New Mechanism Identified That May Provide Potential Cure for Diabetes
Researchers from UCLA's Larry L. Hillblom Islet Research Center have discovered the underlying mechanism that could convert other cells in the body into insulin-making cells, which could provide a potential cure for diabetes....
Källa: DiabetesInControl.com
Diabetes typ 1 och typ 2 (åldersdiabetes, "sockersjuka") skiljer sig dramatiskt även om de delar en del av namnet och de flesta långtidskomplikationer. Hos "ettor" slår det egna immunförsvaret ut de insulinproducerande betacellerna, helt eller delvis, det är en autoimmun sjukdom. Hos "tvåor", den överlägset vanligaste diabetesvarianten, är det kroppens oförmåga att reagera på insulinsignaleringen för att handskas med högt blodsocker som är problemet.
People develop diabetes because they don't have enough pancreatic beta cells to produce the insulin necessary to regulate their blood sugar levels. While the current standard of treatment for diabetes -- insulin therapy -- helps patients maintain sugar levels, it isn't perfect, and many patients remain at high risk of developing a variety of medical complications.
Replenishing lost beta cells could serve as a more permanent solution, both for those who have lost such cells due to an immune assault (Type 1 diabetes) and those who acquire diabetes later in life due to insulin resistance (Type 2).
Beskrivningen för typ 2 är vinklad mot insulinmedicinering, vilket är en traditionell metod och inte något jag sympatiserar med som ett första behandlingsalternativ, med tiden kan den ändå bli nödvändig.
Min åsikt är att det är kroppens ointresse/oförmåga att använda blodsocker som energikälla som är grunden till diabetes typ 2. Att på konstlad väg öka insulinmängden kan på kort sikt lösa en del av problemen, eftersom det bland annat aktiverar fettväven att ta upp energiöverskottet och lagra det. Det är ju välkänt att 80% av alla nydiagnosticerade diabetiker typ 2 redan är överviktiga eller till och med feta, en andel som inte lär minska vid insulinbehandling.
Om man istället strävar efter att minska belastningen på insulin/glukagonsystemet genom att dämpa mängden blodsocker som tillförs från matens kolhydrater kan kroppens egen produktion mycket väl räcka många år, kanske till och med resten av livet.
Hos den som fortsätter att äta "som förr" kommer belastningen på bukspottkörteln att med tiden överansträngas med betacellsvikt och insulinberoende för resten av livet.
Inget jag ser fram emot, även om det ändå med tiden kan bli aktuellt även för den som äter LCHF. Den som lever får se.
Postat i: Diabetes Permalink Kommentarer [0]