Oinformerad skrämselpropaganda
12 maj
kl. 13:51
"Han (en diabetessköterska) sa att cellerna i kroppen MÅSTE ha socker och kolhydrater. Får de inte det så måste de omvandla fett till bränsle, alltså socker och detta SKADAR kroppens organ, framförallt njurar.....
Han sa också att nu med LCHF kost så har leverskador, njurskador och hjärtinfarkter äkat igen…."
Svaret är intressant då den återspeglar en allvarlig förenkling och/eller ren okunskap om energianvändningen i människokroppen.
Allt man äter, vare sig det är fetter, proteiner eller kolhydrater, måste genomgå mängder av omvandlingssteg innan de når ATP-ADP-AMP-systemet som är de faktiska bränslena för kroppens celler. Det vi äter är bara råmaterial och inget av dessa kan direkt driva vår kropp.
De överlägset flesta cellerna i kroppen kan utnyttja såväl
fetter som
glukos (den enda enkla sockerart som står för "kolhydratenergin") som uppladdningsenergi till det ovan nämnda systemet. (
Engelsk, omfattande och
svensk, kort förklaring). Även
proteinerna bidrar med energi via
ketoner och glukos om dess byggstenar,
aminosyrorna, inte kommer till bättre användning.
Be sjuksköterskan om solida källor i form av forskningsrapporter om skadeverkningarna han syftar på. Min gissning är att han hänvisar till ett
pressmeddelande från Dietisternas Riksförbund, en partsinlaga för att motivera dietisternas åsikter. Jag har skrivit om detta
här och
här.
Njurarna har initialt en tiofaldig överkapacitet för sitt jobb och hos diabetiker kommer de främsta skadorna från högt blodsocker (=kolhydrater!).
Leverskador är ofta sammankopplade med alkoholism, men under de senaste årtiondena har NAFLD (Icke alkoholrelaterad leverförfettning) ökat kraftigt. Detta förklaras av att fruktos, hälften av kolhydraterna i vanligt vitt socker och det som ger sötman, inte kan användas för ATP-laddning. Istället måste levern göra om det till glukos (leverglykogen) och om dess lager är fyllt blir resten fettinlagring i levern. Intressant nog är leverns behandling av (slutet av) alkohol- och fruktosmetabolismen helt identisk, därav likheterna i leverskador.
Jag har skrivit om detta här.
Ketoner blir farliga enbart om de produceras i obegränsade mängder, vilket kan ske vid påtaglig insulinbrist. Detta kallas diabetisk ketoacidos och beror egentligen på att produktionen av hormonet glukagon tappar styrning i insulinets frånvaro. Att diabetes typ 1 är en allvarlig sjukdom beror i grunden på en bristande förmåga att styra fettmetabolismen, medan diabetes typ 2, sockersjuka, beror av att muskelcellerna inte tar upp glukos i tillräcklig omfattning.
I de Langerhanska öarna i bukspottkörteln finns bland annat två celltyper, alfa- och betaceller. De senare utgör ungefär 3/4 av öcellerna och mäter blodsocker, producerar, lagrar och frisätter insulin.
Betacellerna finns i huvudsak i centrum av cellön och omges av ett lager alfaceller som producerar glukagon som i sin tur stimulerar fettmetabolismen. Alfacellerna har ingen egen förmåga att mäta blodsocker och är beroende av signaler från passerande insulin.
Om betacellerna mäter ett förhöjt blodsocker frisätts insulin och på vägen ut kommer en del att "läcka in" i alfacellerna som då sänker produktionen temporärt, det finns ju inte behov av mer energi i blodet när blodsockret är högt. (Detta gäller "friska"!)
När blodsockret och insulinet sjunker igen startar alfacellerna upp igen och drar igång fettomsättningen, insulin anses blockera fettmetabolismen, detta är en mekanism där bakom.
En "etta" har få eller inga fungerande betaceller och därmed ingen egen mekanism som styr alfacellerna. De är därför beroende av utifrån tillfört insulin och IMHO bör det vara bekvämast med långtidsinsulin då det har längre verkanstid, det ska ju hinna in från injektionsstället, via blodbanan och till bukspottkörteln innan det kan göra sitt styrjobb.
Helt utan insulin blir alfacellerna "överaktiva" och producerar fett-metaboliter samt glukos i obegränsade mängder, vilket ger upphov till diabetisk ketoacidos. Detta är ett livshotande tillstånd och måste undvikas vilket sker genom tillförsel av en basmängd insulin avpassad för just detta styrbehov.
Ämnet är komplicerat att beskriva från grunden, men du behöver inte vara rädd för att LCHF orsakar de följder som sjuksköterskan beskriver, tvärtom.
Postat i:
Diabetes
Permalink