lack Of Energy-Regulating Gene Caused Mice To Become Obese And Insulin Resistant".
Jo, jag vet att det är en musstudie, men i detta fall tror jag inte att det är någon stor nackdel. En ovedersäglig fördel är att experimentet sker med ytterst god kontroll över ett par ingående parametrar, nämligen energitillförsel och motion.
"A team of scientists in the US found that mice lacking a gene that is
involved with and controls enzymes that regulate energy production in
cells became obese and insulin resistant even though they ate less and
exercised more than their brothers and sisters."I korthet; möss med vissa egenskaper blev feta trots att de åt mindre och motionerade mer än kontrollgruppen.
"It's not unlike the person who diets, but has trouble losing weight,"
Detta är alltså ett grundskott mot den simplistiska metoden "Ät mindre och spring mer" (Beteendeprofessorn S. Rössner)
Postat i: Studier Permalink Kommentarer [6]
Jag har skrivit det många gånger och gör det igen: I studier finns naturligtvis de slutsatser man kan dra givet den tes man prövar, men om man läser texten noggrannare, studerar tabeller och grafer finns ofta mycket mer att hämta.
Hittills har ett problem för oss LCHF:are varit bristen på långtidsstudier på riktigt uttalade lågkolhydratkoster. Eftersom SLV (Livsmedelsverket) föreslår att andelen sockerkedjor (kolhydrater) i kosten bör vara i storleksordningen 50-60E% och WHO upp till 75E% så vågar inte gärna forskarna mer än halvera dessa värden i fruktan för sina patienters liv och hälsa. En och annan, t.ex. professor Fredrik Nyström, har utmanat med radikalt annorlunda experiment.
Nu har några australiensiska forskare med Grant D. Brinkworth i spetsen med råge brutit detta tabu. Under ett 12 månaders experiment har man jämfört en SLV-liknande kaloribegränsad diet (1433 kcal för kvinnor, 1672 kcal för män, genomsnitt för alla) med en lika energibegränsad strikt lågkolhydratkost därendast 4E% kom från sockerkedjor (kolhydrater).
Ur den grupp som kontaktades för studien kom 118 att slumpas in i endera kostmodellen. När studien faktiskt startade innehöll "LCHF-gruppen" 55 personer medan "normalkostarna" var 52. Under resans gång föll ett antal i vardera gruppen bort och till slut återstod vid slutsummeringen efter 12 månader 32 i LCHF och 33 i normalkosten.
Enligt figur 1 i studien försvann ingen av hälsoskäl relaterade till någon av kosterna ur studien. Däremot redovisas 2 dropouts i vardera gruppen med skälet "unable to continue diet", ingen närmare beskrivning finns.
Försökspersonerna var överviktiga/feta med ett medel-BMI på 33.5 kg/m2 Alla överlever och inga hälsoproblem redovisas trots att medselåldern vid inledningen är 50 år. Båda grupperna åt en energibegränsad kost och minskade sin övervikt, förbättrade blodsockervärden och minskade följaktligen även insulinproduktion.
En annan viktig faktor att beakta är att fettkonsumtionen var inte mindre än 61E% i LCHF-gruppen och bidraget från mättat fett är 20E%, båda siffrorna mycket oortodoxa och ungefär dubbelt så mycket som SLV föreslår!
En faktor som inte berörs i texten är effekter av viktnedgången som uppgick till i genomsnitt 13.7 kg över de 12 månaderna. 1 kg fettväv representerar cirka 7500 kcal vilket innebär att de bantar bort inte mindre än 102750 kcal, 280 kcal/dag. Av detta är merparten fett, säg 250 kcal och resten, 30 kcal är protein.
Denna energi förbränns vilket skall läggas till kostens makronutrientfördelning för att man skall komma nära vad kroppen faktiskt använder.
Enligt studien är fördelningen för LCHF-gruppen 4E% kolhydrater, 61E% fett (20E% mättat) samt 35E% protein. Lägger man detta till energiuttaget ur de egna lagren (= viktnedgången) så kan en fiktiv "1500-kaloriare" (egentligen 1500 + 280 kcal) använda cirka 3.5E% kolhydrater, 65E% fett samt 31E% protein.
Du kan läsa studien här http://archinte.ama-assn.org/cgi/reprint/169/20/1873
Jo, förresten, hur kan en studie av detta okonventionella slag publiceras?
Avsikten var nog att visa att en riktigt uttalad LC-kost skulle ha en negativ inverkan på mentala förmågor och därför tog man i med riktigt grov ammunition, endast 4E% kolhydrater. Men det slog slint och man nådde inga väsentliga signifikanta resultat.
Istället visade man att det gick alldeles utmärkt att äta endast 4E% kolhydrater och 61E% fett (20E% mättat!) få ett utmärkt blodsockervärde och gå ner i vikt. Att alla dessutom överlevde detta hälsovådliga experiment får väl fortfarande räknas som en tillfällighet.
Postat i: Studier Permalink Kommentarer [3]
Vetenskapliga studier innehåller en tes, ett påstående, som man sedan testar på olika sätt. De flesta studier innehåller en stor mängd information, men normalt följer författarna bara upp spår som stöder den uppsatta tesen. För det mesta är det därför betydligt intressantare att läsa lite mera "på tvärs" och se om det döljer sig annan användbar information.
Den här gången ska vi ta en titt på "Effects of High-Dose Modified-Release Nicotinic Acid on Atherosclerosis and Vascular Function A Randomized, Placebo-Controlled, Magnetic Resonance Imaging Study" av Justin MS Lee et al. Länk till abstract.
Objectives: Our aim was to determine the effects of high-dose (2 g) nicotinic acid (NA) on progression of atherosclerosis and measures of vascular function.
Man önskar fastställa effekten av höga doser av nikotinsyra på plack i blodkärl.Background: NA raises high-density lipoprotein cholesterol (HDL-C) and reduces low-density lipoprotein cholesterol and is widely used as an adjunct to statin therapy in patients with coronary artery disease. Although changes in plasma lipoproteins suggest potential benefit, there is limited evidence of the effects of NA on disease progression when added to contemporary statin treatment.
Nikotinsyra höjer "gott kolesterol" (HDL-C) och sänker "ont kolesterol" (LDL)Methods: We performed a double-blind, randomized, placebo-controlled study of 2 g daily modified-release NA added to statin therapy in 71 patients with low HDL-C (<40 mg/dl) and either: 1) type 2 diabetes with coronary heart disease; or 2) carotid/peripheral atherosclerosis. The primary end point was the change in carotid artery wall area, quantified by magnetic resonance imaging, after 1 year.
Man utför en dubbelblind, randomiserad och placebokontrollerad studie på 71 patienter och utfallet mäts som förändringar i kärlväggarna, mätt med avancerad teknik.Results: NA increased HDL-C by 23% and decreased low-density lipoprotein cholesterol by 19%. At 12 months, NA significantly reduced carotid wall area compared with placebo (adjusted treatment difference: –1.64 mm2 [95% confidence interval: –3.12 to –0.16]; p = 0.03). Mean change in carotid wall area was –1.1 ± 2.6 mm2 for NA versus +1.2 ± 3.0 mm2 for placebo. In both the treatment and placebo groups, larger plaques were more prone to changes in size (r = 0.4, p = 0.04 for placebo, and r = –0.5, p = 0.02 for NA).
Behandlingen med nikotinsyra gav en signifikant förbättring av kärlhälsan jämfört med placebo.Conclusions: In statin-treated patients with low HDL-C, high-dose modified-release NA, compared with placebo, significantly reduces carotid atherosclerosis within 12 months. (Oxford Niaspan Study: Effects of Niaspan on Atherosclerosis and Endothelial Function; NCT00232531 [ClinicalTrials.gov] )
Hos statinbehandlade patienter kommer tillskott av nikotinsyra att signifikant förbättra kärlhälsan jämfört med placebo.
Men detta låter ju förträffligt! Om vi bortser från att nikotinsyra i dessa doser inte tolereras så bra av alla patienter (omkring 10% som tar nikotinsyra drabbas av bieffekter som kliande, rodnader samt problem i matsmältningsorganen) så måste detta vara ett genombrott för kombinationsmedicinering av statiner och nikotinsyra av patienter med kärlproblem.
Men, vad är det då som döljer sig mellan raderna i denna förträffliga studie?
Till att börja med vill jag påminna om att målet med statinbehandling är att minska halten av LDL ("det onda kolesterolet") eftersom kolesterolhypotesen går ut på att "högt kolesterol" ökar tillväxten av plack i blodkärlen. Enligt amerikanska normer bör LDL vara < 100mg/dl (< 2.6 mmol/L). I placebogruppen var den genomsnittliga LDL-nivån initialt 84 mg/dl för att sedan falla till 80 efter 6 månader. Under tiden växte placken i blodkärlen hos placebogruppen medan hos de som fick kombinationsbehandlingen så minskade den i samma utsträckning!
Det som är intressant är att samtliga patienter i studien, alltså även de som betecknades som placebo, stod på statiner!
Så en lika relevant slutsats av denna randomiserade, dubbelblinda och placebokontrollerade studie är att även hos statinbehandlade patienter med ett initialt mer än väl godkänt LDL, som sedan sänktes ytterligare, så skedde en signifikant plackbildning.
Att en för statinbehandling så avslöjande studie alls publiceras måste bero på ren och skär d**het hos inblandade parter. Fast för oss som ifrågasätter kolesterolhypotesen så är det en tidig julklapp.
För en betydligt mer detaljerad redogörelse.
Å andra sidan kanske du också ska läsa en konventionellt hållen recension.
Postat i: Studier Permalink Kommentarer [0]
Ur en artikel i Dagens Medicin
"Det senaste numret af Annals of Nutrition & Metabolism är en 300
sidors rapport med titeln Fats and Fatty Acids in Human Nutrition. Här
sammanfattar 28 experter utsedda av FAO och WHO de senaste rönen på
området."
1) ”There is insufficient evidence at this time to determine the
association between diabetes risk and intake of total fat or of any
particular type of fat” samt 2) “The data on the association between
total fat intake and saturated fat intake and body weight remain
inconclusive”."Nyligen publicerade Livsmedelsverket sin tolkning av WHO: s rapport.
Här kan man läsa följande: ”Rekommendationerna om fett är i stort sett
oförändrade”, vilket i bokstavlig mening är korrekt. Men varför måste
Livsmedelsverket följa WHO-rekommendationer, som inte ens håller i
ljuset av WHO:s egen utredning?"
Postat i: Studier Permalink Kommentarer [0]
En tolvårig studie på svenska lantbrukande män visar att frukt- och grönsakskonsumtion är positivt associerat till god hälsa, dock under en viss förutsättning. Du har hört det förr och allt känns som gammal skåpmat, men läs resten här: http://www.mdpi.com/1660-4601/6/10/2626/pdf
Fast lite skillnad är det dock, förbättringen förutsätter nämligen en hög konsumtion av mjölkfett! Kombinationer med lågt intag av mjölkfett, fullkornsbröd och fisk gav inte samma positiva utfall.
"Daily intake of fruit and vegetables was associated with a lower risk of coronary heart disease when combined with a high dairy fat consumption (odds ratio 0.39, 95% CI 0.21-0.73), but not when combined with a low dairy fat consumption (odds ratio 1.70, 95% CI 0.97-2.98). Choosing wholemeal bread or eating fish at least twice a week showed no association with the outcome."
En artikel i Expressen
Postat i: Studier Permalink Kommentarer [7]
"A new glucagon and GLP-1 co-agonist eliminates obesity in rodents" innehåller mycket intressant information som tydliggör att åtminstone i denna studie så varierar kroppens verkningsgrad rejält beroende på vad den förbränner.
Där finns, ungefär halvvägs in i redovisningen, detaljerade bilder som redovisar tre parametrar under 120 timmar, 5 dygn. De svarta kurvorna följer kontrollgruppen, de som inte får aktiva injektioner medan de blå och orange kurvorna följer råttor som får manipulerade glukagonvarianter som stimulerar användningen av fett.
I bild C redovisar man råttornas aktivitet.
Home-cage locomotor activity was determined using a multidimensional infrared light beam system with beams scanning the bottom and top levels of the cage, and activity being expressed as beam breaks.
I buren hade man infraröda ljusstrålar och räknade hur många gånger som råttorna bröt dessa.
Grafen visar att aktiviteten varierade över dygnet men tämligen oberoende av de injektioner råttorna fick, eller som man skriver i studien:
...locomotor activity did not differ between treatment groups and controls...
Respiratory quotient, den respiratoriska kvoten, är ett oerhört intressant mått men sällan omtalat. RQ är kvoten mellan antal molekyler producerad koldioxid (CO2) och förbrukat syre (O2) och visar proportionerna mellan vad kroppen faktiskt förbränner.
I korthet kan man säga att RQ = 1 om man förbränner enbart glukos och runt 0.7 vid ren fettförbränning. För proteiner blir RQ någonstans 0.8-0.9. Ju lägre RQ är desto mera av energin kommer från fett oavsett om det kommer från maten eller befintlig fettväv. Läs mer om RQ i ett tidigare blogginlägg.
I bild B ser vi RQ, den respiratoriska kvoten. Där finns en synbar skillnad mellan den svarta kontrollgruppen och de behandlade. De senare tar uppenbarligen större del av sin energi från fett vilket även visas genom att de, till skillnad från kontrollgruppen, går ner i vikt.
Så kommer vi till det jag finner alldeles särskilt intressant, bild A, som visar energiavgivningen.
Här skiktar sig kurvorna väldigt tydligt, med den effektivaste glukagonvarianten, den som skapade mest fettförbränning överst (blått) och kontrollgruppen (svart) betydligt lägre.
Om vi kombinerar fakta från de tre graferna framgår att:
- De olika behandlingsgrupperna inklusive kontroller var lika fysiskt aktiva.
- De överviktiga råttor som förbrände mest fett (Bild B, blå kurva) hade den högsta energianvändningen (Bild A, blå kurva)
Med studiens egna ord:
Increased energy expenditure was not associated with a change in spontaneous physical activity–induced thermogenesis (NEAT)...Min tolkning:
Hos överviktiga råttor där man stimulerar fettförbränning så ökar energianvändningen utan signifikant koppling till aktiviteten.
Kaloriräknande utan att ta hänsyn till varifrån energin tas är ofruktbart. De som hävdar InoUt-tankegångar bör ta några tankevarv till och inse att verkligheten är lite mer sammansatt än en enkel addition.
Postat i: Studier Permalink Kommentarer [2]
Klicka här eller på bilden för att se den något större.
Postat i: Studier Permalink Kommentarer [0]