Skorpa med nyttiga bakterier
Forskare vid Umeå Universitet har i samarbete med Lantmännens bageri i Umeå börjat en produktion som sänds till Shanghai för att användas i försökssyfte. Enligt Göran Hallmans, professor i näringsforskning, hoppas man kunna förbättra hälsosituationen i Kina där magsår och magcancer under lång tid varit "ett gissel".
Skorporna testas där på en stor försöksgrupp och utvärderingen blir klar i vår. Man har i Sverige redan gjort ett par studier på grupper av individer som varit infekterade av magsårsbakterien. Båda talade för att man hade en skyddande effekt av den här bakterien.
Allt detta är utmärkt och naturligtvis hoppas jag att projektet får full framgång.
Men en annan tanke slog mig medan jag lyssnade på inslaget i Västerbottensnytt:
Vi får ofta höra att kineser och japaner har en utmärkt hälsa trots eller tack vare sin höga konsumtion av kolhydrater i form av t.ex. ris. Många undersökningar visar att framför allt japaner har en mycket lägre dödlighet i hjärtåkommor än de flesta andra länder.
Naturligtvis kan det finnas mängder av förklaringar till detta, någon kommer jag att kommentera framöver.
Men, varför råkar kineser ut för magsår och magcancer i en sådan utsträckning att det kallas "ett gissel" Jag tror knappast att det är genetiska skäl utan snarare deras livssituation, inklusive kosten.
Några förslag?
Postat i: Allmänt Permalink Kommentarer [3]
25 februari
kl. 20:06
I Umeå har man börjat producera skorpor och rågbröd som prepareras med en speciell typ av nyttiga bakterier som skyddar magsäcken mot den fruktade magsårsbakterien.Forskare vid Umeå Universitet har i samarbete med Lantmännens bageri i Umeå börjat en produktion som sänds till Shanghai för att användas i försökssyfte. Enligt Göran Hallmans, professor i näringsforskning, hoppas man kunna förbättra hälsosituationen i Kina där magsår och magcancer under lång tid varit "ett gissel".
Skorporna testas där på en stor försöksgrupp och utvärderingen blir klar i vår. Man har i Sverige redan gjort ett par studier på grupper av individer som varit infekterade av magsårsbakterien. Båda talade för att man hade en skyddande effekt av den här bakterien.
Allt detta är utmärkt och naturligtvis hoppas jag att projektet får full framgång.
Men en annan tanke slog mig medan jag lyssnade på inslaget i Västerbottensnytt:
Vi får ofta höra att kineser och japaner har en utmärkt hälsa trots eller tack vare sin höga konsumtion av kolhydrater i form av t.ex. ris. Många undersökningar visar att framför allt japaner har en mycket lägre dödlighet i hjärtåkommor än de flesta andra länder.
Naturligtvis kan det finnas mängder av förklaringar till detta, någon kommer jag att kommentera framöver.
Men, varför råkar kineser ut för magsår och magcancer i en sådan utsträckning att det kallas "ett gissel" Jag tror knappast att det är genetiska skäl utan snarare deras livssituation, inklusive kosten.
Några förslag?
Postat i: Allmänt Permalink Kommentarer [3]
Det var en gång...
Min tolkning av förr och nu är ungefär följande:
Den mer permanenta lagringen sker som fett, och det lagret omsätts hela tiden, även hos de överviktiga/feta. Om man är fysiskt aktiv i tillräcklig omfattning så tullar man på det lagret i ungefär samma omfattning som det byggs upp, man är i energibalans. Det betyder inte att man i varje ögonblick är i energibalans, men man är det i genomsnitt utslaget på t.ex. ett dygn.
Katarinas resonemang är inte fel, men ändå missledande. I praktiken kommer inte befolkningen som helhet att kunna förmås att minska sin positiva energibalans* vare sig genom motionsråd eller generella önskemål om att vi skall äta mindre. Man når helt enkelt inte fram till de de som på väg mot eller redan är inne i övervikts- och sockersjuketräsket.
Men där kommer LCHF som en enkel lösning. När man äter efter denna metod så minskar hungerkänslorna och man äter helt frivilligt en mindre mängd.
Lätt som en plätt.
* Det kallas positivt när man går upp i vikt, "viktsaldot" ökar. Även om det är negativt för de flesta.
Postat i: Allmänt Permalink Kommentarer [1]
25 februari
kl. 17:57
En något negativ kommentar till Magnus Erixons artikel Är du lurad lilla vän? i Sundsvalls tidning kommer från Katarina Holm-Johansson på energibalans.nu Min tolkning av förr och nu är ungefär följande:
1) Förr åt vi mindre av de lättsmälta sockerkedjorna (snabba kolhydraterna) i form av läsk, snacks och godis och definitivt mindre av "hitte-på-fetter" och andra tveksamma produkter med långa ingredienslistor.
2) De lättsmälta sockerkedjorna (kallas vanligen kolhydrater med högt GI) gör att kroppen tvingas att använda det fettinlagrande hormonet insulin i mycket större omfattning. Då sjunker blodsockret så snabbt och djupt att vi blir sugna/hungriga och äter både tidigare och mer än vi borde.
3) Överviktiga/feta och diabetiker typ 2 (sockersjuka, eller som jag själv kallar det "misskötselsockerjuka" eftersom det är självförvållat, om än inte självvalt) fanns även på den tiden, tro inte annat. Men de var signifikant färre av de vanliga skälen:
4) Sockerkedjor (kolhydrater) kan bara användas på två sätt; som omedelbar energi eller lagras för framtida användning, även där främst som energi.
2) De lättsmälta sockerkedjorna (kallas vanligen kolhydrater med högt GI) gör att kroppen tvingas att använda det fettinlagrande hormonet insulin i mycket större omfattning. Då sjunker blodsockret så snabbt och djupt att vi blir sugna/hungriga och äter både tidigare och mer än vi borde.
3) Överviktiga/feta och diabetiker typ 2 (sockersjuka, eller som jag själv kallar det "misskötselsockerjuka" eftersom det är självförvållat, om än inte självvalt) fanns även på den tiden, tro inte annat. Men de var signifikant färre av de vanliga skälen:
3:1) Vi åt, utslaget på hela befolkningen, mindre mängd energi.
3:2) Vi var, utslaget på hela befolkningen, fysiskt mer aktiva.
3:3) Vi uppnådde därför energibalans på en lägre nivå, vi var smalare.
3:2) Vi var, utslaget på hela befolkningen, fysiskt mer aktiva.
3:3) Vi uppnådde därför energibalans på en lägre nivå, vi var smalare.
3:4) Men de som misslyckades med detta var även då överviktiga/feta och med en högre förekomst av misskötselsockersjuka.
4) Sockerkedjor (kolhydrater) kan bara användas på två sätt; som omedelbar energi eller lagras för framtida användning, även där främst som energi.
Den mer permanenta lagringen sker som fett, och det lagret omsätts hela tiden, även hos de överviktiga/feta. Om man är fysiskt aktiv i tillräcklig omfattning så tullar man på det lagret i ungefär samma omfattning som det byggs upp, man är i energibalans. Det betyder inte att man i varje ögonblick är i energibalans, men man är det i genomsnitt utslaget på t.ex. ett dygn.
Katarinas resonemang är inte fel, men ändå missledande. I praktiken kommer inte befolkningen som helhet att kunna förmås att minska sin positiva energibalans* vare sig genom motionsråd eller generella önskemål om att vi skall äta mindre. Man når helt enkelt inte fram till de de som på väg mot eller redan är inne i övervikts- och sockersjuketräsket.
Men där kommer LCHF som en enkel lösning. När man äter efter denna metod så minskar hungerkänslorna och man äter helt frivilligt en mindre mängd.
Lätt som en plätt.
* Det kallas positivt när man går upp i vikt, "viktsaldot" ökar. Även om det är negativt för de flesta.
Postat i: Allmänt Permalink Kommentarer [1]
Janssons frestelse på blomkål
Vi kan intyga att en BlomkålsJansson är god, mycket god till och med.
För ytterligare information/spekulation om denne Jansson, se Wikipedia.
I skrivande stund ger en sökning på Google cirka 41 400 svar.
Postat i: Recept Permalink Kommentarer [1]
25 februari
kl. 15:46
Idag åt vi Janssons Frestelse i LCHF-tappning. Receptet och bilden kommer från Mona-Stina på Kolhydrater iFokus. Jag rippar det utan att rodna:Börja med att sätta ugnen på 225 grader. Plocka därefter fram alla ingredienser, du behöver:
- Blomkål
- Lök
- Philadelphiaost
- Ansjovis
- Creme fraiche
- Vispgrädde
- Salt och peppar
Jag börjar med att smöra en eldfast form, kanske inte nödvändigt men smör är aldrig fel.
Därefter skivar jag halva blomkålshuvudet i halvcentimetertjocka skivor.
Lägger blomkålen i botten på formen, det blir lite smulor men det är inget som gör något.
En gul lök skivas och fördelas i formen ovanpå blomkålen.
Därefter ett lager ansjovis, här har jag tyvärr bara hel så jag får filéa den men det är inte svårare än att filéa strömming.
Ovanpå lägger jag ett nytt lager blomkål.
I en bunke blandar jag 150g philadelphiaost, 2,5 dl creme fraiche, 1 dl vispgrädde, 2 msk ansjovisspad, lite salt och vitpeppar. Allt vispas så klumpar försvinner och blandas ordentligt.
Massan bres ut över blomkålen, man måste "dutta" lite så det rinner ner mellan lagren.
Min far hade alltid lite ströbröd och smörklickar överst men det skippar jag, det blir fin färg ändå.
In i ugnen ungefär en halvtimme eller tills den fått fin färg och blomkålen mjuknat.
Experimentet färdigt. Och vad smakar det då? Jansson förstås! Lite vätska samlas på botten av formen men det är bara att slå bort, annars är den krämig och fin.
Därefter skivar jag halva blomkålshuvudet i halvcentimetertjocka skivor.
Lägger blomkålen i botten på formen, det blir lite smulor men det är inget som gör något.
En gul lök skivas och fördelas i formen ovanpå blomkålen.
Därefter ett lager ansjovis, här har jag tyvärr bara hel så jag får filéa den men det är inte svårare än att filéa strömming.
Ovanpå lägger jag ett nytt lager blomkål.
I en bunke blandar jag 150g philadelphiaost, 2,5 dl creme fraiche, 1 dl vispgrädde, 2 msk ansjovisspad, lite salt och vitpeppar. Allt vispas så klumpar försvinner och blandas ordentligt.
Massan bres ut över blomkålen, man måste "dutta" lite så det rinner ner mellan lagren.
Min far hade alltid lite ströbröd och smörklickar överst men det skippar jag, det blir fin färg ändå.
In i ugnen ungefär en halvtimme eller tills den fått fin färg och blomkålen mjuknat.
Experimentet färdigt. Och vad smakar det då? Jansson förstås! Lite vätska samlas på botten av formen men det är bara att slå bort, annars är den krämig och fin.
Vi kan intyga att en BlomkålsJansson är god, mycket god till och med.
För ytterligare information/spekulation om denne Jansson, se Wikipedia.
I skrivande stund ger en sökning på Google cirka 41 400 svar.
Postat i: Recept Permalink Kommentarer [1]
Vitamin D-brist
Informationstätheten i detta är fullständigt enorm. Han talar med hög hastighet men är ändå mycket tydligt. Dessutom levereras de bilder han använder under anförandet som separata bildfiler. Du kan alltså göra pauser och granska bilderna i detalj.
Hans slutsatser är enkla: Utsätt dig för sol varje dag och ta rejäla tillskott av vitamin D. Men när det gäller detaljerna så bör du titta själv.
Postat i: Så fungerar det Permalink Kommentarer [2]
25 februari
kl. 14:00
Professor Michael Holick från Universitetet i Boston, USA, höll den 5 maj 2007 ett anförande inför hudläkare i Köpenhamn.Informationstätheten i detta är fullständigt enorm. Han talar med hög hastighet men är ändå mycket tydligt. Dessutom levereras de bilder han använder under anförandet som separata bildfiler. Du kan alltså göra pauser och granska bilderna i detalj.
Postat i: Så fungerar det Permalink Kommentarer [2]
I nästa fas
De journalister som har berört ämnet i positiva ordalag fram till nu är rätt få och får räknas till de definitiva pionjärerna. Som sådana kan de betraktas som antigen framsynta, modiga eller dumdristiga, men har nog ändå bemötts med viss respekt eller åtminstone överseende. Framöver kommer de att få räkna med en hårdnande attityd från kollegor.
Naturligtvis från de som släpar efter rent kunskapsmässigt men även från de som i sin yrkesroll har att sälja tidningens annonsutrymme till företag som gör sina vinster på produkter som kommer att stryka på foten när LCHF-tänket slår igenom i de stora massorna.
Redan nu har man konstaterat att kundernas intresse för lättprodukter har minskat rejält. Naturligtvis kan man hävda att vi trots allt måste äta så omsättningen i "födoämnesbranschen" är tryggad. Jo, må så vara, men LCHF innebär för de flesta att matbehovet minskar.
Den mat vi förordar har dessutom en lägre vinstmarginal än högkolhydrat- och fiberbaserade produkter. Vem tror på fullt allvar att priset för en Coca-Cola beror på dess råvaru- och produktionskostnad? Och det gäller för flertalet varor i HC-segmentet* vilket berör kanske 80-90% av exponeringsutrymmet av ätbara produkter i en servicebutik typ Statoil.
Därför bör vi vårda de som hjälper oss att sprida vår uppfattning i massmedia. Om du uppskattar Magnus Erixons krönika så tala om det för honom och även hans chefer.
Min bloggkommentar till Är du lurad lille vän?
Postat i: Allmänt Permalink Kommentarer [2]
25 februari
kl. 10:48
I en artikel på ledarplats i Sundsvalls Tidning den 22/2 skrev Magnus Erixon under rubriken Är du lurad lille vän? Idag återkommer han med en variation på samma tema: Du Är lurad lille vän!"- Intressant sak i sammanhanget är att "det etablissemang"
Annika Dahlqvist anklagar för att förorda en kost, som hon
menar gör oss både sjukare och fetare, inte i nämnvärd
utsträckning har gått i svaromål."
Annika Dahlqvist anklagar för att förorda en kost, som hon
menar gör oss både sjukare och fetare, inte i nämnvärd
utsträckning har gått i svaromål."
De journalister som har berört ämnet i positiva ordalag fram till nu är rätt få och får räknas till de definitiva pionjärerna. Som sådana kan de betraktas som antigen framsynta, modiga eller dumdristiga, men har nog ändå bemötts med viss respekt eller åtminstone överseende. Framöver kommer de att få räkna med en hårdnande attityd från kollegor.
Naturligtvis från de som släpar efter rent kunskapsmässigt men även från de som i sin yrkesroll har att sälja tidningens annonsutrymme till företag som gör sina vinster på produkter som kommer att stryka på foten när LCHF-tänket slår igenom i de stora massorna.
Redan nu har man konstaterat att kundernas intresse för lättprodukter har minskat rejält. Naturligtvis kan man hävda att vi trots allt måste äta så omsättningen i "födoämnesbranschen" är tryggad. Jo, må så vara, men LCHF innebär för de flesta att matbehovet minskar.
Den mat vi förordar har dessutom en lägre vinstmarginal än högkolhydrat- och fiberbaserade produkter. Vem tror på fullt allvar att priset för en Coca-Cola beror på dess råvaru- och produktionskostnad? Och det gäller för flertalet varor i HC-segmentet* vilket berör kanske 80-90% av exponeringsutrymmet av ätbara produkter i en servicebutik typ Statoil.
Därför bör vi vårda de som hjälper oss att sprida vår uppfattning i massmedia. Om du uppskattar Magnus Erixons krönika så tala om det för honom och även hans chefer.
Min bloggkommentar till Är du lurad lille vän?
Magnus Erixon
magnus(dot)erixon(at)st.nu
* HC = Sockerkedjebaserade = Högkolhydratmagnus(dot)erixon(at)st.nu
Postat i: Allmänt Permalink Kommentarer [2]