En kåkänkas memoarer

Ja så var det alltså dags. När jag vaknar imorgon är det min trettioårsdag. Lite pirrigt är det allt, men mycket av nervositeten försvinner i allt stök med jul och flytt. Tänk, det är bara tio dagar kvar tills jag faktiskt byter stad. Och liv.

Skräckblandad förtjusning var ordet.

Jag kom in på kursen i specialpedagogik också, vilken börjar i januar :-) Skitroligt och riktigt spännande ska det bli! '

Men nu ska jag tulla lite på bag-in-boxen som jag har köpt till firande på lördag...

Jag tänker hylla vårt hädangågna husdjur Sebastian. Han kom till oss i somras och har, så att säga, hängt kvar sen dess. Han har varit trevlig att prata med på morgnarna, han har funnits där när man har rökt på ballen, varenda gång, och han har aldrig vänt ryggen åt någon av oss, någonsin.

Imorgon är det visning av vår lägenhet, eftersom den ska bebos av några andra, och det var helt enkelt inte passande att Sebastian hängde kvar.

Vi kommer sakna honom.

(Sebastian var en geting som jag mördade genom att slå en tidning mot fönstret där han satt.) 

hade ju skrivit värsta inlägget. så är det bara borta...

Jag är hemma hos pojkvännen nu, och skulle efter det att vi handlat skulle jag rensa kylskåpet lite... Hittade en potatissallad. Läste innehållsförteckningen. Inte mindre än SEXTON E-ämnen var det i. Helt seriöst, sexton... Hur fan kan man föra in sånt i sin kropp? Visst, man ska tänka på vad man äter, men det är ju minst lika viktigt att vara klar över vad man i n t e äter!

Man är väl aldrig så fattig som dagen när man fått lön? I alla fall är känslan så, när man betalar alla räkningar som har samlats på hög de senaste veckorna. Kan inte alla företag bara bestämma sig för att skicka ut dem på en enda dag i månaden, så man slipper se dem komma lite då och då, liksom för att påminna om att man jobbar för att betala, inte för att leva?

Den här månaden finns det verkligen inte utrymme för några lyxiga extravaganser, tur att jag är så dampig at jag redan köpt de flesta julklapparna! Min kära mor tvingade fram ett beslut om att begränsa oss till EN julklapp per hushåll, och det var väl alldeles utmärkt tänkt, märker jag såhär på pay-day!

Undrar om det blir en svart eller vit jul?

Jag är helt och totalt lycklig, ända in i själen! Jag älskar snön, jag älskar vintern! Så här får det gärna se ut ända till mars, tycker jag.

Var i panik tvungen att köpa skor till Engla, och nya vantar. Sexhundra spänn, men det var värt varenda krona, för nu kan hon leka i snön hur länge som helst utan att frysa. Hoppas hoppas hoppas att snön ligger kvar nu bara...

Japp, snön kom i år också. Hoppas att den stannar! Vinterbarn som jag är, så trivs jag allra bäst när det är såhär, vitt, knastrigt, krispigt och kallt!

Duktig som jag är har jag packat inte mindre än nio kartonger idag. Det kommer ändå bli fullt upp hela december, så jag tänker vara ute i god tid. Det är ganska bra att ha en rumskamrat som ska 'flytta hemifrån', hon tar gladeligen emot allt från våffeljärn till badrumsmattor!  Och det inte hon vill ha, det tar man till jobbet. Recycling när den är som bäst ju!

Kvällen bjuder på räkmackor och filmen Barnhemmet som jag just laddat ner. Den ska vara bra har jag hört, men creepy as hell. Får se om jag vågar somna ikväll...

Jag har inte brytt mig om att anmäla de plagg som blivit stulna för mig i tvättstugan de senaste åren, jag menar; orka! Men nu blir jag fan sur! Jag och Engla var nere och lade i de första maskinerna vid fyra, och gick tillbaka vid fem för att stoppa i nästa omgång. Men jadå, då var minsann både tvättmedel och skäljmedel stulna. Okej, jag vet att barnbidraget kommer först imorgon, men är folk så fattiga att de inte kan köpa eget, då kan de väl snatta i affären eller något!!! Jag ska lämna en syrlig lapp på dörren, och sätta upp kostnaden på blåst-kontot. Som om det skulle göra någon skillnad...

Vad sjutton önskar man sig i trettioårspresent???

Det är ganska precis en månad kvar av min ungdom, och jag får frågan hela tiden. Jag vill ju ha något som är personligt, kanske som kan gå i arv eller något, något betydelsefullt. Funderade på ett smycke, eller en tavla... Pip till om du har något bra tips!!!

Min kära roommate Helena var igår i maskopi med min Kärlek, och lurade iväg mig till söder. Hon skulle bara kolla en grej hos en frisör, men kuppade mig totalt och avslöjade väl där att jag ska få extensions av henne och en till kompis lagom till The Day! Gulligt av henne, jag blir alldeles rörd!

Men... hon kom ju på någonting lysande på eget bevåg, vad ska jag tipsa de andra om.... ? 

Var inne på www.wendelakampanj.se, jag är sådär nördig så att jag älskar handarbete... Vill göra några roliga broderier att ge bort i julklapp til folk, förra året fick lillebror " Det är bara att googla". Här följer några jag fastanat för hittills:

-Ät gul snö - det kan vara öl!

-Lagt gymkort ligger

-Se men inte röka

-Det man inte minns har aldrig hänt     

-Det är okej att man är som man är, när man inte blev som man skulle   eller

-När skit blir värt pengar, föds den fattige utan arsle!

Ha ha ha, jag älskar när nördiga saker moderniseras!!!

Det är faktiskt jäkligt svårt att börja plugga igen efter elva års uppehåll. Särskilt när man jobbar 35 timmar i veckan och har en nästan-fyraåring, jag känner att jag skulle vilja ha mycket mer tid till att skriva! Lämnade in en hemtenta i torsdags, och jag har inte alls gjort et bra jobb. Jag fattade uppgiften men tog mig helt enkelt inte den tid som behövdes, vilket resulterade i att jag inte svarade på frågeställningen kontinuerligt. Irriterande och slarvigt, fan, jag VET ju att jag kan bättre!

Hoppas att jag får en bättre pluggrutin när jag flyttar... Kommer ju pendla via kommunala färdmedel i ca tre timmar om dagen, och den tiden ska FAN bara gå åt till skolarbete. Punkt slut.

men jag trodde inte att jag skulle bli så bakis. Naivt. Jag och Kärleken var på Slipknot på Hovet igår - Grym konsert! Tyvärr stod vi långt ifrån, så vi fick inte se de berömda maskerna tydligt. Vi sprang på ett gäng barndomskamrater till mig, tillika kändisar, så det var kul att prata ikapp sig lite.

När vi kom hem skulle vi såklart ha lite rajtantajtan. Engla låg och sov, och min rumskamrat Helena likaså. Vi var ju lite överförfriskade och skulle ju självklart ha helstört fyllesex, alla vaknade och Helena sövde om Engla och stängde in sig i hennes rum - med hund och allt för att slippa höra på våra... ehm, övningar.

Ha ha ha ha ha, vi är så jäkla störda! Och det är så kul!