Mellantjejens blogg

Jag är irriterad och sur!!

Igår skickade maken ett "Jag älskar dig"-sms. Det gjorde mig glad och på gott humör. Detta gjorde också att jag på något sätt trodde han skulle bli glad och krama och pussa mig när jag kom hem. Detta hände inte. Men jag var fortfarande på så gott humör och ville berätta en rolig händelse från dagen och först lyssnade han men sedan satte han sig att skriva ett sms innan han lyssnat färdigt. Jag fick liksom ingen reaktion på det jag berättade så jag frågade om han hade lyssnat. Han svarade att ja jag lyssnade men jag var tvungen att skicka ett sms. Det var jätteroligt det du berättade sa han helt utan inlevelse och skulle jag frågat vad jag berättade skulle han inte haft en aning. Detta gjorde mig riktigt besviken och ledsen. Mitt goda humör var som bortspolat. Och min lust att berätta saker som händer för honom kom ner på en mycket låg nivå. Han vill att jag lyssnar när han säger saker men han lyssnar inte klart när jag berättar trots att jag inte gör det lika ofta som han.

På kvällen när vi satt i soffan en liten stund passade jag på att luta huvudet mot hans axel. Då började han skruva besvärat på sig och sa att han skulle gå och ta sig en macka. Suck! När vi skulle lägga oss gjorde jag ett nytt försök och bad honom komma och krama mig lite. Jag fick ett surt: Jag kommer snart! av honom. Sedan när han väl lagt sig så blev det ingen kram och han sa att han hade skickat sms:et för att jag skulle bli på gott humör. Men jag VAR ju på jättegott humör när jag kom hem. Han sabbade det ju bara!

Ledsen känner jag mig fortfarande. Jag tänker hålla igen med att berätta och vara spontan hemma. Får vara det med kompisar istället. De lyssnar iallafall och en och annan kram kan jag få där också!

Måste sticka!

Kram