Christian Bernes utlåtande i "lågkolhydratärendet".
och välmående " också illustrerat i ett bakgrundsmaterial om lågkolhydratdiet.
Fråga : Är denna behandling i överensstämmelse med vetenskap och beprövad
erfarenhet?
Svaret på frågan är ja, med reservation för att den vetenskapliga basen i form av
randomiserade kontrollerade studier är mycket smalare än för koster med ett högre
kolhydratinnehåll och att långtidsstudier (> 1 år) saknas.
Dessutom är det särskilt viktigt mot bakgrund av ovanstående resonemang att några för den
praktiserande läkaren självklara principer för yrkesutövning uppfylls. All intervention, vare
sig det gäller läkemedel eller en livsstilsförändring som kostråd, bör följas av en noggrann,
regelbunden uppföljning och journalföring av patientens hälsotillstånd och status (som vikt
och midjeomfang), hur patienten uppfattat råden och hur följsamheten till råden är. När det
gäller patienter med typ 2 diabetes och/eller övervikt ofta kombinerad med dyslipidemi eller
blodtrycksförhöjning är kontroll av HbAIc, blodlipider, blodtryck, P-kreatinin och
mikroalbuminuri centrala. Eftersom metodens långtidseffekter är okända kan det finnas starka
skäl att rekommendera att man följer upp behandlingen över tid i ett nationellt
kvalitetsregister, som Nationella Diabetes Registret, som dokumenterar alla ovannämnda
variabler och kan användas i lokal kvalitetsuppföljning.
Detta utlåtande är inte platsen för en redogörelse av den omfattande litteraturgenomgång jag
gjort som underlag för mina slutsatser. Några relevanta översikter har listats nedan. De
sammanfattar i huvudsak randomiserade kontrollerade studier med sikte på viktreduktion vid
fetma och ett fåtal studier av personer med typ 2 diabetes. En av de systematiska översikterna
(2003) konkluderade att det fanns otillräcklig evidens för att rekommendera låg-kolhydratkost
men att det inte finns evidens för att den är skadlig åtminstone i det korta perspektivet. Det
har varit svårt att bevisa att kolhydratandelen i sig haft effekt på viktreduktionen då flera
studier tillskrivit en samtidig total energireduktion en väsentlig betydelse för viktnedgången.
En reservation har varit att man vid konsumtion av större andel mättat fett i kosten riskerar att
få mindre ökning av LDL-kolesterol, något som observerats vid längre studier, och som
understryker ansvaret att uppfölja patienter med relevant provtagning över tid.
Följer man den svenska kostdebatten kan man få uppfattningen att det vetenskapliga
underlaget återfinns i kvällspress, debattartiklar av lekmän och i populära böcker om s.k.
mode-dieter. En genomgång av vetenskaplig medicinsk litteratur (se referenser) ger emellertid
vid handen att ett antal randomiserade kontrollerade studier och översikter av lågkolhydratkost
återfinns i ledande tidskrifter med hög impact som New England Journal of
Medicine, Diabetes, Annals of Internal Medicine, JAMA och American Journal of Clinical
Nutrition. Även om litteraturen hittills är mycket mindre omfattande än den som
dokumenterar effekterna av den idag vanligen rekommenderade kosten visar det att det pågår
en seriös vetenskaplig utvärdering och debatt om den eventuella platsen för
kolhydratrestriktion i behandling av övervikt och typ 2 diabetes.
Sammanfattningsvis kan, med reservation för en smal vetenskaplig bas, avsaknad av
långtidsresultat och av studier som utvärderar effekter på patientrelaterade effektmått
(hjärtkärlsjukdom och vid diabetes mikrovaskulära diabeteskomplikationer), kolhydratsnål
kost idag sägas vara i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet för
viktreduktion vid övervikt och typ 2 diabetes med motiveringen att ett antal studier har visat
effekter i ett kortare perspektiv och att evidens för farlighet inte framkommit i hittills gjorda
systematiska litteraturgenomgångar. För behandling utöver 1 år saknas ännu vetenskapligt
stöd. En omsorgsfull utvärdering av de långsiktiga behandlingsresultaten är därför ett viktigt
krav på behandlande läkare.
Christian Berne, professor, överläkare
Sektionen för endokrinologi och diabetesvård
Specialmedicin
OTM-divisionen
Akademiska Sjukhuset
751 85 Uppsala
Systematiska och andra översikter
Nield L, Moore HJ, Hooper L, Cruickshank JK, Vyas A, Whittaker V, Summerbell CD.
Dietary advice for treatment of type 2 diabetes mellitus in adults. Cochrane Database Syst
Rev. 2007 Jul 18;(3): CD004097.
Westman EC et al. Low-carbohydrate nutrition and metabolism. Am J Clin Nutr
2007;86:276-84.
Nordmanis AJ et al. Effects of Low-Carbohydrate vs Low-Fat Diets on Weight Loss and
Cardiovascular Risk Factors A Meta-analysis of Randomized Controlled Trials. Arch Intern
Med. 2006;166:285-293.
Parikh P et al. Diets and Cardiovascular Disease. An Evidence-Based Assessment. J Am Coll
Cardiol 2005;45:1379-87
Kennedy RL et al. Nutrition in patients with Type 2 diabetes: are low carbohydrate diets
effective, safe or desirable? Diabet. Med. 22, 821-832 (2005).
Bravata DM. Efficacy and safety of low-carbohydrate diets. A systematic review. JAMA
2003;289:1837-1850.
Citat ur sammanfattning: "There is insufficient evidence to make recommendations for or
against the use of low-carbohydrate diets, particularly among participants older than age 50
years, for use longer than 90 days, or for diets of 20 g/d or less of carbohydrates."
Postat i: Allmänt Permalink Kommentarer [3]
16 januari
kl. 20:42
Ang. Leg läk Annika Dahlqvists råd rörande "Kolhydratsnål " kost . För viktnedgångoch välmående " också illustrerat i ett bakgrundsmaterial om lågkolhydratdiet.
Fråga : Är denna behandling i överensstämmelse med vetenskap och beprövad
erfarenhet?
Svaret på frågan är ja, med reservation för att den vetenskapliga basen i form av
randomiserade kontrollerade studier är mycket smalare än för koster med ett högre
kolhydratinnehåll och att långtidsstudier (> 1 år) saknas.
Dessutom är det särskilt viktigt mot bakgrund av ovanstående resonemang att några för den
praktiserande läkaren självklara principer för yrkesutövning uppfylls. All intervention, vare
sig det gäller läkemedel eller en livsstilsförändring som kostråd, bör följas av en noggrann,
regelbunden uppföljning och journalföring av patientens hälsotillstånd och status (som vikt
och midjeomfang), hur patienten uppfattat råden och hur följsamheten till råden är. När det
gäller patienter med typ 2 diabetes och/eller övervikt ofta kombinerad med dyslipidemi eller
blodtrycksförhöjning är kontroll av HbAIc, blodlipider, blodtryck, P-kreatinin och
mikroalbuminuri centrala. Eftersom metodens långtidseffekter är okända kan det finnas starka
skäl att rekommendera att man följer upp behandlingen över tid i ett nationellt
kvalitetsregister, som Nationella Diabetes Registret, som dokumenterar alla ovannämnda
variabler och kan användas i lokal kvalitetsuppföljning.
Detta utlåtande är inte platsen för en redogörelse av den omfattande litteraturgenomgång jag
gjort som underlag för mina slutsatser. Några relevanta översikter har listats nedan. De
sammanfattar i huvudsak randomiserade kontrollerade studier med sikte på viktreduktion vid
fetma och ett fåtal studier av personer med typ 2 diabetes. En av de systematiska översikterna
(2003) konkluderade att det fanns otillräcklig evidens för att rekommendera låg-kolhydratkost
men att det inte finns evidens för att den är skadlig åtminstone i det korta perspektivet. Det
har varit svårt att bevisa att kolhydratandelen i sig haft effekt på viktreduktionen då flera
studier tillskrivit en samtidig total energireduktion en väsentlig betydelse för viktnedgången.
En reservation har varit att man vid konsumtion av större andel mättat fett i kosten riskerar att
få mindre ökning av LDL-kolesterol, något som observerats vid längre studier, och som
understryker ansvaret att uppfölja patienter med relevant provtagning över tid.
Följer man den svenska kostdebatten kan man få uppfattningen att det vetenskapliga
underlaget återfinns i kvällspress, debattartiklar av lekmän och i populära böcker om s.k.
mode-dieter. En genomgång av vetenskaplig medicinsk litteratur (se referenser) ger emellertid
vid handen att ett antal randomiserade kontrollerade studier och översikter av lågkolhydratkost
återfinns i ledande tidskrifter med hög impact som New England Journal of
Medicine, Diabetes, Annals of Internal Medicine, JAMA och American Journal of Clinical
Nutrition. Även om litteraturen hittills är mycket mindre omfattande än den som
dokumenterar effekterna av den idag vanligen rekommenderade kosten visar det att det pågår
en seriös vetenskaplig utvärdering och debatt om den eventuella platsen för
kolhydratrestriktion i behandling av övervikt och typ 2 diabetes.
Sammanfattningsvis kan, med reservation för en smal vetenskaplig bas, avsaknad av
långtidsresultat och av studier som utvärderar effekter på patientrelaterade effektmått
(hjärtkärlsjukdom och vid diabetes mikrovaskulära diabeteskomplikationer), kolhydratsnål
kost idag sägas vara i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet för
viktreduktion vid övervikt och typ 2 diabetes med motiveringen att ett antal studier har visat
effekter i ett kortare perspektiv och att evidens för farlighet inte framkommit i hittills gjorda
systematiska litteraturgenomgångar. För behandling utöver 1 år saknas ännu vetenskapligt
stöd. En omsorgsfull utvärdering av de långsiktiga behandlingsresultaten är därför ett viktigt
krav på behandlande läkare.
Christian Berne, professor, överläkare
Sektionen för endokrinologi och diabetesvård
Specialmedicin
OTM-divisionen
Akademiska Sjukhuset
751 85 Uppsala
Systematiska och andra översikter
Nield L, Moore HJ, Hooper L, Cruickshank JK, Vyas A, Whittaker V, Summerbell CD.
Dietary advice for treatment of type 2 diabetes mellitus in adults. Cochrane Database Syst
Rev. 2007 Jul 18;(3): CD004097.
Westman EC et al. Low-carbohydrate nutrition and metabolism. Am J Clin Nutr
2007;86:276-84.
Nordmanis AJ et al. Effects of Low-Carbohydrate vs Low-Fat Diets on Weight Loss and
Cardiovascular Risk Factors A Meta-analysis of Randomized Controlled Trials. Arch Intern
Med. 2006;166:285-293.
Parikh P et al. Diets and Cardiovascular Disease. An Evidence-Based Assessment. J Am Coll
Cardiol 2005;45:1379-87
Kennedy RL et al. Nutrition in patients with Type 2 diabetes: are low carbohydrate diets
effective, safe or desirable? Diabet. Med. 22, 821-832 (2005).
Bravata DM. Efficacy and safety of low-carbohydrate diets. A systematic review. JAMA
2003;289:1837-1850.
Citat ur sammanfattning: "There is insufficient evidence to make recommendations for or
against the use of low-carbohydrate diets, particularly among participants older than age 50
years, for use longer than 90 days, or for diets of 20 g/d or less of carbohydrates."
Postat i: Allmänt Permalink Kommentarer [3]
Trackback URL: http://blogg.passagen.se/matfrisk/entry/christian_bernes_utl%C3%A5tande_i_l%C3%A5gkolhydrat%C3%A4rendet
Skriv en kommentar:
Skrivet av felix den 16 januari, 2008 kl. 21:50 #
Skrivet av Erik Edlund den 16 januari, 2008 kl. 22:14 #
Skrivet av BadGEAR den 16 januari, 2008 kl. 22:28 #