– Vi ska bringa reda i begreppen och försöka få en helhetsbild av det vetenskapliga underlaget bakom olika koster.

Källa: UNT, citat av Christian Berne 

Först en kort inledning om SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering:

SBU ger kunskap för en bättre vård

SBU är en statlig myndighet som utvärderar hälso- och sjukvårdens metoder. SBU analyserar metodernas nytta, risker och kostnader och jämför vetenskapliga fakta med svensk vårdpraxis. Målet är att ge ett bättre beslutsunderlag för alla som avgör hur vården ska utformas.

Källa: SBU:s hemsida

Professor Christian Berne ingår i den grupp som på SBU:s uppdrag skall granska bakgrunden och det vetenskapliga underlaget bakom olika kostråd. Detta är inte en studie i sig utan en sammanställning av det bakomliggande materialet och beräknas vara klar under första halvåret 2013. 

Det kan vara på plats att påminna om att Christian Berne har haft ett liknande uppdrag tidigare när fokus låg på att avgöra om LCHF kunde anses vara en kostmodell för diabetiker, baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet. Efter lång tids övervägande fann han att så var fallet.

Eftersom detta är en utvärdering av bakomliggande "vetenskap" är kriterierna för urvalet en viktig faktor som kan styra, hjälpa eller stjälpa i princip vilken kunskapsmassa som helst.

Ett par inlägg bakåt i tiden kommenterade jag ett antal aspekter på studier i kostsammanhang. Om SBU följer tidigare praxis så favoriserar/kräver man att studier skall vara randomiserade, omfatta ett minimiantal deltagare och pågå över en viss tid, dessutom att de skall vara av yngre datum. I teorin är detta tilltalande, men i praktiken innebär det allvarliga begränsningar.

Riktigt välkontrollerade studier är ytterst kostsamma och kommer därför sällan att kunna omfatta vare sig lång tid eller många deltagare, i vart fall inte samtidigt. Som en logisk följd av detta kommer att studier med riktigt hög kontroll att vara små och korta. 

Hälsoaspekter bedöms vanligen som pseudoparametrar av typen "blodfetter" och liknande. Dessa är i sig inte slutgiltigt och invändningsfritt kopplade till det man kallar "hårda ändpunkter, alltså sjukdom eller död.  

LCHF stöds ofta av äldre tiders erfarenheter, litteratur och studier eftersom det till en del motsvarade det normala levnadssättet i vissa samhällen. Allt eftersom det västliga livsmönstret kommit att dominera så anpassas även studierna. Sätter SBU en alltför snäv tidsram tappar man på så sätt bort väsentliga delar av äldre kunskap.

Det slutliga yttrandet kommer med stor sannolikhet inte att bli revolutionerande. Gissningsvis kommer det att kunna sammanfattas i att även de mest motsägelsefulla kostråden går att stödja någorlunda men att de bakomliggande vetenskapliga underlagen är tunna och baserade på korta studietider. 

Självklart är jag intresserad av deras syn på LCHF, men det som kommer att bli riktigt intressant blir deras omdöme om SLV:s kostråd, inklusive tallriskmodellen.  

Vilken blir deras vetenskapliga utvärdering av: 

• SLV:s förordande av Light-produkter? 
• SLV:s Nyckelhålsmärkning? 
• SLV:s "tillskyndan" av upp till 10E% socker i den dagliga maten? 
• SLV:s råd om lättmjölk och industrifett till barn? 
• SLV:s råd om upp till 60E% tomma kalorier i form av kolhydrater som enbart kommer in i kroppen som glukos, fruktos och laktos.