Hej då Passagen!
Vi har målat om, köpt nya möbler och kommit på nya idéer! Välkomna på besök. Länka gärna :-)
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [4]
5 november
kl. 14:53
Nu flyttar jag och bloggen till en ny adress. www.metrobloggen.se/yourdarlings Vi har målat om, köpt nya möbler och kommit på nya idéer! Välkomna på besök. Länka gärna :-)
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [4]
Det kvinnliga idealet
Ps- Mycket lyckad gårdag.
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [0]
4 november
kl. 13:05
Inom mediaforskningen riktas ofta uppmärksamhet mot faktumet att kvinnor får mycket mindre plats i det offentliga rummet än män. Och när de faktiskt får utrymme är det ofta inom specifika områden (läs - där kvinnor förväntas vara, typ skönhetstävlingar). Det här hittade jag på You Tube. Is this the ideal? Det är det där jag menar när jag säger att jag är för komplicerad, har för mycket åsiket, egna idéer och krav. Jag passar helt enkelt inte in i mallen av det som förväntas som kvinna. Var snygg. Men tänk inte för mycket. Då kan du kanske till och med bli Miss Teen USA och det är ju typ det mest ärofyllda som finns. Herregud.Ps- Mycket lyckad gårdag.
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [0]
Fy fan vad skönt med fredaaaaag!
Under eftermiddagen droppade folk av från jobbet men jag och söta kollegan hängde kvar och spelade Nintendo Wii och käkade kanelbullar. Han slog mig i tennis men jag vann överlägset i bowling. Tackade för mig och hastade ner ett kvarter i mörkret till gymmet och mötte upp Marisen. Intensiv-ledaren var "en blanding av Mr Sallad och E-type". När Marisen kläckte den definitionen låg jag ungefär dubbelvikt. Jag lovar. Jätteinternt men jättekul. Sen gick jag vilse i omklädningsrummet och sen promenerade vi över bron och krubbade biff och drack drinkar och snackade sjukt mycket skit. Pratade med söta kollegan i telefon och styrde upp morgondagens volleyboll.
Nu sitter jag och gäspar, känner mig nöjd och funderar över morgondagen. Förmiddag: Shopping på systembolaget och kanske lite Sex and the City. Dagtid och em: Volleyboll med gänget. Kväll: Förpartaj hos mig och utgång. Kan ju OMÖJLIGT gå fel. Måste ha någon slags skylt runt halsen bara. Rör ej. Mensmonster. Jag har klamydia. Jag är lesbisk. Jag är feminist. NÅNTING för att hålla männen på betryggande avstånd.
Shit, jag bor på världens bästa ställe. Jag rör mig bekvämt mellan mitt älskade Vasastan och omtyckta Kungsholmen. Här har jag mitt liv och allt jag behöver. Hemmet, jobbet, gymmet, kompisarna, drinkarna, vattnet, kaninerna. Pulsen eller lugnet. Bara att välja. Hela paketet. På promenadavstånd. Det är fint med storstaden Stockholm. Minns inte när jag åkte tunnelbana sist. Jag behöver knappt cykeln längre. Fina stearinljus brinner det i fönstret också. Tjohej. Ska försöka leva mig igenom två dagar av lycka nu. Det är värt ett försök. Bai.
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [3]
2 november
kl. 23:48
Men äntligen fredag säger jag bara. Übertråkiga veckan Allan är över. (Alltså mornarna och kvällarna har varit bra men snigelfolket aka kollegorna klarar jag mig utan ett par dagar).Under eftermiddagen droppade folk av från jobbet men jag och söta kollegan hängde kvar och spelade Nintendo Wii och käkade kanelbullar. Han slog mig i tennis men jag vann överlägset i bowling. Tackade för mig och hastade ner ett kvarter i mörkret till gymmet och mötte upp Marisen. Intensiv-ledaren var "en blanding av Mr Sallad och E-type". När Marisen kläckte den definitionen låg jag ungefär dubbelvikt. Jag lovar. Jätteinternt men jättekul. Sen gick jag vilse i omklädningsrummet och sen promenerade vi över bron och krubbade biff och drack drinkar och snackade sjukt mycket skit. Pratade med söta kollegan i telefon och styrde upp morgondagens volleyboll.
Nu sitter jag och gäspar, känner mig nöjd och funderar över morgondagen. Förmiddag: Shopping på systembolaget och kanske lite Sex and the City. Dagtid och em: Volleyboll med gänget. Kväll: Förpartaj hos mig och utgång. Kan ju OMÖJLIGT gå fel. Måste ha någon slags skylt runt halsen bara. Rör ej. Mensmonster. Jag har klamydia. Jag är lesbisk. Jag är feminist. NÅNTING för att hålla männen på betryggande avstånd.
Shit, jag bor på världens bästa ställe. Jag rör mig bekvämt mellan mitt älskade Vasastan och omtyckta Kungsholmen. Här har jag mitt liv och allt jag behöver. Hemmet, jobbet, gymmet, kompisarna, drinkarna, vattnet, kaninerna. Pulsen eller lugnet. Bara att välja. Hela paketet. På promenadavstånd. Det är fint med storstaden Stockholm. Minns inte när jag åkte tunnelbana sist. Jag behöver knappt cykeln längre. Fina stearinljus brinner det i fönstret också. Tjohej. Ska försöka leva mig igenom två dagar av lycka nu. Det är värt ett försök. Bai.
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [3]
Reklambröst vs amning
Jag tror att det är precis det som är problemet. Kvinnor som visar brösten för att en bäbis ska äta ush och fy så privat och intimt. Det är ganska konstigt med tanke på att samhället inte tycktes ha några som helst problem när hela centralstationen i Stockholm var fylld från golv till tak med reklamaffisher med halvnakna tjejer. Att H&M tapetserade hela Åhléns fasad men en kvinnas rumpa tycktes inte heller bekomma någon. Objektifiera mera tycktes vara parollen. Nakna kvinnokroppar kablas ut i alla våra informationskanaler utan att någon höjer på ögonbrynen. Och nu har den nya tv-kanalen Kanal 69 lanseras. Porrfilm åt svenska folket. I reklamen för kanalen syns enbart välsvarvade kvinnor.
Men kvinnor som ammar, ush och fy så... naturligt. Och subjektivt.
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [7]
2 november
kl. 16:02
Lokesson skriver i sin blogg om Allt om barns artikel om kvinnor som inte vågar amma offentligt. Han skriver "Det handlar ju faktiskt inte om att kvinnor plötsligt slänger upp två
mjölkstinna bröst på restaurangbordet, amningen sker vanligtvis väldigt
diskret.Det handlar om att de har barn som är hungriga och det finns mat tillgänglig. Vad är problem med det? Är
det faktumet att barnet äter som är problemet, eller är det någon typ
av skräck för att man kan få se en liten bit av ett bröst om man tittar
efter noga?"Jag tror att det är precis det som är problemet. Kvinnor som visar brösten för att en bäbis ska äta ush och fy så privat och intimt. Det är ganska konstigt med tanke på att samhället inte tycktes ha några som helst problem när hela centralstationen i Stockholm var fylld från golv till tak med reklamaffisher med halvnakna tjejer. Att H&M tapetserade hela Åhléns fasad men en kvinnas rumpa tycktes inte heller bekomma någon. Objektifiera mera tycktes vara parollen. Nakna kvinnokroppar kablas ut i alla våra informationskanaler utan att någon höjer på ögonbrynen. Och nu har den nya tv-kanalen Kanal 69 lanseras. Porrfilm åt svenska folket. I reklamen för kanalen syns enbart välsvarvade kvinnor.
Men kvinnor som ammar, ush och fy så... naturligt. Och subjektivt.
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [7]
Igen
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [0]
1 november
kl. 17:34
I feel like one of those people who are so freaking miserable that they
can't be around normal people. Like I'll infect the happy people. Like
I'm some miserable, diseased, dirty ex-mistress.
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [0]
1 november
kl. 11:07
Eftersom PeteParfalk eller vad han nu heter har bestämt sig för att spamma sönder min blogg fullständigt med sin dynga har jag nu stängt av kommentarsfunktionen. Riktigt trist. Men jag har inte tid att tillbringa halva dagarna med att radera alla hans kommentarer som han postar konstant.Tills vidare kan ni maila mig på micaelaste@passagen.se om ni vill. Tills att jag kommer på hur man gör en länk bland bokmärkena till min mail ...
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [0]
Kvinnor måste vara dubbelt så bra som män för att vara lika bra
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [0]
1 november
kl. 10:18
Skillnaden är ju att Schenström är kvinna och reporten en man. Det är
så himla uppenbart. Gång efter annan. Hade t ex Bildt varit kvinna hade
han med all sannolikhet avgått. I rest my case.Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [0]
I dag blev jag bitter
Jag gick hem tidigt. Tittade hopplöst i garderoben. Vad ska jag ha på mig? Provade en del utstyrslar, den ena värre än den andra. Man får ju inte ha svart. Mina finkläder är svarta. Jag började nästan gråta. Håret såg förjävligt ut. Jag for runt i lägenheten och skrek att jag inte vill gå på nån jävla bröllopsfest och sparkade i saker och försökte komma på saker för att slippa. Jag kan ju ha blivit hastigt magsjuk?
Kollegorna är så fruktansvärt hjärnslöa. Är så utled på deras snigeltempo och händelselösa upplägg att jag blir alldeles matt. Vår vd är nästan värst. Jag skulle göra hans jobb dubbelt så bra. Man tar sig för pannan. Men det är klart, han är man och dom kan vara hur inkompetent som helst och ändå nå framgång.
Jag lyssnar på Nanne Grönwalls Alexandra. Ni vet låten de mimade till på skolgården i Ebba och Didrik? Okej, kanske bara tjejer födda under tidigt 80-tal som vet vad jag pratar om. Försöker uppnå pepping. Lycka till.Håret har jag tvingat på plats men jag har en svart kjol.
Fy fan vad livet suger stenhårt. Jag är så fucking jävla bitter att det inte finns ord för att beskriva. Och bara ordet "man" flyger genom mitt huvud får jag en hatattack. Tack allihopa för att ni gör mitt liv så jävla miserabelt hela tiden. Ni kan ju bara fetglömma att jag någonsin ger någon av er en chans igen. J trodde nog att jag inte varit ute på ett tag för att jag varit så ledsen. Hallå, det är för att slippa ha er äckliga män upptryckta i ansiktet på en hela tiden! Jag står helt enkelt ut med er. Ert utnyttjande, osympatiska, egoistiska, sorgelösa släkte ger mig rysningar. Ut på ett isflak med er allihopa. Men först kan ni få sätta upp min lampa.
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [5]
31 oktober
kl. 17:24
Ni tycker nog att jag har varit det hela tiden men det har jag inte. Jag har varit arg, ledsen och besviken i olika portioner men inte bitter. Nu är jag bitter. Om folk är glada, är med om något kul eller berättar något rolig grinar jag bara illa. Jag kan inte glädjas med dem utan känner bara hur bitterheten genomsyrar allt som är jag. Jag kan inte unna andra saker länge. Jag unnar inte ens J någon glädje längre. jag är bitter över att han är så jävla nöjd och det är inte jag. Han är glad över att ha sluppit ur det som var vi och fick han bestämma skulle vi aldrig mer höras eller ses. Att fråga hur det är med mig det är ju helt jävla otänkbart.Jag gick hem tidigt. Tittade hopplöst i garderoben. Vad ska jag ha på mig? Provade en del utstyrslar, den ena värre än den andra. Man får ju inte ha svart. Mina finkläder är svarta. Jag började nästan gråta. Håret såg förjävligt ut. Jag for runt i lägenheten och skrek att jag inte vill gå på nån jävla bröllopsfest och sparkade i saker och försökte komma på saker för att slippa. Jag kan ju ha blivit hastigt magsjuk?
Kollegorna är så fruktansvärt hjärnslöa. Är så utled på deras snigeltempo och händelselösa upplägg att jag blir alldeles matt. Vår vd är nästan värst. Jag skulle göra hans jobb dubbelt så bra. Man tar sig för pannan. Men det är klart, han är man och dom kan vara hur inkompetent som helst och ändå nå framgång.
Jag lyssnar på Nanne Grönwalls Alexandra. Ni vet låten de mimade till på skolgården i Ebba och Didrik? Okej, kanske bara tjejer födda under tidigt 80-tal som vet vad jag pratar om. Försöker uppnå pepping. Lycka till.Håret har jag tvingat på plats men jag har en svart kjol.
Fy fan vad livet suger stenhårt. Jag är så fucking jävla bitter att det inte finns ord för att beskriva. Och bara ordet "man" flyger genom mitt huvud får jag en hatattack. Tack allihopa för att ni gör mitt liv så jävla miserabelt hela tiden. Ni kan ju bara fetglömma att jag någonsin ger någon av er en chans igen. J trodde nog att jag inte varit ute på ett tag för att jag varit så ledsen. Hallå, det är för att slippa ha er äckliga män upptryckta i ansiktet på en hela tiden! Jag står helt enkelt ut med er. Ert utnyttjande, osympatiska, egoistiska, sorgelösa släkte ger mig rysningar. Ut på ett isflak med er allihopa. Men först kan ni få sätta upp min lampa.
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [5]
Gråtattack
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [0]
31 oktober
kl. 16:02
Har en upcoming gråtattack på G. Och ikväll ska jag på bröllopsmingel och var glad och festlig bland en massa lyckliga människor. Är nog så osugen som man bara kan bli. Funderar på att gå tidigare från jobbet så att jag hinner hem och gråta av mig först. Plötsligt sköljde bara allting över mig.
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [0]
Dagens aha. Sorgligt men sant.
Härda och gå vidare.
Det är ungefär som om man är sjuk. Det är inte kul att vara det men det känns alltid bättre om man vet vilken sjukdom det är och varför man mår som man gör.
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [0]
31 oktober
kl. 14:33
Nu vet jag varför jag känner mig som en idiot. Nu vet jag varför jag
skrev att det ibland känns som att förhållandet med J inte har hänt.
Det beror på att jag (visst) minns en massa bra saker, särskilt från
sommaren, och så vet jag i efterhand att han inte var kär då, att allt
var på låtsas, ett skämt, och jag var och är grundlurad. Såhär i
efterhand vet jag inte riktigt vad som egentligen har hänt och inte.
Jag vet inte när han var kär och inte. Jag vet inte när han slutade
vara kär. Jag vet inte vilken dag. Jag vet inte vad som var på låtsas
och vad som inte var det. Historien har skrivits om i efterhand, men
jag vet inte hur hans nya version ser ut. Där har vi förklaringen.
Därför kan jag inte greppa, inte minnas. För jag vet inte vad jag ska
minnas, vad som är rätt, vad som var och vad som inte var. Det jag med
säkerhet vet var är länge sen. Kanske är det som var inte så långt bak i
tiden som jag tror, kanske är det visst det.
Härda och gå vidare.
Det är ungefär som om man är sjuk. Det är inte kul att vara det men det känns alltid bättre om man vet vilken sjukdom det är och varför man mår som man gör.
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [0]
Taskiga formuleringar
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [1]
31 oktober
kl. 08:27
Men hallå. Dom har formulerat det som att hästen avsiktligt sparkade killen. Det kan jag garantera er 100 % att hästen inte gjorde. Han trillade av. Han hamnade under hästen. Fick en hov i facet. Classic. Föreställ er själva att hamna under en häst som springer... Vad tror ni händer? Hästolyckor är sällan hästarnas fel men ofta människornas. Believe me.
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [1]
Little Miss Perfect letar efter sina minnen
Nu är det kolsvart ute igen. Jag dricker te, äter en ostsmörgås och njuter av att det börjar bli tyst på jobbet. Men allt det här svarta skrämmer mig. Jag sitter inne i vårt upplysta kontor och ser hur allt det svarta utanför försöker tränga sig in. Man ser ingenting förutom mörker. Och allt det glada känns så otroligt långt borta. Det där uppriktigt, lättsamt glada. Jag försöker tänka att det faktiskt var vinter när jag och J träffades. Vinter, snö och kallt. Och mörkt. Under vintern var jag faktiskt inte särskilt lycklig. (Läs bloggen och se själva). Först sen blev det blev vår, sommar och höst. Var vi tillsammans så länge? Det känns som att det var något hastigt, något som aldrig riktigt hände. Varför känns det så? Jag vet ju att det hände! Men det känns som att det inte är något som hände på riktigt. Jag kan inte förklara känslan.
Jag skrev det förut, att jag vill inte att mina minnen ska försvinna. Jag famlar efter bilderna av honom, av oss, men det är som att jag inte minns någonting utom enstaka fragment. Det var ju vi varenda dag ganska länge. Jag vill i alla fall minnas den känslan. Vi-känslan, framtidskänslan, den som var så stark. Den som kändes hela tiden och nu är så svår att greppa och känna. Minnas. Varför kan jag inte komma ihåg den? Varför känns den bara som en flyktig och otydlig dröm? Alla dagarna som det var vi vill jag minnas. Att jag inte minns gör att det känns som att jag tog allt för givet. Det gjorde jag ju inte. Men det känns som en hel evighet sen.
Om en timme är jag out of here och på väg till restaurangen innan det är dags för Magnus Betnér live. Är nog något så uppfriskande som honom som jag behöver!
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [2]
30 oktober
kl. 17:03
Jag lyckades såklart med att uppdatera en nyare version av iTunes (efter att ha letat långt inne i datorn på platser jag tidigare aldrig besökt),
konfigurera iPoden och fylla den med musik. Det är jobbigt att vara
perfekt men det tycks helt enkelt inte ligga för mig att inte försöka
vara det.Nu är det kolsvart ute igen. Jag dricker te, äter en ostsmörgås och njuter av att det börjar bli tyst på jobbet. Men allt det här svarta skrämmer mig. Jag sitter inne i vårt upplysta kontor och ser hur allt det svarta utanför försöker tränga sig in. Man ser ingenting förutom mörker. Och allt det glada känns så otroligt långt borta. Det där uppriktigt, lättsamt glada. Jag försöker tänka att det faktiskt var vinter när jag och J träffades. Vinter, snö och kallt. Och mörkt. Under vintern var jag faktiskt inte särskilt lycklig. (Läs bloggen och se själva). Först sen blev det blev vår, sommar och höst. Var vi tillsammans så länge? Det känns som att det var något hastigt, något som aldrig riktigt hände. Varför känns det så? Jag vet ju att det hände! Men det känns som att det inte är något som hände på riktigt. Jag kan inte förklara känslan.
Jag skrev det förut, att jag vill inte att mina minnen ska försvinna. Jag famlar efter bilderna av honom, av oss, men det är som att jag inte minns någonting utom enstaka fragment. Det var ju vi varenda dag ganska länge. Jag vill i alla fall minnas den känslan. Vi-känslan, framtidskänslan, den som var så stark. Den som kändes hela tiden och nu är så svår att greppa och känna. Minnas. Varför kan jag inte komma ihåg den? Varför känns den bara som en flyktig och otydlig dröm? Alla dagarna som det var vi vill jag minnas. Att jag inte minns gör att det känns som att jag tog allt för givet. Det gjorde jag ju inte. Men det känns som en hel evighet sen.
Om en timme är jag out of here och på väg till restaurangen innan det är dags för Magnus Betnér live. Är nog något så uppfriskande som honom som jag behöver!
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [2]
Aggressionsinlägg
Har köpt en ny iPod i dag eftersom den förra gick sönder. För att den ska fungera måste jag uppdatera iTunes. Går det. Nej såklart inte. Jag sparar alla felkoder. Jag googlar på alla felkoder. Jag går in "kommandotolken" efter att ha letat ihjäl mig efter "kör" i Vista och skriver in Microsofts promtar. Fungerar det. Nej såklar inte. Jag söker på ytterligare felkoder. Scannar igenom it-nördarnas forum efter lösningar och provar allt möjligt. Känner mig som ett riktigt it-proffs. Viste för fan inte vad en promt var ens förut. Man blir hårt skolad på jobbet. Men fungerar nånting. Nej! Kan jag använda min nya iPod. Nej! Kommer jag ha musik imorn. Nej! Jag blir så less! Fast att jag försöker. Teknikhelvete! Har ni hört den arga damen som ringer in till P4 och svär över tekniken och "internet-helvetet". Så känner jag mig. "Hör ni att jag är förbannad!" Jag hade kunnat gå och sova istället för att slita som ett djur med något som ändå inte funkar. Och nu orkar jag inte försöka mer!
Och min jävla badrumslampa har jag inte heller satt upp. J försökte guida mig igenom det hela över telefon. Jag kände att jag hade absolut noll energi till att ens försöka. Jag är trött på att klara av allt. Jag är trött på att klara av att bli dumpad IGEN, jag är trött på att klara av att gå vidare, att se andra bra saker med livet bla bla bla. Jag är trött på att komma över så jävla hemska saker som ni inte ens vet om, jag är trött på att kunna lämna saker bakom mig. Jag är trött på att vara duktig på jobbet, trött på att vara bra på att fickparkera hästsläpet, trött på att vara duktig på att organisera volleybollturneringen, trött på att vara bra på att medla när folk är osams, trött på att vara duktig på gymmet, trött på att vara så jävla bra på att passa tider, trött på att koppla nätverkssladdar hit och dit och teknik, återigen denna teknik, som inte funkar på jobbet. Jag är trött på veta hur jag laddar ner filmer och kompromerar dem till Ipoden, trött på att klara av att koppla sladdar till stereoapparater. Stort som litet. Ett förhållande som tog slut eller en lampa. JAG ÄR TRÖTT PÅ ATT KLARA AV SAKER. Jag vill inte klara av. Jag är trött på att vara en duktig tjej som kan allt och i sann feminsitisk anda borrar upp lampor så att det står härliga till. Nu orkar jag dessutom inte krångla mer med datorhelvetet men inte en enda människa finns det att be om hjälp. J ska borra upp lampan om cirka två veckor i alla fall. Ska jag behöva vänta tills dess med iPoden också. Jag vet inte ens om han vet hur man gör. Jag är så jävla arg på allt och alla och allting. Less! Orkar inte!
Godnatt Sverige.
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [8]
29 oktober
kl. 23:17
Jag är så jävla less på att vara duktig på allt att jag blir galen! Jag har ingen lust att vara duktig mer!Har köpt en ny iPod i dag eftersom den förra gick sönder. För att den ska fungera måste jag uppdatera iTunes. Går det. Nej såklart inte. Jag sparar alla felkoder. Jag googlar på alla felkoder. Jag går in "kommandotolken" efter att ha letat ihjäl mig efter "kör" i Vista och skriver in Microsofts promtar. Fungerar det. Nej såklar inte. Jag söker på ytterligare felkoder. Scannar igenom it-nördarnas forum efter lösningar och provar allt möjligt. Känner mig som ett riktigt it-proffs. Viste för fan inte vad en promt var ens förut. Man blir hårt skolad på jobbet. Men fungerar nånting. Nej! Kan jag använda min nya iPod. Nej! Kommer jag ha musik imorn. Nej! Jag blir så less! Fast att jag försöker. Teknikhelvete! Har ni hört den arga damen som ringer in till P4 och svär över tekniken och "internet-helvetet". Så känner jag mig. "Hör ni att jag är förbannad!" Jag hade kunnat gå och sova istället för att slita som ett djur med något som ändå inte funkar. Och nu orkar jag inte försöka mer!
Och min jävla badrumslampa har jag inte heller satt upp. J försökte guida mig igenom det hela över telefon. Jag kände att jag hade absolut noll energi till att ens försöka. Jag är trött på att klara av allt. Jag är trött på att klara av att bli dumpad IGEN, jag är trött på att klara av att gå vidare, att se andra bra saker med livet bla bla bla. Jag är trött på att komma över så jävla hemska saker som ni inte ens vet om, jag är trött på att kunna lämna saker bakom mig. Jag är trött på att vara duktig på jobbet, trött på att vara bra på att fickparkera hästsläpet, trött på att vara duktig på att organisera volleybollturneringen, trött på att vara bra på att medla när folk är osams, trött på att vara duktig på gymmet, trött på att vara så jävla bra på att passa tider, trött på att koppla nätverkssladdar hit och dit och teknik, återigen denna teknik, som inte funkar på jobbet. Jag är trött på veta hur jag laddar ner filmer och kompromerar dem till Ipoden, trött på att klara av att koppla sladdar till stereoapparater. Stort som litet. Ett förhållande som tog slut eller en lampa. JAG ÄR TRÖTT PÅ ATT KLARA AV SAKER. Jag vill inte klara av. Jag är trött på att vara en duktig tjej som kan allt och i sann feminsitisk anda borrar upp lampor så att det står härliga till. Nu orkar jag dessutom inte krångla mer med datorhelvetet men inte en enda människa finns det att be om hjälp. J ska borra upp lampan om cirka två veckor i alla fall. Ska jag behöva vänta tills dess med iPoden också. Jag vet inte ens om han vet hur man gör. Jag är så jävla arg på allt och alla och allting. Less! Orkar inte!
Godnatt Sverige.
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [8]
Klockan är halvfem
My God, my tourniquet...
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [0]
29 oktober
kl. 16:32
Och det är fan i mig kolsvart ute. Såhär ska det vara i ett halvår nu. Det känns som en evighet sen jag och J var ihop. Känslan att det är som att det aldrig har hänt förstärks varje dag. Konstig känsla.My God, my tourniquet...
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [0]
Den fåfänga presidenten och han som fick en bok i huvudet
I helgen slog jag förresten en kille i huvudet med med min handväska innehållandes min mycket tjocka och mycket inbundna bok Maktens kön. Handväskan var en medveten handling men det var ganska ironiskt med tanke på vad som låg i. Kanske orkar jag berätta hela storyn vid tillfälle. Killar som han borde skickas ut på ett isflak i havet.
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [2]
29 oktober
kl. 14:22
Läs här om ni vill läsa och höra hur det fortfarande är viktigast hur en kvinna ser ut. Även om är fucking president för ett land. Helt otroligt!I helgen slog jag förresten en kille i huvudet med med min handväska innehållandes min mycket tjocka och mycket inbundna bok Maktens kön. Handväskan var en medveten handling men det var ganska ironiskt med tanke på vad som låg i. Kanske orkar jag berätta hela storyn vid tillfälle. Killar som han borde skickas ut på ett isflak i havet.
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [2]


