Äldre som äter kolhydratrikt riskerar nedsättning av mentala förmågor.

Svenska Wikipedia beskriver kognition på följande sätt:

Kognition är en psykologisk term och kan kort förklaras som en samlingsterm för de mentala processer, normalt viljestyrda, som handlar om kunskap, tänkande och information. I klassisk psykologi talades om kognition, emotion och volition, alltså tänkande, känsla och vilja som de tre begrepp som styr psyket.

Kognition och perception, det vill säga de psykologiska processer som är aktiva då vi tolkar sinnesintryck, är inte två helt skilda områden utan överlappar varandra något. Inom området kognition ryms studier av hjärnans olika funktioner såsom tänkande, uppmärksamhet, minne, inlärning, medvetande, språk samt beslutsfattande och problemlösning.

Eftersom sinnesuppfattningen och tolkningen av dem beror på kunskaper och erfarenheter, ingår en del av dessa i kognitionen (andra i perceptionen som handlar om sinnesintryck). En del andra processer, såsom viljestyrd motorik, språk, verklighetsuppfattning, är helt eller delvis inlärda, hör också till kognitionen. 

Se även en mer omfattande artikel på engelska Wikipedia. 

Jag vill inte få ens milda nedsättningar av mina kognitiva funktioner, åtminstone inte onödigt tidigt i livet. Den 16 oktober publicerades Mayo Clinic i Rochester, Minnesota, en artikel om kopplingar mellan kost och milda kognitiva nedsättningar.

Eating Lots of Carbs, Sugar May Raise Risk of Cognitive Impairment, Mayo Clinic Study Finds

Those 70-plus who ate food high in fat and protein fared better cognitively, research showed

- People 70 and older who eat food high in carbohydrates have nearly four times the risk of developing mild cognitive impairment, and the danger also rises with a diet heavy in sugar, Mayo Clinic researchers have found. Those who consume a lot of protein and fat relative to carbohydrates are less likely to become cognitively impaired, the study found. The findings are published in the Journal of Alzheimer's Disease. 

Källa 

Tyvärr har jag inte tillgång till den studie som artikeln bygger på och måste därför förlita mig till artikeltexten som du når via länken ovan.

Några observationer:

 

• Those 70-plus who ate food high in fat and protein fared better cognitively, research showed

 

Lägg märke till att texten nämner fett före protein som fördelaktig näring. Ytterst överraskande och glädjande, särskilt med tanke på att artikeln kommer från det fettskrämda USA. 

Av de ursprungliga 1230 deltagarna, initialt i åldersspannet 70 - 89 år, valde man ut 940 som inte visade några kognitiva funktionsnedsättningar för vidare studier. Efter ytterligare 4 år hade 200 av dessa 940 börjat visa tecken på kognitiva nedsättningar av minne, språk, tänkande och omdöme som var större än normala med hänsyn till åldern.

 

• Those who reported the highest carbohydrate intake at the beginning of the study were 1.9 times likelier to develop mild cognitive impairment than those with the lowest intake of carbohydrates.

 

De som rapporterat de högsta kolhydratintagen förknippades med 90% förhöjd förekomst av kognitiva funktionsnedsättningar jämfört med de med lägst kolhydratkonsumtion.

• Participants with the highest sugar intake were 1.5 times likelier to experience mild cognitive impairment than those with the lowest levels.

Hög sockerkonsumtion utgjorde tydligen en lägre risk än den totala kolhydratkonsumtionen. Detta kan möjligen förklaras av att söt smak i amerikansk mat i stor utsträckning åstadkoms med majsbaserat HFCS vilket är tydligt sötare än vanligt vitt socker men ändå inte räknas som socker. (Min egen hypotes.)

Så kommer de goda nyheterna:

• But those whose diets were highest in fat — compared to the lowest — were 42 percent less likely to face cognitive impairment...

Försökspersonerna med den högsta fettkonsumtionen hade en 42% lägre risk för kognitiv funktionsnedsättning jämfört med låg fettkonsumtion. 

• ...those who had the highest intake of protein had a reduced risk of 21 percent.

Något liknande, men i hälften så stor omfattning, gällde för hög proteinkonsumtion. Detta kan mjligen förklaras av att allt "överskottsprotein" måste omvandlas till glukos, en enkel sockerart, innan det till slut kan lagras alternativt användas som energiråvara i kroppen. (Min egen hypotes.)

• "A high carbohydrate intake could be bad for you because carbohydrates impact your glucose and insulin metabolism," Dr. Roberts says.

Så den obligatoriska avslutningen som försöker mildra övergången mellan gamla åsikter och nya upptäckter. 

• "Sugar fuels the brain — so moderate intake is good." 

Att "socker är hjärnans bränsle" är en sanning med mycket stor modifikation. Endast mindre delar av hjärnan är glukosberoende medan 2/3 eller mer hellre drivs med ketoner som har sitt ursprung i fettmetabolismen. 

"However, high levels of sugar may actually prevent the brain from using the sugar - similar to what we see with type 2 diabetes."

Mekanismen bakom detta är förmodligen ganska enkel. Det finns flera passiva glukostransportörer (GLUT), de som finns i hjärnan har inga särskilda reglermekanismer annat än att de blir färre när glukoskoncentrationen i blodet stiger vilket innebär att hjärnans energiförsörjning minskar. Till saken hör att de tidigare nämnda ketonerna aldrig förekommer i nämnvärda mängder i blodet samtidigt som förhöjt blodsocker (så när som på hos diabetiker typ 1 med insulinbrist).

Om någon har tillgång till originalstudien så skulle jag uppskatta en kopia till erik(dot)matfrisk(at)gmail.se

---

Detta är en observationsstudie med de svagheter som de är förknippade med. Såvitt jag kan utläsa av artikeln så är kosten självrapporterad med den osäkerhet detta medför.

 

 

Postat i: Studier  Permalink   Kommentarer [1]