Antalet patienter med kronisk njursvikt som behöver dialysbehandling ökar. 1 100 nya patienter per år i dagsläget.
Vilka är orsakerna?
Orsakerna till kronisk njursvikt är bland annat högt blodsocker vid diabetes, högt blodtryck samt fetma. Även personer som utsätts för lösningsmedel och regelbundet äter vissa läkemedel såsom aspirin (Magnecyl) och vissa smärtstillande piller löper ökad risk. Det är kroppens minsta blodkärl, som finns i njuren, ögonen, nervsystemet, fötterna osv, som inflammeras och förstörs. Följden blir för en del njursvikt, andra blir blinda eller får amputera foten. Omkring 75 procent av de patienter som får dialys har tecken på inflammation i hela kärlsystemet och löper ökad risk för hjärtkärlsjukdom. Män som drabbas av kronisk njursvikt har ett snabbare sjukdomsförlopp. Har man väl hamnat i dialys är femårsöverlevnaden 40 procent.
Det framgår av temat att Karolinska institutets forskare arbetar intensivt med att hitta metoder som kan leda till framtagandet av skräddarsydda läkemedel.
En reflektion
Jag har tidigare berättat om en intressant fallstudie som gjorts av Jörgen Vesti-Nielsens forskargrupp i Karlshamn. En av diabetespatienterna med begynnande njursvikt, ett förlopp som man tidigare inte trott går att reversera, visade sig få förbättrad njurfunktion när patienten började äta lågkolhydrat/högfettskost. Detta fall är vad jag vet unikt och borde leda till att alla resurser sattes in för att närmare studera detta.
Det står inte många rader om kostens betydelse i temat om njurar i Karolinska institutets tidskrift. Jo, en mening som lyder "Inte minst en bra kosthållning före dialys kan oftast bromsa upp sjukdomsförloppet". Vad "bra kosthållning" innebär framgår dock inte. Av vad jag känner till av Karolinska institutets hållning i kostfrågan är bra kosthållning sannolikt detsamma som mycket sockerkedjor och lite fett (från konstgjorda margariner).
Tre miljarder
Idag finns det ungefär 7 500 personer som behandlas för kronisk njursvikt. På ett ställe i temat står det att det är 3 500 patienter som går i dialysbehandling. På ett annat ställe 7 000-8 000 patienter. Ett års dialysbehandling kostar en halv miljon kronor. Totalt skulle det bli ca tre miljarder kronor mellan tummen och pekfingret - 3 000 000 000 kr! Per år.
Visst vore det en bra idé att titta lite närmare på Jörgen Vesti Nielsens patientfall? Tänk om en enkel omläggning av kosten i ett tidigt skede kunde spara ett antal tusen dialysfall om året.
Det vore väl fantastiskt?
Postat i: Pengar&Politik
Permalink
Kommentarer [7]
