När vi LCHF:are berättar om våra hälsovinster i och med vår kost så viftar de etablerade tyckarna bort det och kallar det hörsägen eller anekdotiska berättelser. "Det finns inga kontrollerade data som backar upp!"
Efter en kort mailväxling med Livsmedelsverket så har jag kommit till insikt att deras livsmedelsdatabas fyller kriterier för att kallas anekdotisk eller hörsägen. Och på den bygger man dagens kostråd!
Från: Erik Edlund
Skickat: den 30 september 2008 11:50
Till: Registrator V_RE
Ämne: 5032 Livsmedelsdatabasen
Med anledning av artikeln i Svenska Dagbladet om det utarmade svenska vetet så skulle jag vilja veta hur väl uppgifterna i er livsmedelsdatabas återspeglar den faktiska situationen.
Nästa steg är naturligtvis frågan hur väl resten av de odlade produkternas egenskaper som stämmer med publicerade data.
Mitt förslag är att varje analysresultat åtföljs av ett produktionsdatum. Databasen skall kontinuerligt uppdateras, men de gamla uppgifterna skall inte försvinna, som användare skall man kunna följa utvecklingen av data över tiden.
Data för varje produkt skall åtföljas av ett "bäst före-datum". Om egenskaperna försämras snabbt över tid så skall den ligga nära i tiden, om de håller sig konstanta så kan det ligga längre fram. I livsmedelssammanhang är man förtjusta i "bäst före" för att säkerställa bra produkter så mer motivering än detta krävs knappast.
mvh / Erik EdlundHej!Tack för svaret!
Det skulle vara önskvärt att databasen var så omfattande och detaljrik vi har tyvärr inte resurser till det. De värden vi har i databasen är i de flesta fall ett medelvärde av flera produkter och vi kan tyvärr inte följa utveckling över tid.
Vänlig hälsning
xxxx / Livsmedelsverket
Vet ni hur gamla mätvärdena för en viss matvara är? Lagras den uppgiften i databasen? Om det är ett medelvärde så bör det, åtminstone ursprungligen, finnas enskilda källdata. Hur kan man få tillgång till dem?
mvh / Erik EdlundHej!
Det skulle vara önskvärt att databasen var så omfattande och detaljrik vi har tyvärr inte resurser till det. De värden vi har i databasen är i de flesta fall ett medelvärde av flera produkter och vi kan tyvärr inte följa utveckling över tid.
Vänlig hälsning
xxxx / LivsmedelsverketTack för svaret!
Vet ni hur gamla mätvärdena för en viss matvara
är? Lagras den uppgiften i databasen? Om det är ett medelvärde så bör
det, åtminstone ursprungligen, finnas enskilda källdata. Hur kan man få
tillgång till dem?
mvh / Erik Edlund
Jag kan tyvärr inte hjälpa dig med det, det är gammal
information som inte är registrerade i databasen eller finns tillgängliga på
annat vis.
Vänlig
hälsning
xxxLivsmedelsverket
"...det är gammal information som inte är registrerade i databasen eller finns tillgängliga på annat vis."
- Gammal information behöver inte gälla för dagens produkter
- Man känner inte till hur gammal den är, alltså inte när det är dags att förnya den
- Det finns inga bakgrundsdata att backa upp med.
Databasen är anekdotisk, en hörsägen.
Postat i: Kors i taket! Permalink Kommentarer [11]
Finns det långvariga hälsovinster med LCHF? Är det fler än Dr Dahlqvist som har gått ner i vikt och håller sig frisk (om en bruten fot är friskt?) under flera års tid? Det skulle jag vilja veta. Finns det någon som för statistik?
Skrivet av analytisk den 06 oktober, 2008 kl. 10:11 #
analytisk: Ibland kommer man långt genom att byta perspektiv istället. De sjukdomar vi LCHF:are vill motverka är de som väller in över de regioner som välsignas med "västerländsk kost"
Västerländsk kost är i stort sett motsatsen till LCHF. Det är inget bevis, men som indicium har det ett klart berättigande.
Ursprunglig kost ger ursprunglig hälsa. (Märks/märktes tydligt hos oinformerade ursprungsfolk.)
Nuvarande kost ger nuvarande hälsa. (Märks i stort sett överallt. Just nu är Finska iatrogena diabetiker i fokus.)
Skrivet av 80.244.81.157 den 06 oktober, 2008 kl. 10:43 #
Oj, jag missade att fylla i informationsfälten! Men jag tror att skrivstilen avslöjar mig ändå.
Skrivet av Erik Edlund / MatFrisk Blogg den 06 oktober, 2008 kl. 10:45 #
3 år på LCHF, 40 kg lättare och i övrigt kraftigt förbättrad hälsa på alla områden.
Det finns ännu ingen sammaställd statistik, men till skillnad mot SLVs databas finns det en hel del rådata för den som vill sammanställa sådan.
Dödfall bland LCHFare är hittills väldigt sällsynt vilket innbär att man har möjlighet att göra en studie, många har även resultaten av diverse testvärden före och efter.
SLV kan inte visa upp varken tomater från början av 1980-talet eller testprotokoll för de prover som ligger till grund för värdena i sin databas.
Jag hade själv möjlighet att jämföra en bok med SLVs tabeller från den tiden med dagens databas, skall man tro på deras data har innehållet av de flesta näringsämnen i t.ex. tomater ökat när man gick över från att odla tomater i jord med naturgödsel till att odla i glasull med näringslösning i droppbevattning vilket för mig låter absurt.
Jag har sett andra jämförelser som visar att det för vissa viktiga näringsämnen kan skilja så mycket som 3000 gånger mellan en solmogen ekologiskt odlad tomat och de billiga vi hittar i butik här på vintern. Detta visas inte i SLVs tabeller.
Deras tabeller borde som ett absolut minimium inte bar visa ett medelvärde utan även min- och maxvärde på det provade urvalet, dessutom bör man redovisa hur urvalet av testexemplar gjorts, man bör ha med exemplar av de som kan förväntas vara bäst respektive sämst.
Tabellerna ger nu intrycket att alla tomater innehåller exakt lika mycket näring vilket väl närmast kan betraktas som katastrof när tabellerna används för att sammanställa kost för dagis, skolor, sjukhus och äldreboenden. Samtliga dess ställen köper ju sedan in de allra billigaste de hittar vilket innebär att de konsekvent väljer de med minst näringsinnehåll.
Det är inte konstigt att många äldre dör av undernäring i Sverige år 2008!
Skrivet av Kenneth Ekdahl den 06 oktober, 2008 kl. 10:46 #
Mycket bra inlägg Erik om SLV:s livsmedelsdatabas.
Det borde vara självskrivet att det är viktigt att den hålls aktuell när nu exvis dietister gör sina beräkningar utifrån den!
I annat fall blir ju tabellerna iatrogena? Blir, dom är det ju redan! Bra ord, det där!
Då är benämningen Sverges Livsfarliga Verk rätt!
Dom flesta myndigheter har infört kvalitetssystem!
ISO-program med mera. Är inte sådant på gång inom SLV?? Behövs med det snaraste!
Skrivet av Zonen den 06 oktober, 2008 kl. 11:10 #
"Dödfall bland LCHFare är hittills väldigt sällsynt..."
Jag blir orolig för pensionssystemet... :-)
Skrivet av fetsmart den 06 oktober, 2008 kl. 11:13 #
fetsmart: Tanken har slagit mig också. Alldeles särskilt sedan en närstående avslöjade att hon särskilt tittade i tidningen efter dödsfall i hennes egen åldersklass.
"Varför då? Känns det som döden kryper närmare?"
"Nej, jag får bättre pension."
Blink, blink till uppgiftslämnaren.
Skrivet av Erik Edlund / MatFrisk Blogg den 06 oktober, 2008 kl. 11:22 #
LCHF är väl tre år sådär. Men att tro att det är stenålderskost verkar konstigt. Det fanns inte mejeriprodukter på stenåldern. Och man åt nog en massa inälvor och hjärna och sånt.
Skrivet av analytisk den 06 oktober, 2008 kl. 22:53 #
Man undrar vem som svarade Erik... det är ju faktiskt inte säkert att personen i fråga uttrycker Livsmedelsverkets officiella ståndpunkt. Och skulle det vara så - så sitter ju personen på fel stol om den kan svara på inkommande mail.
Skrivet av Matsmurfen den 07 oktober, 2008 kl. 06:36 #
Nu spammade jag igen. :-)
Skrivet av Kenneth Ekdahl den 07 oktober, 2008 kl. 09:57 #
Så längt tillbaka i tiden som man över huvud taget hittar några arkeologiska fynd som möjligen skulle kunna visa att vi använt mjölk har man faktiskt hittat belägg för det, t.ex. har man funnit rester av mjölkprotein på några av de äldsta krukskärvor man hittat. Längre tillbaka än så vet vi inte, men det krävdes ju inte några genier för att förstå att bästa sättet att hålla köttet färskt var att fånga in de lämpligaste djuren och ha med sig dem levande. Man slipper då dessutom bära dem eftersom de kan gå själv. Därifrån till att börja använda deras mjölk borde inte steget vara långt.
Vi vet från senare nomadbefolkningar att det sättet att leva lämnar väldigt lite arkeologiska spår efter sig, så vi är ju tyvärr hänvisade till sådana spekulationer, men jag tycker att det verkar mer sannolikt att förmågan att spjälka laktos utvecklats under relativt lång til, snarare än att en sådan mutation skulle ha uppstått för 10000-4000 år sedan och så snabbt hunnit spridas till så stor del av mänskligheten.
Skrivet av Kenneth Ekdahl den 07 oktober, 2008 kl. 10:31 #