Mettes blogg

Vår trapp i lägenheten bär spår av blod, fläckarna på den bruna heltäckningsmattan trappan är klädd med vill inte rikigt gå bort från gårdagens blodbad. De första trappstegen längst ner har klarat sig. Sedan blir det fler och fler blodfläckar ju högre upp i trappan man kommer. Ganska läskigt, faktiskt. Även badrummet ska ha varit massor av blod i, men det slapp jag se.

Igår var lilltösen hemma för förkylning, lite feber och rinnig näsa och lite allmänt hängig. Maken var hemma med henne. Frid och fröjd. Så, snare på eftermiddagen, när regnet äntligen lättade, åkte han till vårt nya hus med en laddning saker att knöla in i boden vi fått tillgång till. Lilltösen, som trots allt är 7½, fick lov att stanna hemma och titta på en film. Maken skulle ju bara vara borta högst 30 minuter. När han ställt in den sista saken i boden ringde hans mobil. Det var lilltösen. Han kunde knappt höra vad hon sa i all gråt, förutom att det var blod överallt. Ja, ni kan ju tänka er den paniken han hade när han for fram genom stadens gator för att hinna hem innan allt var för sent...

När han kom hem var det mycket riktigt blod överallt, i alla fall där lilltösen befann sig. Hon hade suttit i soffan och tittat på filmen. Men inte suttit särskilt stilla, kan jag tänka. Hon brukar ta alla tillfällen hon får att öva akrobatik, så även nu, misstänker jag. Hon hade lyckats trilla framåt ur soffan och knockat näsan klockrent på soffbordskanten. Det gjorde förstås hiskeligt ont, vittnade tösen om, och hon kände att blodet var på väg. Hon skyndade upp från golvet och började springa upp för trappan mot badrummet. Och ju snabbare hon sprang, desta snabbare och hårdare pumpade hennes lilla hjärta med följden att hon blödde allt mer. I badrummet gjorde hon väl av med en hel toalettrulle på att försöka stoppa blodet. Stackars liten. Till slut kom ju pappa, och trösten och saneringen av både barn och lägenhet kunde börja (fast tröst till lägenheten var inte så aktuell).

Idag har hon en öm näsa, och hon får ta det lugnt för att inte det ska börja blöda igen. Nu får hon ligga på vår säng och titta på TV där om hon nödvändigtvis behöver titta på TV. Såvida hon inte trillar ur dubbelsängen ska det väl vara lugnt med skadorna. Jag får lägga henne i mitten och lägga berg av kuddar omkring henne, som när hon var riktigt liten...;-)