Det pågår ett fettuppror i Sverige. Många diabetiker har börjat äta fet mat som den etablerade sjukvården säger är livsfarlig. Men upprorsmakarna säger sig må bättre än någonsin. Vi granskar vetenskapen bakom kostråden.

Inslaget var huvudnumret i kvällens sändning (Inslaget börjar ungefär 18.30 in i programmet), mycket väl utformat och genomfört. Jag tänker inte kommentera alla detaljer utan koncentrerar mig på tre av de "konventionella experter" som försvarade gammeltänket.

Två av dem tillfrågades om de skulle kunna tänka sig att fylla i de uppenbara vetenskapliga kunskapsluckorna vad gäller LCHF som behandlingsmetod. 

Mai-Lis Hellenius svarade att hon ansåg det viktigare att fortsätta med det arbete som hon redan sysslade med. Hmmm.... 300 000 diabetiker typ 2:s hälsa är mindre viktigt än det hon redan gör? Vad kan det vara?

Bengt Vessby ansåg att det bör falla på de positivt inställda att genomföra studierna. Han ville inte forska på något han inte ansåg gynnade patienterna. Indirekt betyder det att han redan tagit ställning i frågan, ytterligare studier är överflödiga.

Christian Berne var påtagligt imponerad av Helena Hesselmarks blodsockerkurva efter omläggningen till LCHF och nästan förstummad när han konfronterades med hennes kolesterolvärden. 

Mai-Lis Hellenius hävdade dessutom att Helena Hesselmarks värden var avvikande från normalutfallen. 

Christian Berne var utredare som på Socialstyrelsens uppdrag utredde bakgrunden till de kostråd som Njurundaläkaren Annika Dahlqvist anmäldes för av ett par Värmlandsdietister. Efter lång tid och grundlig litteraturgenomgång fällde hans ord till hennes förmån, det fanns vetenskapligt grundade skäl för henne att ge de kontroversiella kostråden.

Utmärkt jobbat, alla som gjort programmet. Jag vill speciellt hälsa till Helena Hesselmark och Monique Le Roux Forslund och tacka för utmärkta insatser.