Mettes blogg

Det var riktigt kul! Och en smula svårt för de flesta av oss lite stela och försiktiga svenskar... Afrikansk dans innebär att släppa loss lite där vi svenskar till vardags inte direkt släpper loss så mycket. Svänga med höfterna, puta med rumpan och låta den ta plats och svängrum, brösta upp sig och bara vara väldigt stolt! Härligt!

En mycket intressant sak - i förhållande till samhället i stort (= svenska) - är att här var det faktiskt en fördel att vara stor. Ha stor bak, breda höfter, stor byst och gärna ordentliga armar och ben. Det såg ut för att bli mer schvung i dansen, mer kraftfullt. Vår ledare var en kvinna modell större, och flera i gruppen också. Vad menar jag nu med större, det är ju en bra fråga, för de allra flesta är ju framför allt längre än mina 161 cm. Men med större menar jag även de som har lite mer generösa  former än jag. Jag väger några fler kilon än jag vill, och har lite mer omkrets på kroppen där jag skulle trivas bättre med lite mindre ;-) Så min bak fungerar rätt bra i de afrikanska rymterna, även om det var ovant.

Åh, på tal om rytmerna, ja! Det var 4 "trummare" som gav oss rytmen och pulsen. Helt fantastiska! Det gick helt enkelt inte att vara still. Jag blir precis lycklig, hela lilla jag, av vissa sådana rymter. Jordade, nära, uråldriga rytmer. De kan vara distinkta, jublande, som igår eller suggestiva, djupgående. Visst, jag kan dansa benen av mig på disco eller rockkonsert också, men detta talar till något undermedvetet inom mig.

Jag rekommenderar verkligen alla som inte provat afrikansk dans att göra det. Det lyfter livsandarna, verkligen! Ut och vicka på rumpan och rulla på höfterna med er!