

11 nov kl 19:23, 2007
...blir katten, enligt maken, fast jag misstänker att han menade att katten skulle bli kladdig om tassarna ifall han gick på nymålade plankan. En sådan enkel felsägning som kan förgylla en hel dag;-) Vår keliga men mycket uteälskande inte fullt äkta norska skogkatt Chili tycker om att vara ute. Ofta och mycket. Han idds ofta inte komma in på natten, som vanligt folk. Man jag tror han börjat tycka att det faktiskt är en smula kallt om nätterna nuförtiden. Han har därför hittat ett ypperligt kryp in där han kan värma svansen och även slippa bli blöt i pälsen överlag. Han har utnyttjat en smal springa i plåttaket över matkällaren, som alltså börjar i markhöjd och är lätt att komma åt. Där inne finns löv, gamla spindelnät och det bästa av allt - mycket finfördelat sågspån. Jag skrev väl att det är en norsk skogkatt. Även om han inte har en stamtala och hans pappa är en vanli bonnakatt så ser han på pricken ut som en norsk skogkatt. Skulle vi kunna ställa ut honom, avsaknaden av en stamtavla till trots, skulle han nog bli Best in Show för just den rasen. Norska skogkatter har päls. Mycket och långhårig. Chili är inget undantag. Långhårig katt + sågspån = ingen lyckad kombination. Jag har ägnat åtskilliga plågsamma minuter att försöka borsta hans päls i kylan på yttertrappan för att inte få hela huset fullt av sågspån. Och de millimeterstora sågspånen verkar väldigt sugna på att komma in i värmen hos oss, så de håller sig duktigt kvar bland all pälsen. Varken Chili eller jag har uppskattat den stunden särskilt. Så idag spikade maken för en planka för springan. Och så behandlade med olja han för att den skulle klara vädret bättre. Där av att kissen skulle bli tassig om kladdarna om han skulle dit och försöka komma in i sitt gömma igen. Stackars Chili, inget mysigt krypin kvar! Hoppas han väljer att komma in i stugvärmen istället...

Skrivet av TantBruun den 14 november, 2007 kl. 10:26 #
Skrivet av Mette den 14 november, 2007 kl. 13:11 #
Skrivet av pavone den 14 november, 2007 kl. 20:13 #
Skrivet av Mette den 15 november, 2007 kl. 21:26 #