mats-strandbergs blogg

Har varit på långt möte idag om det som jag hoppas ska bli mitt nästa bokprojekt. Kan förstås inte berätta vad det är... men det skulle vara något helt nytt för mig. Det är just det jag gillar också. Jag har försökt ge mig själv nya sorters utmaningar med varje bok. Och jag längtar efter att ta tag i ett nytt stort projekt.

Det tog nästan två år att skriva Halva liv, inräknat research. När den var klar gick luften bara ur mig. Under de där två åren hade ett långt förhållande tagit slut, och min mamma låg på sjukhus och var mycket, mycket nära att dö.

Det var en vidrig tid. Ni som läste min blogg redan då minns säkert. Jag kan knappt läsa inläggen från den tiden. (Men jag måste säga: ert stöd hjälpte verkligen. Att få veta att andra upplevt liknande saker och faktiskt överlevt, det var tröstande.)

Just då var Halva liv en verklighetsflykt. Jag kunde gå in i bokskrivandet och glömma allt det hemska några korta stunder i taget. Men sen, när boken var klar och mamma mirakulöst återställd, då kom Den Stora Tröttheten.

Nu längtar jag äntligen efter att få kasta mig in i nästa stora jobb. Längtar efter den där enorma kicken som jag kan få av skrivandet, när det funkar, när jag har flow, det finns ingen bättre känsla. Och jag gillar att jag längtar, för nu känner jag igen mig själv.