En kåkänkas memoarer

Jag har fått indikationer på att fel person/personer har hittat hit, så jag ska se till att skriva av mig på ett annat ställe. Pip till bara så sere jag till att ni hittar dit... Hinner fixa allt detta om en vecka ungefär. Ha det bra så länge, tack för att ni har läst!

Kramar Den fd Kåkänkan

Livet är kanske inte en dans på rosor just nu, men med ett steg i taget går det sakta framåt...

...Men det gör ju inte det minsta,  för nu är jag ju i fullaste färd med att fixa med min Facebooksida! Hittade en tjej jag lekte med när jag var sex år, dethadeju liksom aldrig blivit av annars. Internet är fantastiskt,så är det bara!  Med lte tur kanske jag lyckas para ihop ett par vänner som är singlar. Gifter de sig vill jag ha cred för ALLT!

Dockan får vara hemma idag också, det är ändå kav lugnt på jobbet. Fyra barn var det på vår avelning går... Vi ska nog ta en sväng till söder och handla ett litet lager av nagelfilar, lämn en nyckel till Lillebror, fika, softa, ta en promenad i det fina vädret... Ibland är det skönt att få en 'gratisdag'!

   Jag har också gått på det nu - fasiken vad kul det var att hitta en massa gamla vänner! Facebook är verkligen kul - och det är skönt att det är för oss typ-30åringar! Alla liknade sajter är så... juvenilt betonade på något sätt. Har hört att 'ägare' är åtalad och att det kanske kommer släckas ner, men då var jag i alla fall med på ett litet hörn!

Vi är hemma idag, jag och Dockan, för hon höll på att självantända igår. Till vår lycka kom det ett par rörmokare tidigt imorse för att åtgärda den senaste i raden av otursmoment. Japp, det är otursveckor igen:

Allt började ju med spisen. Jag skulle ju bara rengöra den lite lätt, så brann den ju och jag fick en ny efter två dagars grottmänniskematlagning. Ett par veckor senare var det    dags för en annan hushållsmaskin att dö; Dammsugaren. Den är till och med ganska ny, men valde alltså att gå hädan i förtid. Jag hade en påslös reservdammsugare, men den lade av efter bara två gångers användande. Den sög, för att den slutade suga helt enkelt! I lördags natt var det således dags för hushållstingest nummer fyra att krossas - bokstavligen.  Tarzan kom hem sent och skulle slå en drill, sittandes, varpå tanken till toaletten helt sonika spricker! Dunder och brak och vatten överallt, sen hade vi ingen toalett längre.  Som tur är tog det ju bara två dagar innan detta blev åtgärdat, och nu är vi massor med hundralappar fattigare igen!

Märker ni hur alla mina otursperioder följer ett tema?  Ibland blir det vardagsnödvändigheter, såsom tänder, datorer, bilar, denna gång körde vi igenom hushållsbekvämligheter. Vad har han där uppe för plan egentligen? Helrenovering? Kanske kollar för mycket på Roomservice....

Spännande det här med Den Fina Skolan som förbjuder häng på byxorna... Trodde att man faktiskt kommit på att människor är helt unika individer med olika tycke och smak... Och förresten, vem beslutar om det är häng eller inte? Kan en sextonårig kille som på grund av genetiska faktorer är född helt utan arsle få ha lite häng, helt enkelt för att han inte kan fylla ut ett par normala byxor i storlek 170? Och tjejernas urringning, har de en centimetergräns där, eller ska det hänga på hur stora... hm, tillgångar vederbörande har? Ska de inte passa på att förbjuda sossar och punkare på samma gång?
                                            
Nu till en annan nyhet ; Tarzan har blivit en arbetare av folket. Jag är jäkligt imponerad, särskilt med tanke på att han gick upp halv sex i morse.  Hoppas att det håller i sig, det här förhållandevis normala livet, för det är ganska hög mysfaktor!

    Faan vad han är hemma! Och han verkar trivas med det också... Liksom jag.Trots en viss benägenhet för torgskräck efter ett år på åtta kvadrat, följde han med till Whaeva-land (förortscentrum). Vi skulle bara handla lite strumpor och ta en sväng i leksaksaffären, men det är stort om man inte är van! Förut har han alltid legat och sovit hela dagarna, nu går han till och med upp och äter frukost med oss. Hoppas trenden håller i sig!

Själv är jag helt slut, jag sitter inte ner särskilt många sekunder om dagen. Hela livet känns ändå ganska fantastiskt, jag är nöj med tillvaron.

Dockans Syster är här över helgen. Vi hade inte tänkt göra något speciellt, kanske ta en simtur imorgon. Jag köpte ett årskort på stadens simhallar, man kanske ska botanisera lite i klordjungeln och åka längre bort än ett par kilometer?


                                                                    

  Han är hemma. Han är faktiskt äntligen utsläppt, och kan inte kallas Den Inlåste längre. Hur som helst kom han förbi jobbet idag för att hämta nyckeln, jag såg honom genom fönstret och sprang ut direkt och landade i hans famn... Har glömt hur stor han är, jag som är så himla lång får ju sträcka mig massor för att nå upp. Jag blev också det stora samtalsämnet bland barnen, för jag pussade ju honom på munnen!!!

Han är mer eller mindre beordrad att gå ut och leka av sig med sina kompisar ikväll, men tydligen ska han komma hem och sova. Inte för att det är nödvändigt, jag menar, ska en halvfull gigant kliva in i sovrummet mitt i natten och fröstöra min välbehövliga skönhetssömn?!?! Närå, skämt åsido, men han vet att jag inte blir arg om han sover borta. Tänk vad snäll jag är!!!!

Det här är fantastiska idéer!

  Nu tickar klockan fasligt snabbt.  Bara tre dagar kvar innan Tarzan flyttar hem till djungeln.  Det är som ett enda stort lugn före stormen, allt är ett vakuum, en koma, jag håller andan!

Undrar vad som kommer att hända, hur det kommer att bli? Kommer han sköta sig (med våra mått mätt)? Kommer han jobba, avlasta mig, kanske rentav umgås med mig? Hoppas lite på ett mirakel, men huvudet måste fortsätta hållas i ett isblock, annars kommer jag nog få en besvikelsepsykos. (Helt egen diagnos!)

Jag har fått ännu en materiell orgasm i helgen, både Dockan och jag har fått en del nya kläder. Det känns alltid skönt att börja en vecka med något nytt. Hur som helst så är jag vuxen nog att erkänna att jag längtat hela dagen på att det ska bli måndag, för jag vill sminka mig med mitt nya smink.... Vi var i simhallen idag, då guckar man ju inte på sig direkt. Tänk att man kan bli så barnsligt glad i lite smink... Det är ju fantastiskt bra, jag blev helt klart en bättre version av mig själv med det på.

Nu har jag bara två frågor: hur stavas vakuum? och

Hur stavas verision?

  Nu är ni allt bra nyfikna va?!?

Sanningen är den att jag är så full av snor att jag har problem att ha öppna ögon på kvällarna. Han med stort H är inte hemma än, han kommer nästa vecka på en vit   springare... Jag har bett honom leka med sina kompisar i ett par dagar, jag jobbar ju ändå, så att han kan ägna oss total uppmärksamhet under ledigheten istället. Gentilt så det förslår, eller hur?!? Nervositeten har inte slagit mig i bakhuvudet än, inte heller gör någon olustkänsla sig påmind. Jag tar det för vad det är, och hoppas att han vuxit upp en skvätt till på insidan. Jag lovar att stilla er nyfikenhet den kommande veckan!

Fick sminkpaketet som jag beställde från staterna idag. ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ VAD FINA GREJER DET VAR!!! En såndär materiell orgasm infann sig direkt, så nu längtar jag till imorgon bitti så att jag kan prova allt. www.everydayminerals.com hette sidan.

Och för övrigt är förskolläraren en större idiot än någonsin, men jag orkar inte vara mer detaljerad än så idag.

  Ja, fyra år för våldtäkt fick de sk Stureplansprofilerna. Vet inte om jag tycker att det var helt rätt, men det har ju blivit så otroligt uppmärksammat att det nog handlar till stor del om politik... Samtidigt undrar man ju hur det egentligen var. Vem talade sanning? Jag är så jäkla nyfiken som det är, så det här kommer nog störa mig ett tag.

Bara inte varje brud som ångrar den gångna natten börjar skrika våldtäkt nu. En sån anklagelse förföljer en hela livet, rätt ska ju faktiskt vara rätt.

  Min katt äter allt. Han är helt sjuk, beter sig som en hundvalp. Dockan äter fiskpinnar och ärtor, och han står nedanför och passar, hoppas att hon ska tappa något. Han skriker så fort jag går in i köket, tar slatten av Dockans välling på kvällarna, norpar mina cashewnötter på natten om jag råkar glömma dem framme, och går dessutom och gömmer sig i skåpet under diskbänken, där jag alltså slänger sopor. Crazy, I tell you, CRAZY!

Det här är alltså den sista 'normala' veckan vi har, sedan blir Han utsläppt. Undrar verkligen hur det kommer att vara, det känns ännu avlägset. Bäst att inte oroa sig i onödan.

Det senaste dygnet har inte varit en dans på rosor direkt...  Behöver inte gå in på detaljer, men on top of everything så kräktes Dockan. Tur var det att hon lade av en avgrundsrap innan så att jag fick ett par sekunders försprång och hann till badrummet. Av någon anledning har jag en så extrem huvudvärk att jag nog inte kunnat vara på jobbet ändå, det är helt sjukt! Nu sover monstret, och jag tänker joina!

Men fasiken vad mycket som hänt i 'Days of our lives'...

... har det verkligen varit söndag. Dockan har varit krasslig och således kommenderats soffläge. Visst, det är skönt ibland, men gud så tråkigt efter flera timmar!!!

Idag somnar vi tidigt av ren tristess.

Men hörni allvarligt, den här pappan som sköt sin sons plågoandar... Man kan ju bli ambivalent för mindre! De dyker upp med påkar mitt i natten, tacka fan för att man blir skraj! Han försökte bara skydda sin familj efter dödshot, att det ens är någon tvekan om ifall han har handlat i nödvärn eller inte! Läste att våldet som används ska stå i proportion till det man riskerar utsättas för, men hur fan kan man avgöra om ett slag i huvudet med träpåk eller ett skott i magen dödar först?

Den största frågan är väl vart fan föräldrarna till pojkarna i det här gänget har varit. Gömda under en sten? En sak kan jag lova; en sån förälder kommer jag aldrig bli, aldrig att mitt barn skulle komma undan med att trakassera andra. Ju tidigare insats ju mindre skada.