Mellantjejens blogg

Idag regnar det! All snö har smält bort. Skumt! Världen är skev. Det ska snöa inte regna i januari.

Varje dag sedan innan jag fick lunginflammationen(november) har jag haft lite lite ont i halsen värst på morgonen men fortsatt hela dagen och känns när jag sväljer och lite hela tiden. Vet inte hur jag ska bli av med det och vågar inte träna fast jag vill komma igång. Jag tränade en gång i början av december och sedan bröt det ut en hosta och feber som blev lunginflammation. Tänkte att när jag ätit penicillin och det andra gått över skulle halsontet också ge med sig. Men inte:(

Annars har jag fått jobba mina ordinarie arbetstider nu. Skönt att inte jobba mer än heltid! Jag märker hur nära inpå allt strul sitter för jag fick ett sms att en av mina kollegor skulle vabba och märker hur stressad jag blir och hur mycket energi det tar av mig när jag inte vet hur vi ska lösa det. Nu löste det sig smidigt denna gång men då kände jag hur mycket detta har påverkat mig.

Mabbeb och jag har varit snälla mot varann ett tag. Skönt! Hade en dust med tonårsdottern igår om hur mycket föräldrar får lägga sig i. Men jag höll mig lugn och då blev hon också lugn efter ett tag:)

Nu iväg till jobbet!

Imorgon ledig dag! 

Trevlig helg!

Jag fick en timmes sovmorgon idag. Tror ni jag kunde sova en timme längre?? Nej, jag vaknade kl 6 fast jag kunde fått sova till sju. Dumt! Kunde heller inte somna om. Varför blir det så? När man får sova kanske man inte kan och när man inte får sova känns det som man skulle kunna sova flera timmar till.

Jag saknar snön. Jag vill ha vitt och vackert gnistrande på marken och solsken! Behöver en massa ljus. Förra sommaren när jag hade semester var det mest inte soligt och varmt. Det är nu det märks på min hud. Jag var hos hudläkare för ett par år sedan och hon sa att jag behövde sol och ljus och så fick jag nå¨gra bra salvor utskrivna. De har räckt länge men nu börjar de ta slut. Huden runt ögonen flagnar, det kliar och jag blir torr och glåmig runt ögonen. Inte vackert. Nu så länge jag har salvor försöker jag ta en kur i tid men jag tror jag skulle må bra av en vecka i sol och värme. Men finns inte pengar till det. 

Det känns skönt att det är januari nu. Allt känns lite mer hoppfullt nu efter den hemska höst jag haft. 

Mannen och jag har pratat mycket om att prioritera. Jag har sagt att jag inte klarar det tempo vi har hållit nu i några år. Jag har sagt att jag vill prioritera tid tillsammans med honom och tid tillsammans med barnen och med vänner som inte suger energi. Men bara nu på årets första dagar tycker jag han faller in i gamla mönster där han prioriterar andra saker och andra människor före sin familj. Mycket jobb är det med att vara gift. Och så säger han att han får så dåligt samvete och då vill han att jag ska s'ga Åk iväg du det är ingen fara ha så kul eller nå´t sån´t. Men när jag jobbat hela dagen(han har lov) och han har haft hela dagen på sig att göra saker med andra människor och jag tycker vi behöver så mycket tid som möjligt tillsammans så säger inte jag de orden han vill höra. Men stannar han hemma istället då för att åka iväg så blir han på så vansinnigt dåligt humör och försöker få mig att få dåligt samvete för att jag inte sa alla de där snälla sakerna och sa att det var lugnt att han åkte. Visst ska man ge varandra frihet, det tycker jag också. Men i perioder och när man bestämt att prioritera familjen så kanske man ska prioritera familjen? Eller har jag fel? Är det bara mitt ego som talar? Jag vill ha tid med min min man och jag vill att han vill ha tid med mig. Jag vill bara att vi är tillsammans och gör vardagliga saker tillsammans. Vi åt lunch ihop och var och handlade i tisdags. Det var jättetrivsamt. Men när vi kom hem och dagen efter var det som han undvek mig. Jag frågade varför och då sa han att han var ju med mig igår så han tänkte jag var nöjd då. Det handlar väl inte om att jag ska vara nöjd.En del kommentarer gör ont. Det handlar om att vårt förhållande ska må så bra det kan och att vi har en bra kommunikation där man törs säga vad man tänker och tycker och känner sig trygg även om man inte tycker lika. Då krävs det mycket tid tillsammans. Inte tid hemma i varsin del av huset utan tid med samtal om både lättare och svårare bitar i livet.

Jaja.

Idag är det iallafall trettondagen. Jag jobbar. Familjen ledig. 

Känner mig trött. Inte lika trött som innan lunginflammationen och mitt mål är att inte komma dit igen. Därför måste jag tänka tillräckligt mycket på mig och vara rädd om mig så jag inte bränner ut mig. Var på väg däråt i november. Jag måste vila emellanåt och släppa på ansvar och krav. Inte lätt men måste öva på det!

Nu ska jag snart åka!

Ha det gott!

Nu är 2012 här. Ett nytt oskrivet år. Känns spännande. Gör något fint av ditt år. Var rädd om dig själv. Glöm inte VILA. Glöm inte tänka på dig själv tillräckligt mycket så du inte bränner ut dig. Glöm inte bort att du inte ensam behöver ta allt ansvar. Man måste inte så mycket saker som du tror. Det går ändå. Vägra stressa! Ja jag säger till mig själv mest nu! Jag har jobbat sedan juldagen. Avbröt min sjukskrivning då efter påtryckningar. Jag var sjukskriven 3 veckor i december men hade ändå jobbat 75,5 timmar. Sjukt..

Jobbade 60 timmar från juldagen till dagen innan nyårsafton. 

Jag börjar må bättre nu iallafall. Orkar mer nu men blir fortfarande lätt andfådd när jag går uppför backar och trappor. Det känns på ett annat sätt än innan jag var sjuk. Blir lätt uttröttad och behöver vila ofta.

Jag skulle jobbat nyårsaftonsdygnet men en tjej ringde och erbjöd sig ta det så jag fick vara med min familj:) Tänk vilken snäll människa<3 Har jobbat från nyårsdagen till idag istället. Hade en toppennyår! Den bästa på länge. Vi var hos en familj ute på landet , 5 vuxna, 5 tonåringar och tre barn. Vi åt gott hade skattjakt i lag och andra tävlingar och lekar. Fick skratta mycket och det var så härligt att se barnen trivas och vara så glada och nöjda och tillfreds också:)

Nu ser jag frememot det nya året och vill inte ha ett sådant år som det förra var någon mer gång. Vill dra ner på takten och ta tid för återhämtning och vila och träning och sådana saker JAG VILL göra och inte bara sådant som jag tror andra förväntar sig av mig. Jag ska ta tid för vänner som jag mår bra av att träffa och inte ge min kraft och energi till energitjuvar. Hoppas kunna sträva mot detta!

GOTT NYTT ÅR!!!

Har sovit många timmar inatt, ca 10. Verkar ha ett otroligt behov av sömn och vila. Skumt! Men det beror väl på lunginflammation och nästan utbrändhet.

Längtar just nu inte tillbaka till jobbet. det är kaos. Nästan alla är mer eller mindre sjuka eller har sjuka barn. Hur ska det gå? Och här går jag hemma och försöker komma igång med livet igen och kan inte göra något för att underlätta. Jobbigt!

Mannen pysslade om mig fint igår och lagade mat bakade bröd och en god saffranskaka och klappade mig på kinden och lät mig ligga bredvid ända tills jag började hosta ordentligt. Då flyttade han undan. Idag tog han sin tillflykt till grannstaden för att handla julklappar som han sa men jag tror mest han ville komma härifrån lite och slippa ta hand om sjuk fru. Sonen har varit hemma med mig idag. Vi såg en konstig lite läskig film och så håller jag på att laga mat och har diskat tvättat och strukit lite. Jag börjar orka göra lite nu iallafall:)

Det har kommit lite snö idag! Mysigt!!

Ikväll kommer dottern hem från sin lilla utfärd till kompisar i Göteborg. Det ska bli mysigt att träffa henne igen! 

Trevlig julvecka önskar jag er!

KRAM

Idag är det en vecka sedan jag var hos läkaren och fick penicillin. Dagarna har gått jättefort. Jag har varit så sjuk men igår började jag se en liten förbättring med lite mindre hosta och lite mer ork.

Detta är sista timmarna ensam. Sedan får mannen jullov. Dottern kommer hem och svärmor och svärfar kommer. Men svärmor och svärfar kommer bara över dagen och kvällen för jag har sagt att jag inte orkar ha några nattgäster här nu. Det får de acceptera. Jag har inte så mycket ork än. Dottern ska åka till Göteborg över helgen. Hon som har varit så ängslig att sova borta utan mig har bestämt det här helt själv. Tror det är bra ur frigörelsesynpunkt och för självförtroendet. Hon/vi har goda vänner där som hon ska bo hos och umgås med under helgen. Blir spännande och kul!

Hoppas det blir bra dagar nu framöver och jag kan känna att jag får vila så mycket jag behöver. Måste åka till stan en dag och köpa lite julklappar också.

Nu ska jag sätta mig i soffan och läsa bok tills de andra kommer.

Trevlig helg!

Sov riktigt gott inatt. 10 timmar i sträck. Kroppen måste vara väldigt trött för så fort jag sitter bekvämt somnar jag. Iallafall nästan hela tiden. Familjen är så trött på mitt hostande. Jag hostar när jag pratar och jag hostar när jag rör mig och jag hostar förskräckligt när jag ätit. Kräks ofta. Har tappat vikt. Är blek(blekare än vanligt;)) Så orkeslös. Andfådd. Ont i lungorna.

Ringde vårdcentralen idag för att fråga när jag kunde förvänta mig att piggna till något och hosta mindre, om det skulle ta sådan tid. Stressad sjuksköterska var nästan otrevlig och tyckte att jag ringde i onödan. Har jag ingen feber så är det ingen fara och då är det bara att vila och det kommer ta flera veckor innan jag är av med hostan. Undrar om jag har nåson slags astma i botten? Jag blir alltid jättehostig när jag är förkyld och sedan är jag hostig året runt men värre vid råkall fuktig luft. Borde kanske kolla upp det någon gång. Men när ska man hinna det? Nu är jag iallafall sjukskriven till den 25 december och hoppas jag är i skick att börja jobba sedan. Det är inget kul att vara sjuk men jag kan erkänna att det var längesedan jag var såhär nere i varv. Så sjukskrivningen och order om vila var nog behövlig ur flera synvinklar.

Min man har varit snäll och orolig för mig. Han köpte blommor häromdagen och ser bekymrad ut när han tittar på mig. Har inte varit arg och irriterad för att jag inget orkar. Kors i taket. men det kan ju komma. Det har varit väldigt skönt att vara ensam i lugn och ro under dagarna nu och ingen som man ska prata med eller umgås med. Inga krav. Men imorgon är mannesn julavslutning och sedan är han ledig. Men det är som det är. Hoppas han har lite julklappar att fixa. Sedan får han städa och göra fint till jul! Tror han kommer känna sig nöjd med sig själv sedan:)

Nu ska jag gå en sväng till vårdcentralen och hämta min sjukskrivning och en sväng till affären. Sedan blir det till att läsa bok hela eftermiddagen!

Kram

Vilket år det har varit! När jag ser tillbaka har det varit ett av de tuffare i mitt liv hittills. Mannen skadade tummen i januari och blev sjukskriven ett halvår. Jag jobbade och jobbade på jobbet och hemma för att alla skulle ha det bra. Sedan skulle pojken jag är assistent åt flytta till egen lägenhet och då blev det jättemycket att ta hand om kring det och jag fick ta hur mycket ansvar somhelst utöver min arbetstid. Sedan var det semester då vi skulle på läger mitt i. Jag skulle hjälpa till i köket under lägerveckan och kvällen innan vi skulle dit fick jag feber. Alla blev sura för att jag inte skulle följa med så jag sa jag tar väl och äter tabletter och följer med och så blev det lugnt i familjen och alla utom jag kände oss nöjda. Jag hade behövt vila och bli frisk då. Tillbaka på jobbet i augusti kände jag mig inte utvilad eller nere i varv och så var det full gång med inskolning av ny personal. Denna inskolning har tagit lång tid. Först nu i december kan jag tycka att de nya tjejerna är självgående. Min pappa gifte sig också och så var det en del pyssel kring det. Sedan sålde pappa huset och det blev bråttom att tömma huset. Jag är enda barnet som bor här så jag och delar av min familj har hjälpt pappa mest. Det enda mina systrar gjorde för att jag sa att de måste var att komma och dela upp och hämta mammas saker. Men jag tog alla lediga dagar flera lediga helger och bar ner från vinden, sorterade, rensade och körde till tippen. Det var så otroligt mycket saker. Det fanns inget utrymme för mig att göra något eget, att vila eller slappna av. När jag var hemma kände jag kravet att hinna det som inte hunnits med när jag hjälpt pappa och på jobbet blev det kaos för den ena efter den andra blev sjuk och vi har inte särskilt många vikarier. Jag blev förkyld och fick ont i halsen och lite feber men gick till jobbet ändå för att det inte gick att lösa med vikarie. Jag jobbade alldeles för många timmar på jobbet och fick gå in och jobba lediga dagar när de andra var sjuka även om kroppen ropade efter vila. Jag orkade inte göra så bra jobb som jag ville göra. Sedan blev pojken jag är assistent åt sjuk och två dagar senare låg jag med 39 graders feber, hosta och helt matt och orkeslös. Febern ville inte gå ner på nästan en vecka. jag fick tid på vårdcentralen. Doktorn undersökte mig och så fick jag ta ett blodprov. Detta crp måste varit rejält högt för läkaren var mycket allvarlig och tittade mig skarpt i ögonen och sa du ska VILA. Lunginflammation eller på väg dit. Jag har aldrig varit så sjuk tidigare. Men jag har nog heller aldrig varit så matt innan jag har blivit sjuk heller. Man ska lyssna på sin kropp. Jag är nu sjukskriven till jul. En dryg vecka till. Men det kommer ta tid innan jag har krafterna tillbaka igen.

Det jag önskar mig är att bli frisk och pigg, att klara att sätta gränser för vad jag orkar eller inte, att säga nej ibland när kroppen säger att jag ska vila och ett bättre 2012!

Den här hösten har nog allt rullat på ännu mer och ännu fortare än tidigare. Arbetssituationen har ändrats, för min brukare som jag jobbar med har flyttat hemifrån, nya assistenter har skolats in och hans föräldrar separerat. Nya personalen strular och jag har jobbat bra mycket mer än heltid. Min pappa har gift sig och sålt sitt hus så just nu håller vi på och tömmer huset. Idag har jag och två av tre av mina systrar varit där och delat upp mammas saker och det som inte pappa vill ha med sig. En av de systrarna som var där tyckte det var väldigt svårt att åka på pappas bröllop men när det gällde att komma och dela upp och få saker var det inga problem att komma. Suck!

JAG ÄR SÅ TRÖTT PÅ ATT TA ANSVAR ÅT ANDRA OCH HJÄLPA ANDRA OCH ATT VARA SNÄLL!!!

Har varit trött, haft svårt att sova, yr, sur och irriterad, svårt att gå ner i varv, otroligt rastlös. Hoppas det snart lugnar ner sig lite annars vet jag inte hur jag kommer må.

Hoppas ni andra har det bättre!

Kram

Var längesedan! Varken mer eller mindre!

Jobbigt nu. Ledsen trött och förvirrad. Tappat bort nycklar och har en man som går in i sitt eget så mycket så han glömmer bort mig känns det som.

På jobbet har det varit mycket också. Jag har jobbat mycket och tänkt mycket på hur saker och ting ska lösas.

Livet är inte alltid lätt. Ibland är det upp och ibland ner. Just nu mest ner men det kan vända snart! Hoppas det!!

Har varit svårt att veta om det är vår eller sommar nu. Allt har blivit grönt och många träd börjat blomma. Vi har gjort vår första rabarberpaj för i år med rabarber från vår trädgård:) Jag älskar våren men har knappt hunnit med nu när det blev varmt så fort!

Idag skulle jag haft några av mina gamla klasskompisar från högstadiet här på afternoon tea. Vi verkade bli en sex-sju stycken men så började den ena efter den andra hoppa av. De flesta igår. Jag känner mig ledsen och besviken eftersom jag ordnat med att sluta jobbet en timme tidigare och städat och bakat god kaka och förberett och handlat och fixat. Känns jättetråkigt! Nu kan de ju bara drömma om att jag skulle ordna något igen. Isåfall får det bli på stan. Jag tänker inte bjuda hit någon iallafall!

Mannen är fortfarande sjukskriven. Tycker han blir mer fåordig varje vecka som går. Vissa dagar får han inget gjort. Tror han far lite illa av att gå hemma även om det är skönt att han inte är så trött. Annars tycker jag att han ser mig mer och vad som jag gör hemma, hur mina dagar ser ut egentligen. Han lagar mat oftare och diskar oftare och kramar mig oftare spontant. Det är bra!

Ha det gott!

Tänkte kanske skriva lite här igen. Vet inte... Har skrivit lite på wordpress men man och barn har den adressen så då måste jag censurera mig mer så jag tänkte att jag kan skriva här ibland..

Mannen skadade handen, tummen i januari. Han är fortfarande inte bra och eftersom han jobbar med händerna och inte kan ha stödskena på då så lär han troligtvis bli sjukskriven ett tag till. Under sjukskrivningstiden har det kommit fram hur han vantrivts på sitt jobb de senaste åren och han har börjat tänka på att han vill göra något annat. Han har kollat lite kurser på folkhögskola och tänker nog söka iallafall så får vi se vad som händer. Vi tror att Gud har allt i sin hand och att det kanske var tid för förändring nu. 

För övrig så är det som vanligt tror jag. Ibland upp ibland ner. Mer eller mindre att ta tag i. Jag träffar vänner nästan någon varje vecka. Jag gillar ju det. Mannen blir nog lite svartsjuk men det får vara så. 

Våren är här nu och snön har i stort sett smält bort. Det tycker jag är underbart! Och att ljuset är tillbaka. Det är ljust på morgonen och på eftermiddagen:) Härligt härligt!

Stor KRAM till er godingar<3

Avlasta och min syster ska skiljas, lillasyrran med sambo ska sälja sitt hus för de har inte råd med det och tredje syrran som blev bedragen ett halvår innan hon fick reda på det börjar repa sig. Det händer så mycket och vart är jag i allt detta? Jag är den som hållit kontakt med alla och försökt träffa alla och försökt få systrarna att tänka goda tankar om varandra. Det har väl lyckats sådär. 

Jag vet inte hur jag själv mår egentligen. Blir förvånad över min egen reaktion på saker och ting ibland. Jag kan känna hur tårarna bara vill komma ibland och så har jag svårt att koppla av och slappna av helt. Är lite på spänn och kan inte sova ut på morgnarna som tidigare. Vaknar tidigt trots få timmars sömn och kan inte hur jag än försöker somna om. Sedan somnar jag framför tv:n eller om jag sitter bekvämt någonstans. Är trött.

Har ändå haft en härlig semestervecka med resa först för att hälsa på hos mina systrar tillsammans med mina tonåringar. Det var en rolig resa som jag gärna gör om. Vi var en natt hos varje syster och i måndags följde andra syrran med till lillasyster. Detta visade sig vara mycket lyckat och de hade inte setts sedan jag vet inte när. Så nu kanske de kan ha lite kontakt igen! Vi var på sta´n i Stockholm, åt på restaurang och var på jazzklubb. Jätttetrevligt!

Hemma igen tisdag em och då ser man allt som behövs göras och då börjar jag gå upp i varv igen. Mannen som varit sjukskriven sex veckor nu är helt nere i varv. Allt? el det lilla han gör går väldigt långsamt och han kan inte förstå varför jag inte bara kan ligga i soffan typ. Igår ville han ha sex men innan dess klagade han på mig, både det ena och det andra så då hade jag verkligen ingen lust. Sorgligt för det var väldigt längesedan. 

Känner mig lite låg idag..

Trevlig helg!

Mannen är fortfarande sjukskriven men det verkar gå åt rätt håll. Skönt! Det är tråkigt för honom att gå hemma. Han är iallfall avslappnad kan man säga. Och det är ju skönt. Själv känner jag av magkatarr nu. Blir lite extra mkt när inte han kan hjälpa till. Dottern ska ha födelsedagsfest nu på fredag och söndag och sedan ska jag jobba natt lördag till söndag och ytterligare en natt tisdag till onsdag nästa vecka. Blir tufft! Och jag fixar och planerar och lagar och bakar alles! Måste ha någon bra rätt till söndag som jag kan förbereda på lördagen för det är möjligt att jag bara kommer hem någon timme innan gästerna kommer. 

Ser framemot sportlovet då jag har tagit semester. Jag ska på en liten systerturné då och hälsa på mina systrar tillsammans med mina tonåringar. Det blir kul och sedan ska jag bara vara resten av lovet. Inte boka något alls. Vila ända tills jag blir rastlös:)

Ha det gott!

Igår kväll valde min man bort att umgås med familjen och gav sig iväg på en samling i en kyrka i sta´n istället. Jag förstår att han blir lite uttråkad av att vara ensam hemma och sjukskriven men vi har inte setts särskilt mycket den här veckan så det kändes lite konstigt att han gav sig iväg. Båda barnen var hemma så vi hade en mysig kväll med film och godis. Jag somnade en stund i soffan och sedan var jag tvungen att lägga mig ganska skapligt eftersom jag ska jobba idag och sedan hjälpa till med maten på ett kalas så jag hade lagt mig när mannen kom hem och ville inte ropa på honom då för då kanske han skulle prata en massa och jag behövde sova.

Jag drömde inatt att han inte alls var iväg på det han sa att han skulle på. Att han istället träffade en annan kvinna som han var riktigt attraherad av. Och att han valde att vara med henne istället för mig. Jag är lite upprörd nu när jag vaknar och hoppas verkligen det var en dröm för möjligheten finns ju. Är jag för svartsjuk?

Till saken hör att en kvinna som brukar gå på dessa samlingar verkar intresserad av min man. Hon hälsar aldrig på mig och pratar aldrig med mig eller min dotter men när mannen kommer skiner hon upp som en sol. Jag gillar inte det och det har jag sagt till mannen men han verkar inte ta min oro på allvar.

Tusen funderingar i huvudet!

Jag vill bara att han ska älska bara mig och att han visar det för mig och de runtomkring. Har jag för stort bekräftelsebehov?

Kram

Idag har jag varit pigg och glad:) Sov 10 timmar och vaknade som en "ny människa". Allting har känts lite bättre och lite lättare idag. Mannen mår lite bättre och han har varit gullig och mysig att umgås med ett tag. Han har lyssnat, han har sett mig och något som aldrig har hänt förut var att han tröstade mig när jag grät och var ledsen över en grej som hänt. Vi sover sked ganska ofta numera. Fortsätter det såhär kan det bli hur bra som helst.

Jag har inte pressat honom men jag har varit tydlig med vart mina gränser för vad som är ok och inte finns.

Jag är ensam hemma ikväll och det har verkligen känts skönt. Jag har sett lite på tv och suttit vid brasan och njutit av tystnade och ensamheten. Men nu börjar jag längta efter min familj igen. Vill inte vara utan dem.

Jag har kollegor som är runt min ålder som aldrig har levt i ett längre förhållande och tycker att det skulle vara så jobbigt att kompromissa om saker i hemmet och vad man ska göra. De tycker det är mycket bättre att leva ensamma och träffa någon ibland för ett kortare förhållande. Enklare tänker jag men inte roligare. Sedan tyckte den ena av dem att mannen hon senast var tillsammans med brydde sig för mycket om henne. Han var så kär så hon höll på att kvävas sa hon. Han frågade om han skulle hjälpa henne med en del saker men det fick han inte för hon klarade sig minsann själv och han ville kramas och mysa men då var han jobbig. Inte lätt det där. Så det tog slut. De hade för olika syn på vad ett förhållande är och innebär och ska innehålla.

Nej jag är så van att leva tillsammans med min man så jag har svårt att tänka mig ett liv utan honom.

Ha det gott! Love peace and understanding<3