Jag har problem att komma in på min blogg, nu när jag tänkte börja skriva mer regelbundet så kommer jag inte in när jag vill alla gånger.
Helgen har varit så skön med mina pojkar, flickvän och särbo. Vi har umgåtts och jobbat lite i trädgården. Och tanken att världen finns kvar har infunnit sig flera gånger, att jag inte ska glömma mina andra söner. De finns ju kvar och jag älskar dem så innerligt.
En dikt av Karin Boye
Om detta livet är det enda...
Om detta livet är det enda..!
O dessa korta timmar...
En timme -- vad en timme kan bli mycket!
De djupa källorna, där ingen än har druckit,
ljusvidderna, som ingen än har lodat,
de vänta bakom våra öden.
Och vi, vi dåsa slött i feghet.
O dessa korta timmar...
Du gömda möjligheters värld,
du Gud i vardande,
giv oss en oförvägen fromhet,
en vilja ren,
och vig oss in till andens äventyr!
Ur diktsaml "Moln"
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [1]
Jag är tillbaka efter att i månader ha levt i en mycket grå och ensam värld. En värld där färger och glädje inte existerade och där jag irrade omkring utan karta. Sakta men säkert har jag tagit mig ur min depression, och jag känner tacksamhet över att åter få uppleva en sommar. Dessvärre har jag nu massor att ta itu med som blivit liggande, och det känns minsann inte roligt. Jag har skrivit listor och hoppas kunna bocka av arbetena allt eftersom.
I kväll kommer mina andra söner och den enes flickvänhem och jag längtar så. Jag ska nu baka bröd med solroskärnor och kanelbullar som vi ska ha till fikat när de kommer.
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [1]
Varje morgon jag vaknar så kommer jag på att du inte finns mer. Jag önskar att jag vaknade en morgon av att du ropade nerifrån trappen att jag skulle kliva upp, då skulle jag förstå att allt detta var en mardröm, en lång tragisk mardröm.
I kväll har vi haft bouppteckning, jag var så nervös att jag tappade papper på golvet, hittade inte papper vi skulle ha trots att jag lagt upp dem i prydliga högar och förberett allt så noga. Jag fick t o m anstånd med bouppteckningen för jag inte kunde ta tag i den i tid, men nu är den klar och i morgon går jag till skattekontoret med den.
Nu är ditt liv här på jorden i princip avslutat. I mitt hjärta kommer du alltid att leva, och jag vet att många andra har dig i sina hjärtan också. Varje dag hör jag ditt skratt inom mig och tänker på hur glad och godhjärtad du var, och är stolt över att du är min son.
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [1]
Jag tror att Jens är hos Jesus nu.
Så sällan jag skriver i bloggen nu, det är som jag inte har tillräckligt många ord för att skriva varje dag. Det är svårt att sätta ord på vad som pågår. En process som är så långsam så inget slut syns.
När Jens dog så dog en del av mig också, och den delen finns tillsammans med Jens i jorden. Så är det.
Det lyser alltid ett ljus på Jens grav, jag vill inte att det ska vara mörkt där. Det är alldeles upplyst på kyrkogården av alla ljuslyktor, så vackert och så vemodigt. Tanken på hur länge minnet av en människa lever infinner sig. Jag ska aldrig glömma dig eller sluta älska dig Jens.
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [0]
Du låg till synes sovande i en säng, och din sömn var lugn och fridfull. Dina andetag var regelbundna och tystlåtna och jag stod i dörren och tittade på dig. Det var fridfullt och väldigt ljust i rummet, som vore det en högsommardag och du låg och sov mitt på dagen. Men något som förvånade mig var att du hade en moped stående alldeles bredvid sängen. Jag fortsatte att titta på dig som hyptnotiserad men nu drogs jag mer och mer mot en annan värld. Men jag ville inte vakna, utan drog täcket över huvudet som för att hindra ljuset och verkligheten att ta ifrån mig min dröm. Till varje pris ville jag vara kvar i drömmen, blundade och försökte ta upp tråden men när telefonen började ringa så gav jag upp och klev ur sängen och svarade.
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [0]
I kväll så följde Rolle med mig till graven. Vi tog dit en lykta som jag fått av Jens och stoppade in ett gravljus i den. Måtte ingen stjäla den. Hur otroligt det än är så förekommer stölder från gravar. Till våren ska gravstenen dit och jag kan plantera växter och smycka graven.
Det känns så sorgligt att han ligger där, död och begraven vid 30 års ålder. Han borde fått många år till att leva. Många fler upplevelser, mer kärlek och mer liv.
Båda bröderna var hemma över julhelgen och det kändes bra och var en tröst för mig. Men annars är livet sorgset, ledset och tungt.
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [0]
Det har varit varit vackert väder i dag, soligt och inte så kallt. Jens bil står utanför huset, hans möbler står uppställda i uthuset liksom husgeråd, verktyg, kläder och allt annan som han ägde. Elektronik och annat fuktkänsligt har jag stuvat in i garderober inne i huset. Pianot står också inne. Vad som ska hända med alla dina saker vet jag inte, det känns liksom fel att röra dem. Det får stå magasinerat så länge. Tills verkligheten har kommit i kapp min egen verklighet som inte går i samma hastighet. Som går så långsamt, så långsamt, så långsamt, en sorgevandring utan slut.
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [0]
Ja, då har jag sett ut din gravplats Jens. Nedanför Ulrika Eleonora Kyrka kommer du att ligga. Den 21 december sänks din urna ner i jorden, och aldrig mer ska jag vara så nära dig fysiskt. Jag kommer inte att se dig men vara dig nära är jag alltid. Liksom dina bröder kommer du alltid att vara i mitt hjärta. Dag som natt. I sorg och glädje. Och jag älskar er alla lika mycket. Ni är alla mina favoritbarn, var och en på sitt sätt. Och vi ska vara tillsammans under julen. Du är alltid med oss Jens, och jag längtar så mycket efter dig.
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [0]
Hur känns det, när man får vingar, då man är död, säg, mor?"
"Först kröker ryggen på sig, den växer så bred och stor.
Sen blir den tyngre och tyngre. Det är som man bar ett berg.
Det rister och det brister i revben och kotor och märg.
Så rätar den upp sig med ett ryck och bär allt, allt.
Då vet man, att man är död nu och lever i ny gestalt."
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [1]
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [0]
De 30 åren som Jens levde kan ingen ta ifrån mig. Hans små babyögon som såg på mig tänkande när han ammades och hur han sedan brast ut i ett leende med mjölken gurglande i munnen. Det minnet finns alltid kvar både i min kropp och min själ.
Denna dagen har för mig varit mycket kyrklig eftersom jag tillbringade tiden mellan tio och två i missionskyrkan. Det var vår grupp som hade hand om det praktiska, d v s kyrkvärdar, kaffe, diskning m m. Det är härligt att höra de välbekanta adventspsalmerna och sångerna. Nånting som har funnits och som finns kvar. Denna psalm tycker jag är väldigt fin. Både text och melodi.
Vi tänder ett ljus i advent
Text o musik: Stewe Gårdare
Vi tänder ett ljus i advent,
det värmer den som frusen är.
Vi tänder ett ljus i advent,
det sprider ljus i vårt mörker här.
Och alla som är rädda och fryser på vår jord,
de borde få sitta vid vårt bord
när vi tänder ett ljus i advent.
När vi tänder ett ljus i advent.
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [2]
Oanträffbar
Min vackra kloka Jens, kom tillbaka till världen
Du fattas oss,
Vem ska nu säja de roliga orden som lockar fram skratten
Vem ska prata med hundarna på deras språk
Vem ska tala om sanningen så vi förstår
Kom tillbaka till oss
och vi ska glömma att du varit död en tid
Vi låtsas inte om det
Vi fortsätter som vanligt
Och vi förlåter varann för att vi varit oanträffbara
På var sin sida av döden är vi bara en sekund av evigheten
Maria K 2007-11-30
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [0]
Strid och vår
Det finns ej ord för sångenom dem som levat glömda,
men tysta gjort sin gärning,
för smickrets visor gömda
i härens djupa led,
för dem som tåligt burit
det ingen ville bära,
för dem vars namn ha saknats
där hjältar skördat ära
och stormän glömt sin ed.
Dan Andersson
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [0]
Till smärtan
Jag vet ej om fullare fröjd står att nåän när läpparna skälva av gråt,
om vi någonsin leva så gränslöst som då,
när pannan av ångest är våt.
Och ingen kom så hel och ren
till lyckans vardagssal,
som den som var med sig själv allen
en natt i skakande kval.
Dan Andersson 1920
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [0]
