LCHF för vegetarianer, en kokbok för vegetarianer som äter LCHF eller är nyfikna på sådan kost.
LCHF-tänket har vuxit, från en tämligen undanskymd och suspekt tillvaro hos entusiaster och experimentlystna till att vara det hetaste kostkonceptet i dagens Sverige. Grunden är enkel, undvik industriellt processade födoämnen, främst de som bygger på kolhydrater, och ät mer naturliga animaliska fetter. Redan detta ger större delen av alla de positiva effekter som allt fler och fler upplever och vittnar om på främst Internet, men även i tryckta medier som böcker och tidningar.
Redan för något år sedan publicerades en landsomfattande enkät där klart mer än 20% av svenskarna kände till betydelsen av LCHF och tillämpade den i någon utsträckning, av dessa var det ungefär 1/4 som gjorde det strikt, ett mediagenomslag som vilken marknadsförare som helst skulle avundas och som annars nås närapå enbart av sportstjärnor och artister.
Framgångarna har inte gått bokförlagen förbi och det kommer ut en strid ström av kokböcker. Vegetarianer har fått vänta på sin tur eftersom de allra flesta LCHF-are följer grundkonceptet och förser sig med fullvärdiga proteiner och fetter från animaliska råvaror. Det blir krångligare för vegetarianer eftersom de bygger sin kost på kombinationer av näringsmässigt inkompletta råvaror som tillsammans antas ge alla de aminosyror, fettsyror, vitaminer och mineraler som kroppen kräver för att fungera under en hel livstid.
De båda författarna, Greensis (Katarina Wikholm) och Raringen (Pauline Demetriades) på Kolhydrater iFokus, har långvariga relation till både vegetarianism och LCHF.
Att renodlad vegetarianism, främst representerad av veganerna, Inte är en helt igenom livsvarig lösning visas av att spädbarn upp till något eller ett par år inte kan överleva på sådan mat. Detta har tragiskt nog visats av föräldrar som trots höga målsättningar har förorsakat sina småbarn lidanden och i vissa fall lett till deras död. Man kan välja att äta enligt vegetarianska modeller av olika skäl och i varierande utsträckning. Denna bok riktar sig till de som kan tänka sig att komplettera med mjölkprodukter samt ägg, på "vegetarianska" lakto (mjölk) och ovo (ägg).
Boken inleds med en kort men oerhört kunskapsrik del där författarna redovisar skälen bakom LCHF, specifikt hur det påverkar kosten från ett vegetarianperspektiv.
Själv är jag inte vegetarian, men imponeras av hur välsmakande de olika recepten verkar vara samt av de inspirerande bilderna. Recepten, 81 stycken, har delats in i 12 undergrupper allt efter användningsområde. Detta är den första vegetariska kokbok som jag fascinerats av. Någonsin.
LCHF för vegetarianer
Pauline Demetriades och Katarina Wikholm
Bilder: Mikael Eriksson
Optimal förlag, Länk till förlagets presentation: www.optimalförlag.se
ISBN: 978-91-7241-237-2
Se även LCHF till vardags av Katarina och Per Wikholm (Länk till min recension)
Postat i: Allmänt Permalink Kommentarer [2]
Det vanliga kaloritänket mynnar ut i att den som äter "mer" blir med tiden tämligen fet, ät "mindre" så blir man mager om bena. Du har hört det så många gånger från så många håll att det måste vara sant, sunda förnuftet säger så. Den som var vaken under skolans fysiklektioner kan ha snappat att energi inte kan försvinna, den måste ta vägen någonstans.
Men detta till trots finns det gott om exempel på människor som kan äta mycket och förbli smala medan andra åtminstone säger att man äter jättelite men till trots ändå är runda i hörnen.
I dagarna har det i media valsat runt en epidemiologisk studie som antas säga att lättmjölk "skyddar" mot stroke. Länk till UNT.
Personer som konsumerar mer av lättmjölk och andra mejeriprodukter med låg fetthalt insjuknar mindre ofta i stroke än kvinnor och män som konsumerar låga mängder av sådana livsmedel.
Först som sist, detta är en observationsstudie och som sådan har den inga möjligheter att bevisa något, däremot utgöra underlag för vidare diskussioner. Att den omfattar 75000 personer under drygt 10 års tid förbättrar inte situationen då man bara utgår från ett enda formulär med knappt 100 matfrågor och vid ett enda tillfälle. Dessa frågor gällde vad försökspersonerna antogs ha ätit under året innan. Jisses!
Jag tänker ändå använda ett par rader från tabell 1 eftersom både likheter och skillnader är så anmärkningsvärda. Man har delat upp försökspersonerna i fem någorlunda lika stora grupper (runt 15000 i varje) indelat efter sin konsumtion av mjölkprodukter. De med lägst konsumtion använde <3.1 portioner/dag och högkonsumenterna >7,5/dag.
På raden för BMI finns knappt någon variation, tre av grupperna hade 25.3 medan de övriga hade 25.5. I genomsnitt fanns alltså knappt några skillnader.
Det riktigt intressanta finns att läsa på raden för dagligt energiintag. Gruppen med lägst användning av mejeriprodukter använde 1709 kcal/dag, därefter 1945, 2173, 2451 och slutligen 3013 kcal/dag i den ordningen! Detta till trots hade alla grupperna näst intill identiska genomsnitts-BMI.
- Betyder nu detta att de som äter mindre mejeriprodukter förtiger en del av sina matvanor ("ljuger neråt") samtidigt som högkonsumenterna skryter om sina ("ljuger uppåt")?
- Eller "skyddar" mejeriprodukter mot effekterna av för många kalorier?
- Eller ligger det andra, lite mer sofistikerade, mekanismer bakom?
Skillnaderna mellan de fem grupperna var påtaglig och trenden nerifrån och uppåt obruten. Lågkonsumenterna av mejeriprodukter åt 1300 kcal/dag mindre än högkonsumentgruppen, hade ändå identiskt BMI, 25.5.
När kan vi lägga vanligt kaloriadderande åt sidan som förlegade tankar?
Dairy Consumption and Risk of Stroke in Swedish Women and Men - Susanna C. Larsson, PhD; Jarmo Virtamo, MD; Alicja Wolk, DMSc
Postat i: Allmänt Permalink Kommentarer [3]