RÄKBAKELSE
från ICA, Uppsala med 20 18 E-nummer
E 330 surhetsregl. medel
E 202
E 211
E 170
E 120 färgämneE 330 surhetsregl. medel och
E 296
E 621, E575
smakförstärkare
E 407
och
E 440
stabb (står det)
E 1442 förtjockningsmedel
E 270 surhetsregl. medel
E 471 emulgeringsmedel
E 160a
färgeämne (nu börjar det komma undergrupper på E-nummer
E 431
stabb
E 104 två ytterligare färgämnenE 120
E 412 och
E 415 stabb
Ytterligare margarin av industrityp med rapsolja/härdad rapsolja
vidare
Emulgeringsmedel (mono-diglycerider av fettsyror och diacetylvinsyra estrar),
bakpulver (hjorthornssalt, asdkorbinsyra, lök
Vart håller SLV på att ta oss.
Detta är en som sagt en s.k. räkbakelse med tre skivor vetebröd av rundtyp, hopklibbade ovanpå varann av nån inte särskilt välsmakande majonäsblandning med några romkorn i, överst ett ägg delat på 4 som omgärdade en liten räkskål med dill ?hela underredet var förresten grönt av påkletad dill ? det fanns ju mycket att kleta med ? det är kanske vad stabbanvänds till
Jag går igenom stabilisatorerna i E-nummerguiden, så ni slipper -
E 440 stabb är pektin (bergränsningar vad gäller konsumtion rekommenderas
E 407
Karragenan,
kan orsaka leverskador, påverka immunsystemet, ge gastrointestinala
magsår, misstänks även orsaka cancer. Ej tillåten i mjölkersättning.
Osäkerheter finns och ytterligare tester rekommenderas.
Vi inflammationsforska
E 431 polyoxietylensteara
E 412 Guarkärnmjöl (se 410, Fruktkärnmjöl) kan orsaka allergiska reaktioner med symptom relaterade till astma, hudirritation, diarre och hösnuva.
E 415 Xantangummi
Förfära Er bara av mängden -
nånstans måste detta stoppas, annars får man inte plats med räkorna.
Edit: Strukit två E-nummer som finns i dubbel upplaga efter att ett par skarpögdare än jag läst igenom.
Postat i: Allmänt Permalink Kommentarer [27]


Skrivet av Tess den 18 juni, 2007 kl. 15:24 #
Skrivet av Piltson den 18 juni, 2007 kl. 15:25 #
Skrivet av Kenneth Ekdahl den 18 juni, 2007 kl. 21:09 #
Skrivet av Mikael den 19 juni, 2007 kl. 13:05 #
Skrivet av vikingmormor den 19 juni, 2007 kl. 13:27 #
Skrivet av Tess den 19 juni, 2007 kl. 17:52 #
19 är det väl? Du har skrivit E-120 två ggr.
Skrivet av Andreas den 23 april, 2008 kl. 16:06 #
Andreas: Du har rätt, jag klippte in inlägget från ett mail utan att dubbelkolla. Ber om ursäkt!
Skrivet av Erik Edlund / MatFrisk Blogg den 23 april, 2008 kl. 16:17 #
Även E330 ser ut att förekomma 2 ggr. Så jag får det till 18 olika.
Skrivet av Daniel den 23 april, 2008 kl. 17:38 #
Tess: Karragenan är väl naturligt! Det har använts i västvärlden i över 600 år. Längre än potatisen! Den genomsnittliga konsumtionen är ca 50 mg om dagen. För att riskera cancer av karragenan behöver du få i dig minst 300 gram om dagen (alltså mer än 1000 ggr så mycket)! Hade jag ätit så mkt kostfiber på en dag, så hade jag nog faktiskt velat dö! Det som är osäkert kring karragenan är vad man ska lägga dess ADI på.
Skrivet av Jimmy den 26 maj, 2009 kl. 23:32 #
Karragenan är kanske naturligt, men det används ju oftast för att fuska, t.ex. för att göra vattenskadad grädde vispbar.
Skrivet av Kenneth Ekdahl den 26 maj, 2009 kl. 23:52 #
Jimmy: Om huvudsyftet med en tillsats är att dölja dåliga egenskaper med andra råvaror så skall de ifrågasättas. Detta oavsett om de är "ofarliga" eller ej.
Betrakta "konsistensgivare" och "smakförstärkare" som markörer för tveksam kvalitet på minst en av de övriga ingredienserna.
Skrivet av Erik Edlund / MatFrisk Blogg den 27 maj, 2009 kl. 09:23 #
Karragenan tillsätts inte för att dölja dåliga egenskaper hos andra råvaror, utan i regel för att ge livsmedel en attraktiv konsistens, och för att livsmedlets hållbarhet inte ska begränsas av dess utseende. I vispgräddens fall är det, såvitt jag vet, för att grädden inte ska flockas längs med förpackningsytan. Att man skulle tillsätta karragenan för att öka vispbarheten ter sig inte så klokt. Det finns det i så fall bättre tillsatser för. Sakfakta lyser med sin frånvaro i tillsatsdebatten.
Skrivet av Jimmy den 29 maj, 2009 kl. 07:43 #
Jimmy: Såvitt jag hört använder man karragenan i de produkter där den normala gräddkonsistensen förstörts. Detta beroende på att de som skall ha extremt lång hållbarhet pasteuriseras betydligt "hårdare" än standardprodukterna och därför blir oattraktiv.
Karragenantillsatsen får dig att tro att allt är som förr.
Vad tror du om detta?
Skrivet av Erik Edlund / MatFrisk Blogg den 29 maj, 2009 kl. 08:58 #
Jag kan inte förstå att det fortfarande finns folk som kan försvara tillsatser i maten. Vem behöver karragenan i vispgrädden mer än tillverkaren. Tillverka bara vispgrädde med 40% fett så blir det onödigt. Varför skall det finnas
20-30 tillsatser i en räksallad, när det enda som behövs för att göra denna är räkor, majonäs och creme fraiche samt salt och peppar, skall det va så förbannat konstigt.
Skrivet av cgs den 30 maj, 2009 kl. 13:18 #
För ett par veckor sedan hade vi vitvinsprovning med några högklassiga viner samt en förrätt av "riktig" räksallad införskaffad i Östermalmshallen.
Alltså, det var skillnad, jag visste inte att handgjord räksallad kunde smaka så!
Skrivet av Erik Edlund / MatFrisk Blogg den 30 maj, 2009 kl. 16:30 #
Självklart är hållbarheten en av de viktigaste argumenten för att tillsätta karragenan. En hemmagjord räksallad har naturligtvis bättre förutsättningar att smaka gott, då allting i produkten är färskt. Hållbarheten är dock mycket kort! Inom några dagar smakar den härsket, emulsionen har släppt och det kolloidala systemet troligtvis drabbats av syneres. Att skicka en sådan produkt till dagligvaruhandeln skulle jag betrakta som direkt oansvarigt ur både livsmedessäkerhets- och miljösynpunkt. Dessutom så anser jag att det dåliga utnyttjandet av råvaror i så fall skulle vara oförsvarbart. Jag välkomnar att folk köper egna ingredienser och lagar sina sallader själva. För de som nu har tid och pengar till det. Men då ska det ätas upp!
Skrivet av Jimmy den 01 juni, 2009 kl. 11:55 #
Hållbarhet hos vispgrädde förbättras knappast av karragenan, däremot döljer det följderna av att man överhettat grädden. Vilka andra följder kan denna överhettning ev. förorsaka?
Ur en annan synvinkel: Något förhindrar naturligt känsliga livsmedel att oxideras och därmed härskna. Vad hindrar att samma "något" även lägger hinder i vägen för vår metabolism som också bygger på oxidering (reaktion med syre)?
Skrivet av Erik Edlund / MatFrisk Blogg den 01 juni, 2009 kl. 13:18 #
Hållbarhet omfattas inte bara av den bakteriologiska statusen. Om grädden slängs för att den flockas till kanterna (något som sker även utan värmebehandling), så har det ju ingen betydelse vad som växer eller inte växer i den.
Du pratar om antioxidanter. De gör nytta även i kroppen genom att skydda oss från skadliga oxidationsprocesser som påskyndar åldrandet. Oftast används C-vitamin (E300) i livsmedelsprodukterna. Våran metabolism sker i enzymers regi, och kan inte hindras av antioxidanter. De är nyttiga och finns i rikliga mängder i frukt och grönsaker! Enda gången antioxidanter kan vara skadliga är när man sätter i sig extrema mängder i tablettform. Dessa kan då istället agera prooxidativt.
Skrivet av Jimmy den 01 juni, 2009 kl. 13:43 #
En förhandspublicering i Läkartidningen av
Peter M Nilsson, professor i klinisk kardiovaskulär forskning:
"Debattens vågor har länge gått höga om vilken mat som är den bästa för kardiovaskulär prevention – alltifrån speciella dieter (t.ex Atkins, stenålderskost, medelhavskost) eller speciella kostkomponenter (t.ex högt eller lågt intag av fett, frukt, mat med varierande glykemiskt index). Några besvikelser har noterats på vägen, t.ex att inga fördelar kunnat rapporteras när diverse vitaminer och antioxidanter ordinerats i randomiserade interventionsstudier, trots gynnsamma fynd i observationsstudier."
Tja...
Skrivet av Erik Edlund / MatFrisk Blogg den 01 juni, 2009 kl. 15:25 #
Prooxidativt?
Jo, jag förstår ordets mening, men är obekant med mekanismen. Kan du förklara?
Skrivet av Erik Edlund / MatFrisk Blogg den 01 juni, 2009 kl. 15:29 #
Helt riktigt! Antioxidanters effekt har inte kunnat bevisas rent kliniskt. Att de är av godo tror jag dock inte att någon betvivlar. Det är som med allt annat i födan väldigt svårt att bevisa det nästan uppenbara i kliniska studier. I detta fall har man ofta doserat väldigt högt i sin iver att nå resultat. Det är inte omöjligt att dessa doser istället har slagit just prooxidativt. Detta innebär att antioxidanterna påverkar varandra att istället bli oxidativa, och alltså ha rakt motsatt effekt. I studier på betakaroten har man tex sett att rökare kan öka sin risk för lungcancer om de konsumerar stora mängder i tablettform (prooxidativt verkar det alltså vara en cocarcinogen i kombination med cancerogenerna i tobaksröken). Dessa resultat är dock inget som vi egentligen bör relatera till.
Skrivet av Jimmy den 01 juni, 2009 kl. 16:20 #
Jimmy,
Hur kan Rydbergs tillverka em majonäs helt utan tillsatser, den innehåller bara äggula, olja, ättika och kryddor och inget konserveringsmedel. Kan Rydbergs göra det, kan väl Findus och Kavli göra det. Hållbarheten på denna majonäs är 4 månader i kyl. Så att det härsknar och att emulgeringen släpper stämmer inte. Nej Jimmy, Findus och Kavli vill kunna ha majonäs som kan säljas ett par år framåt så därför så gör man på detta vis, för egen vinning.
Skrivet av cgs den 01 juni, 2009 kl. 16:25 #
Jimmy: "Detta innebär att antioxidanterna påverkar varandra att istället bli oxidativa, och alltså ha rakt motsatt effekt."
Jo, jaaa..., men det säger fortfarande inget om mekanismerna. Kan verkligen 1+1=-1? (eller -2)
Typ.
Är "prooxidation" av för mycket antioxidanter en reell företeelse eller beteckning på något man iakttar och drar nuftiga slutsatser om? Som betakaroten + rökare = mer cancer => alltså måste det finnas en prooxidativ verkan av betakarotenet?
Finns företeelsens förlopp beskriven i fysiologilitteratur eller motsvarande?
Skrivet av Erik Edlund / MatFrisk Blogg den 01 juni, 2009 kl. 17:22 #
Angående majonnäs så är det inte detsamma som sallad där man introducerar en hel del andra ingredienser. Jag kan dock hålla med om att härskningsprocessen inte går så fort som jag ville låta påskina. Det tar betydligt längre tid. Jag vet inte vilken produkt du (cgs) refererar till, men en fullfetts majonnäs kan nog stå sig ganska länge i kylskåp. En sådan produkt är jag dock ointresserad av. Att företag skulle vinna på lång hållbarhet är nog ett påstående som du får granska. Dagligvaruhandeln däremot...
Prooxidanter är en välkänd process som rent kemiskt är för avanserad för att beskriva kort. Men det fungerar faktiskt så att positivt blir negativt. Vilken kemist som helst bör vara bekant med den. Om betakaroten agerat prooxidativt i den kända studien är dock bara spekulativt. Iaf mig veteligen. Tro dock inte att betakaroten är farligt för den sakens skull.
Skrivet av Jimmy den 01 juni, 2009 kl. 23:13 #
Jimmy: Ordet ger inte någon uppsjö träffar på Google. Har provat olika ändelser samt svensk, engelsk och tysk stavning. I en tysk träff fanns en ordförklaring inkluderande just betakaroten.
På Kolozzeum tycks man intressera sig för begreppet.
En av träffarna, en tredjeplats, kom från inlägget ovan 15:29. Hur irrelevanta är då de 76 därbakom?
Om processen inte går att beskriva kort så gör det långt. Jag släpper den genom spamfiltret bara du gör mig uppmärksam på att där finns något. Det jag intresserar mig för är dess relevans för antioxidanter.
Skrivet av Erik Edlund / MatFrisk Blogg den 02 juni, 2009 kl. 00:31 #
Har du sökt på "prooxidative"? I länken nedan så hittar du en hyfsad beskrivning av fenomenet. Titta på sida 5-7.
http://books.google.se/books?id=RR7qjmKRUhcC&pg=PA1&lpg=PA1&dq=prooxidative+mechanisms&source=bl&ots=nEfYXE6aDR&sig=scs_1Q-GPHDk7qSY86eWksrnVLU&hl=sv&ei=_CYlSvq4Fc7KjAeNhPDiBw&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=10#PPA5,M1
Skrivet av Jimmy den 02 juni, 2009 kl. 15:35 #