Mettes blogg

Jag genom en småtrasig stad till arbetet i morse. Knäckt flaggstång på torget, spillror av skyltar spridda över gatstenaren och allehanda skräp och grenar både här och där. På gatan utanför vår närmasta livsmedelsbutik hade två granar gett upp och lagt sig till vila. Och på vägarna till och från stan - hur mycket fallna träd över vägarna som helst. Och det är det lilla jag vet om att stormen åstakommit häromkring. Ironiskt nog klarade sig den stora julgranen på torget, avklädd och utdansad som den var sedan i lördags. Tre döda på grund av stormen, var av en liten pojke. Men nu är det väl över för den här gången.

Jag höll mig envist inomhus hela dagen. Gick ner till tvättstugan ett antal gånger och det räckte, stormen fick det till och med att vina och blåsa nere i källarkorridoren.

Egentligen har inget speciellt hänt i helgen, inget roligt. Ja, jo, bortsett från hur maken skulle skratta på spanska. Tonårsdottern förklarade en spansk mening, typ "jag har tvättat mina kläder". I den meningen ett ord som börjar på h, jag tror det var "he" men att h i början på spanska ord ju inte uttalas eller hörs. Då undrade han genast hur det låter när man skrattar, om man utgår från hahaha, hihi och så vidare. A a a a och i i i i och e e e e. Ja, du förstår. Uttråkade som vi var tycke vi att det var hysteriskt kul, fast mest han själv förstås.