Mettes blogg

Det bara försvann, sådär puts väck bara. Eller, det finns väl kvar, men känns inte som mitt. Jag hade inte tänkt mig att leva bara för att jobba. Gick hem efter 8 igårkväll. Satt där igen, fjättrad vid datorn kl 06.30 i morse igen. Och det kommer fler sådana dagar. Var kommer alla möten ifrån? Alla människor med funktionshinder? Arbetsmängden bara ökar. Fast å andra sidan är det ju bra, männsikor kanske oftare blir utredda för sina svårigheter nu förtiden och då också har möjlighet att söka hjälp hos oss.

Socialstyrelsen har ju förresten plockat bort begreppet "handikapp" - det ska heta "funktionshinder" nu. Det är säkert mer korrekt, men, följderna blir liksom knepiga efter att de ändrar ett sådant inarbetat begrepp. Avdelningen jag sitter på heter Äldre och Handikapp. Vad ska de heta nu? Det får väl bli - "Äldre och funktionshindrade". Och handikapparkering? "Funktionshinderparkering"? Och inte ska det heta handikappanpassning längre heller. Och stackars Torbjörn Andersson, vad ska han kalla sig nu när ordet handikapp ska bort ur Handikappsombudsmannen? "Funktionshindermannen"? Funktionsnedsättning och funktionshindrade är inte direkt lätta ord att laborera med. Jag blir faktiskt en smula funktionshindrad i mitt arbete när ett ord plötsligt inte finns längre, även om ordet handikapp inte nämns säskilt ofta hos oss.