"Det krävs en ny handlingsplan för att minska typ 2-diabetes"

Insändare i Dagens Medicin av Kenneth Johansson (c), riksdagsledamot och själv diabetiker. 

"I en färsk studie från Lunds universitet beräknas samhällskostnaderna för diabetes till hela 9 miljarder kronor. Ändå går typ 2-diabetes till stora delar att förebygga, upptäcka tidigt och behandla."

Inte bara möjlig att "...till stora delar..." åtgärda, snarare den absoluta majoriteten. Diabetes typ 2 är symtom på en osund livsstil som, om den fortgår, resulterar i ett antal följdåkommor av vilka många är allvarliga och till och med livshotande. 

"Svensk diabetesvård har också traditionellt varit framgångsrik. Engagerade och välutbildade läkare och diabetessköterskor har ofta följt sina patienter och noggrant sett till att de fått rätt hjälp."

Att vårdpersonalen är engagerad tänker jag inte bestrida men att de generellt skulle vara välutbildade när det gäller diabetes typ 2 är tveksamt. När de inte genast inser att diabetiker typ 2 far illa av de förhandenvarande kolhydratrika kostråden så måste de nog snarast kallas "välinbillade". Det kanske även är skälet till att "Svensk diabetesvård också traditionellt varit framgångsrik." Numera går det tyvärr utför.

"I Sverige finns ett välfungerande nationellt diabetesregister dit patienternas resultat kan rapporteras."

En svaghet i diabetesregistret har varit och kanske fortfarande är att bland behandlingsalternativen finns endast ett svepande "kostbehandlad" att tillgå. När personer som uppnår goda resultat med LCHF registreras så bokförs dessa framgångar som om de kommer från den s.k. "tallriksmodellen".

"Därför går det faktiskt inte alltid att säga om vården lyckas eller inte."

Ja, just det. Där håller jag med. 

"En nyckel till lyckad behandling är att patienterna har kunskap om sin sjukdom."

Rätt slutsats, men när en effektiv kunskap går på tvärs med den vården hävdar så blir det en konflikt som drabbar de svagaste, nämligen de som inte får information eller inte vågar hävda den gentemot traditionella läkare och vårdteam.

"I svensk sjukvård har fokus inte alltid varit att behandlingen lyckas."

Klarsynt! Bland de främsta kriterierna är att läkarna kan rapportera tillräcklig uppfyllelse av behandlingsmålen. En genväg är att förskriva mediciner som relativt snabbt sänker blodsocker, blodtryck, "förbättrar blodfetter" och liknande. Att förmedla kunskap om kost till en diabetiker typ 2 med svag motivation ger inte mycket utdelning.

"Typ 2-diabetes måste också i högre grad förebyggas."

Och så enkelt det skulle vara. En strikt lågkolhydratkost kombinerat med naturligt förekommande fetter ger förbättringar på blodsockret inom några timmar. Varför inte tillämpa en lite mindre strikt variant på detta redan från början, när de tidiga symtomen på en begynnande diabetes typ 2 uppträder, t.ex. vid övervikt.

"Prioritera måluppfyllelse. Det ska löna sig att behandla så att patienterna når det uppsatta målvärdet. Vårdcentraler som lyckas ska ha betalt för det."

Detta är minst sagt tveeggat, utmärkt om det kombineras med adekvat personalutbildning och konkreta hälsoutfall, förödande om man fokuserar på de tidigare nämnda pseudomålen.

Se även Doktor Dahlqvists Blogg