Om jag får 20 direktbeställningar av min bok kan jag sälja den till reapris :-) 110 kr mot ordinarie pris 212...Men jag MÅSTE få in 20 beställningar innan tisdag för garanterad leverans innan jul....Naturligtvis blir den signerad till er som beställer nu..OM NI VILL ;-)

Ni som vill ha den, maila namn adress och antal ex till min mail

sasssyy@hotmail.com

Jag måste upp i 20 best ex för att extrapriset ska gälla och det har börjat droppa in beställningar.

Jag postar den till er om ni bor utanför Göteborg.

OBS att endast förskottsbetalning till mitt bankonto  gäller därör är det viktigt att ni beställer snart för att vi ska hinna med allt :-)

Mer  marknadsföring...

https://www.vulkan.se/Presentation.aspx?itemid=38351

Länge sedan jag var här men jag har sett att jag har folk som trots att jag slutat skriva här har tittat in.. vill härmed meddela att jag spenderat min tid vist och nu har min första roman ute till försäljning.

Jag har valt att lägga den på Vulkan.se eftersom jag varken har tid eller lust att harva runt till bokförlag och bli refuserad eller själv hosta upp med pengar för att den ska bli tryckt.

https://www.vulkan.se/Presentation.aspx?itemid=38351

Titta in, köp den som bok eller e-bok och lämna gärna en personlig recension här.. kritik tas tacksamt emot även om den är negativ.

Peace out

Passagen har spelat ut sin roll för mig på flera olika plan.. för mycket krångel så klart. men i främsta rummet flyttar jag härifrån pga min fd make.

Förhöret i går gick över förväntan. Jag fick igenom någon jag önskat sedan februari förra året, nämligen att vi ska byta veckor på söndagar. Nu ser min vardagsbild helt plötsligt annorlunda ut, jag kan ta ett heltidsarbete för mina måndagar försvinner inte för hämtning och lämning.

Jag var även på sk stödsamtal på familjeenheten här .. soc alltså.. men, efter en timmas prat och skratt beslutade vi att jag inte behöver några stödsamtal som det ser ut nu. Ska höra av mig till hösten när slutförhandlingarna startar upp om jag känner att jag behöver stöttning och peppning. Så det låter jättebra för mig just nu.

Min nya blogg är redan uppstartad, jag tror att jag kommit ihåg att maila adressen till de flesta av er som jag har kontakt med, ni andra som vill ha adressen får höra av er antingen här eller via mailen

sasssyy@hotmail.com

men jag är väldigt noga med vilka som får adressen, vissa inlägg kommer att bli lösenordsskyddade för nu sätter jag stopp för exets kontrollbehov / förföljelsemani, hit men inte längre.

Den här bloggen kommer att finnas kvar här, jag kommer att låta den vara som ett minne av svunna tider, fortsätt gärna att lägga kommentarer för jag går ju in här o kollar till er andra ;-) och som sagt, önskar ni länk till nya bloggen gör ett hojtande men räkna med att jag kommer kräva en del info om er för att släppa adressen (såvida jag inte känner er sen förr och bara glömt att meddela er =

puss o kram

over and out

*poff*

...ska snart sätta mig på bussen mot centralstationen och ta tåget mot det sk förberedande förhöret som ju är inledningen till en mycket smutsig vårdadstvist där bloggen och alla bloggare har blivit indragna.

Enligt mitt ex så är människor som bloggar mindre värda än andra, därför är bloggare inte lämpliga för en mamma att umgås med, än mindre ha som nära vänner.

Förutom det faktum att jag flyttade eftersom det var lättare att få jobb, eftersom jag träffade någon jag älskar och vill dela mitt liv med så klart.. dessa två grejer gör ju också att jag är olämplig som mamma.

Att jag tar mig ett glas vin... ETT glas vin ett par gånger i månaden och någon gång då sonen är här gör mig till en olämplig mamma.

Att jag var otrogen mot honom, för närmare 2 år sedan och att han har en misstanke om att jag varit det tidigare (INTE SANT, när skulle jag haft möjlighet, han kontrollerade mig ju hela tiden).

Jag är även en olämplig mamma pga jag har ett stort och rikt socialt liv, att jag åker och hälsar på mina kompisar då och då och låter min son få ta del av gemenskapen i form av att han får följa med, vi går ut och äter på tex pizzerior, går på fotboll eller på nöjesfält tillsammans.

Och GUD vet vad. . .

men bara så ni vet... träffa inga bloggare IRL och bli vän med dem, för då kan ni bli stämda på vårdnaden av era barn... för vi bloggare är tydligen olämpliga människor...

Men min advokat är coolast.. hehe.. Finns massor med grejer han sagt som jag inte tänker skriva här eftersom mitt ex på sitt något sjuka och skruvade sätt anser att han kan inhämta massa viktiga fakta om mig genom att lusläsa bloggen... har man inget liv så..  väl bekomme säger jag bara;-)

Delmål ett är satt i samarbete med P

jag vägde mig i morse... därav detta steget..

-8 kg och det har jag satt en tidsgräns på 3 månader på att fixa, men efter lite diskussion med P förlängde jag det till 3 månader och 1 vecka så slutdatum blir 1 juli, lättare att överskåda på det viset...

I dag har jag varit hos Nettzi, pratat o tjötat om allt o lite till, konstiga karlar, roliga karlar, tänkbara hångelobjekt och sånna som borde släppa taget om gamla icke fungerande realtioner och gå vidare..

P frågade mig häromkvällen efter att vi sett filmen "The Holliday".. -Vad är det som får folk att hålla fast så länge vid nån som inte vill ha dem . . vid nåt som är dömt att inte bli?

Jag kunde inte svara på det, mer än att det var länge sen jag höll fast så länge vid nån, ett par veckor, nån månad eller två har jag hoppats på nån som jag varit intresserad av, sen har man visserligen kännt suget om man träffat personen, sist jag höll fast greppet längre var med Vakten (inte Whaevas vakt, jag hade en egen nån gång 98-99) där fanns dt nåt outtalat, han ringde mig när han var på väg hem från krogen, jag tog hunden och cyklade de 6 kilometrarna till honom, mitt i natten, till och med i snöyra med halsfluss en gång, så mycket hoppades jag. Vi sov intill varandra, vaknade i varandras armar men hade inte sex (förutom en gång men det var inget vidare) en gång bad jag honom att om han nu gillade att vara så med mig så kunde han väl höra av sig nykter, så det gjorde han, vi började träffas även FÖRE krogen, lagade mat i hop, gick ut i hop och hem ihop, sov i hop, vaknade ihop, gjorde frukost, gick ut med min hund, träffade hans syster, presenterade mig för hans kompisar, ringdes o mailades i veckorna... sen sa jag det.. att jag tyckte om honom . .att jag ville att han erkände att vi hade en relation, då slutade han höra av sig. Ett par  veckor senare träffade jag honom på krogen, och då skällde han ut mig.

-Jag lovade ALDRIG nåt, vi var ALDRIG nåt mer än bara vänner, två vänner som ställde upp på varandra när vi behövde...

vaddå behövde..?? Jag behövde inget stöd, jag var ju förälskad... men när han sagt det till mig så släppte mitt hjärta honom.. med en rejäl smäll...     

varför håller man fast vid någon i flera månader, ibland i år, fast personen inte visar något som helst intresse??? Jag vet inte.. vet du??

om en dryg timma kommer exet o hämtar lilleman, har precis fixat lunch som ska svalna lite innan han får äta, har lovat honom efterrätt, glass:-)

Först nyss gick det upp för honom att vår regelbundna bussresa eller tågresa inte kommer att bli av utan att han kommer att åka bil med pappa, han blev jätteledsen och tyckte att pappa kunde åka hem igen och vi kunde ta bussen ...

Ska försöka sova längre i morgon.. även i dag vaknade jag runt 7, FÖRE lilleman... vet inte vad P har gjort med mig, jag har blivit snål, gillar att städa och morgonpigg

eller??? Nja inte så farligt.. men i morgon ska mitt ex för första gången träffa min nye man... De har bytt ett par artighetsfraser via telefon endast, när exet ringt och P svarat. . .

Vi har trots allt varit tillsammans sedan i höstas och exet har haft tillfällen, P h ar redan från början sagt att han kan träffa exet eftersom lilleman finns med i bilden, men nääärå.

Jag gick en bra bit längre än jag ville när jag erbjöd exet att äta lunch med oss i morgon, men se det passade inte, han kommer väl stå därute i trappuppgången som vanligt o kika in för att se om vi har några dammråttor, något mordvapen framme eller om vinglasen staplas på varandra i diskstället...

Den andra dagen i skräck (fast jag överdriver på båda punkterna stort) är måndag.. då jag har bestämt mig, trots allt jag tidigare sagt, att väga mig... BRRRR.. huuuuu

Dels pga jag har fuskat massor senaste tiden.. när man börjar göra saker i smyg är det allvarligt och det har varit åtskilliga papper som slunkit ner i papperskorgen vid busshållplatsen.. precis som som det skulle spela nån roll då.. . . ska mysa lite i kväll P skulle fixa nån efterrätt till oss sen.. och på måndag kör jag igång igen. Träningen har ju legat nere ett tag pga förkylningen som inte vill ge med sig, så NU ska jag väga mig och jag bävar.. är helt säker på att jag ligger på 3-siffrigt fortfarande.. brrrrrr

men sen ska det tränas i veckan, förberedande förhör som kommer tära på mig, ska INTE falla o frossa i choklad under den dagen, jag vet ju vad jag har med mig i form av fakta och nedskrivna saker som jag inte tar upp här för exet läser ju här.

Så fort det är över på onsdag ska jag se mig om efter ett nytt ställe att blogga på, jag vill inte ha lösenordsskyddat, för jag har inget att dölja, jag gör inget fel Jag är inte perfekt, men vem fan är det.. men jag gör inget fel, inget olagligt och skadar inte min son.. men jag tycker det känns oerhört olustigt att exet förföljer mig via bloggen.....och ärligt talat.. jag är rädd för honom, skiträdd. Skulle han förlora vårdnaden om lilleman vågar jag inte tänka på vad han kommer ta sig till, men det kommer inte stoppa mig.. för återigen, jag kommer framhålla att vi ska fortsätta ha varannan vecka så länge det går, även om jag får enskild vårdnad... så det så.. nu ska jag skölja ur färgen ur håret..

Hade telefonen på ljudlöst visserligen men vid 2-snåret vakande jag till och kollade på mobilen för att kolla tiden, 01.25 hade jag ett missat samtal från ett dolt nummer.

Vem ringer mig mitt i natten?

Det KAN vara en felrigning på fyllan.

Dolt nummer känner jag i stort sett bara en person som har och hon skulle aldrig ringa mig mitt i natten om det inte betydde att något väldigt allvarligt har hänt, vilket gör mig fundersam och orolig . ..

Dolt nummer brukar ju vanligtvis vara någon myndighet eller instutition och de ringer ju inte mitt i natten....

sen blev jag nojjig och började fundera om det kunde vara exet .. hans mamma är ju cancersjuk och lever minst sagt på övertid, om något hänt henne så att han ville få tag på mig.. varför han nu skulle vilja prata med mig med tanke på hur allt annat är mellan oss, men han ska ju hämta lilleman i morgon. Han har INTE dolt nummer, men sjukhusen har ju det . . fast då borde han ju ringt igen...

och det gäller väl egentligen vem som helst om det var något allvarligt...

men jag är ju bara så sjuuuuukt nyfiken, så. om nån härute med dolt nummer ringde mig i natt så kan ni väl tala om det.

på onsdag.. nu vet jag lite mer vad det går ut på.

Jag har torrt på mina fötter, finns inte en anledning i världen som på ett rättvist vis skulle kunna ta ifrån mig vårdnaden eller umgänget med min son, så det så.

Nu gäller det bara att mitt ex, med sin inställsamma attityd inte vinner över rättsfolket på sin sida utan att de försöker vara lite nyanserade.

Jag vet att jag är en bra mamma, jag VET att min son mår bra hos mig, men jag vet också att han längtar efter sin pappa när han är hos mig och tvärt om, varför ska vi då slita honom ifrån den ene föräldern, det begriper inte jag.

Denna vårdnadstvist har kommit att bli en tvist om kontrollen över sonen, och kontrollen över mig, vad mitt ex gör skiter jag blankt i så länge sonen inte blir skadad, men han ska ha full insyn om jag tar ett glas vin en fredagskväll när lilleman är hos mig, när lilleman har somnat.

Han påpekar till och med det faktum att vi råkar ha en vin-box i skafferiet!?!?!?!?!?!!?

Vilken modell på bilbarnstol vi använder, han ifrågasätter så fort jag varit någonstans med sonen om han hade flytväst (båttur) bilstor(biltur med kompisen), om han träffade hunden utan att jag stod precis intill, om det är så genomtänkt att låta sonen gå på "barnridskola" (detta trots att han låter sonen testrida på en häst som absolut inte är en ridskolehäst, än mindre barnvan).

Han anser att jag är oansvarig för att jag låter honom vara med uppe hos en kompis som sitter och tar en öl en eftermiddag (EN ÖL- inte 23) men själv tar han med sonen till skjutbanan och låter honom vara med under en skjutövning (med hörselkåpor påpekade han, men sonen är 3 år och vapenhanteringe är INTE något en 3-åring ska kunna).

Han anser att lilleman bör lära sig boxas så snart som möjligt så att han kan smälla till eventuella mobbare.....hmmmmm det är ju genomtänkt..

I vilket fall som helst så har vi båda lika många fel, ingen människa är perfekt, men att jag skulle utsätta min son för fara, vara olämplig förälder och därmed inte kunna behålla den delade vårdnaden ser jag som rent löjligt

och lock för örat igen....

Lilleman vaknade i natt och ville gå upp.. kl 2.. *SUCK*

Han har vaknat varje natt nu denna veckan för lite olika orsaker, men sammanfattat så har det gått ut på att han vill gosa med mig, så egentligen är det ju rätt mysigt.

I dag har de utedag på hans dagis, så vi packade den nya ryggsäcken med hans Cars-flaska och Cars-smörgåsasken laddad med russin, ett halvt äpple i bitar, en halv smörgås och en halv havregrynsbar (sockerfria)..

Massor med kramar o pussar och jag hann med den snabba bussen :-)

Slutar 11.30 idag, har eg 2 lektioner men hoppar in och tar en extra med en nia, vars lärare har dragit till Paris..

Mindre än en vecka kvar till förhöret, börjar få ont i magen. Jag VET att jag är en bra mamma och det finns ingen anledning i världen till att lilleman inte skulle få vara hos mig minst halva tiden, men jag fixar inte när exet bryter ner mig. Jag var kanske en dålig fru, men, som man säger "it takes two to tango"

jag erkänner.. jag vart sjujäkla apbesviken för att coachjobbet liksom bara försvann....Rent arbetsmarknadspolitiskt blev jag sne, för hur ska arbetsförmedlingen egentligen lösa de långtidsarbetslösas problem? Sen blev jag ju besviken för min egen skull.. men.. jag har sökt psykologi och ledarskapskurser inom universitetets sommarkursutbud och till hösten har jag lyckats klämma in 19 kurser som jag har sökt varav mitt förstahandsval faktiskt är en coachutbildning som finns på högskolan, detta kommer att ske på deltid via nätuniversitetet.. sen söker jag jobb..

Bara sen i söndags har jag sökt 14 jobb. Före det vet jag inte, men det var på Ps inrådan jag skapade ett exel-ark för att hålla reda på vilka jobb jag sökt och när sista ansökningsdag är för att få lite överblick.

I dag har varit en "så där" dag på jobbet, sen hämtade jag lilleman på dagis, vi gick hem o lämpade av väskor o kärra (han var trött i morse trots sovmorgon) och så tog vi en tur ner till torget och tog en fika och köpte påskgodis som dock slängdes längst in, längst upp i skafferiet när vi kom hem. Vi promenerade förbi nya lägenheten och tittade och lilleman var oerhört glad att hans rums fönster vätter mot lekplatsen, att vi har parkering utanför fönstret och att vi har hiss !! !  Man får vara glad för de små sakerna i livet;-)

Då vi inte fick uppdraget från Arbetsförmedlingen har vi avbrutit vår rekryteringsprocess.

Det fick jag precis nyss i ett mail från det företag där  mitt "drömjobb" fanns...

Jävla arbetsförmedlingen. Rent tekniskt sett är det deras fel att jag alltså inte får mitt drömjobb...

Bajskorv i kvadrat...

fan va besviken jag är..

Om jag åtminstone fått chansen att få komma på intervju, och se om jag ev skulle kunnat fått jobbet iaf.. men nääärå..

AMS bestämmer sig förmodligen för att använda sina egna cocher.. och i ärlighetens namn.. om dem inte har blivit bättre sen den gången JAG fick träffa en..för 7-8 år sen.. så är det inte så jävla konstigt om folk hellre sjukskriver sig, stämplar, lever på soc eller jobbar svart.. för de kan verkligen inte konsten att motiver.

BLÄÄÄ vad besviken jag är..

Nu är det bara att ta nya tag, läsa de kurser jag vill på högskolan och försöka hitta ett jobb som jag trivs med så att jag kan spara ihop pengar till coachutbildningen.. för jag SKA bara ta mig dit, om det så tar tills jag fyller 60

tisdagar är sega.. väldigt sega.. en lektion 8.10-8.50  . .en inget förrän 13.40  . .

trist.. har jättemycket att rätta o kolla upp men orkar inte ta tag i saker alls just i dag..

i går var en mysig dag med lilleman (får ju tydligen inte kalla honom för lillfisen för hans pappa, för det är det samma som att kalla nån för lillskiten och skiten är något fult) vi kramades mycket och jag stekte pannkakor när vi kom hem..

Han åt en . . .sen var det kvällsrutiner och bolibompa och då ville han ha mer mat.. han var JÄTTEHUNGRIG sa han.. men jag är stenhård på det där att man äter när maten står på bordet. Jag frågar alltid honom 2-3 gånger innan han får gå från bordet om  han verkligen är mätt, jag säger att om du går från bordet så blir det ingen mer mat.. och han svarar på sitt lillgamla vis

-Det förstår jag mamma, jag är mätt, tack så mycket..

och ändå vill han 15 min senare ha mer mat! ! ! !

Är väl ännu en sak som exet kommer ta upp, att jag låter honom svälta.. men det hjälps inte.. Fasta måltider är något jag saknade under min uppväxt och när jag var 17 vägde jag över 100 kilo, för vi fick mat när vi ville och hur mycket vi ville, om vi nyss hade ätit eller klockan var 2 på natten.. spelade ingen roll. det var bara att käka.

Sonen var iaf jättearg på mig för att han inte fick mer mat, men somnade till slut straxt efter 19, precis som vanligt.. väckte mig vid 1 och gnällde för han var hungrig igen och det hade varit SÅ lätt för mig att gå o hämta en banan eller nåt för att få tyst på honom, men för en gångs skull stod jag på mig..

I morse var han inte alls hungrig när han vaknade.. han bara skrattade själv åt att han varit så "tokig" som ville äta mitt i natten.. hehe.. Han ville inte äta frukost hemma vid 6 utan sa att han skulle vänta tills han kom till dagis, men mina mackor såg nog goda ut för han bad om en till slut

-men jag orkar inte äta en hel, kan jag få en delad tack.

Så visst fick han det.. en halv macka, lite juice och en tugga på min banan så var han nöjd o redo att gå till dagis 6.05 ! ! ! ! !!  Det tar max 10 minuter att traska upp för berget, 6 min brukar vi klara det på och då går han själv.. nu skulle vi ta kärran i morse .. dagis öppnar inte förrän 6.30 och med tanke på kylan så var jag inte sugen på att gå omkring ute o vänta på att personalen skulle komma.. men han gav sig inte.. så på med vantar, mössa, fuskpolo, halsdukar, termobyxor o gud vet vad och traska upp för ett isklätt berg... gick långsamt och långa vägen (korta vägen har trappor och det är ju lite struligt när man har kärra) var där 6.27 och fick sällskap i några minuter med en pappa med son, också nykomlingar på dagiset....

rusade ner för att hinna med "min" buss.. som inte ens kom.. vilket gjorde att jag var tvungen att ta vägen förbi Hjalmar Brantingsplatsen och brunnsparken..hoppa på en buss till Svingeln och därifrån ta bussen hit,och ändå kom jag hit en kvart senare än jag brukar, så första lektionen vart inte som jag tänkt mig för jag hann liksom inte förbereda allt, är van att komma hit vid 7.15. men men.. i morgon får vi sovmorgon, börjar inte förrän 10:-)

ordbajs blev det i dag.. sorry