Fortsatt kostdebatt i Dagens Medicin
Idag fortsätter debatten om kostråden i Dagens Medicin. Per Wikholm och Lars-Erik Litsfeldt, författarna till boken Ideologin och Pengarna bakom Kostråden, svarar på Tommy Cederholms, medlem i Livsmedelsverkets expertgrupp för kost och hälsa, inlägg som publicerades i Dagens Medicin för två veckor sedan.

Här läser du Wikholm/Litsfeldts debattinlägg.

Där kan du också läsa tidigare inlägg i samma ämne. Debatten inleddes med att professor Lars Werkö skrev en uppskattande recension av ovan nämnda bok.

Postat i: Mat&Hälsa  Permalink   Kommentarer [0]  

Korresponens mellan läkare och tjänsteman på SLV
Igår tog jag del av en intressant korrespondens mellan en läkare och en tjänsteman på Livsmedelsverket. Meningsutbytet är underhållande och visar var man kan hamna om man inte läser innehållsförteckningarna på olika livsmedel ordentligt.

Även om man tydligt anger fördelningen av makronutrienter är det inte säkert att hjärnan förmår att tolka informationen på ett korrekt sätt. I alla fall inte om man är tjänsteman på SLV.

Mejlväxlingen börjar med att läkaren skriver till SLV om att han har uppmärksammat en formulering i de Nordiska Näringsrekommendationerna, NNR:

Hej!
Ni skriver i NNR:
Livsmedelsbaserade kostråd
NNR innebär i praktiken att konsumtionen av grönsaker, frukt och bär, bröd och spannmålsprodukter med hög andel fullkorn bör öka, samtidigt som konsumtionen av energitäta och sockerrika livsmedel, t.ex. godis, läsk, glass, kaffebröd och snacks, bör begränsas.

Varför skall mängden glass begränsas? Ni rekommenderar vällingar i alla dess former, det är ju bara glass i smaklösare och ofrusnare form.
Vänligen
NN

Tjänstemannen på SLV svarar på följande sätt:

Hej NN
Jag håller inte med om att glass är välling i frusen form. Glass innehåller socker och fett i halter som vida överstiger vällingen.
Med vänlig hälsning
AL
Upplysningen

Läkaren svarar:

Hej!
Bröstmjölk innehåller 56 energiprocent fett, Siaglass 51 energiprocent fett och Babysemp endast 45 energiprocent fett. Bröstmjölk innehåller 36 energiprocent kolhydrater och Siaglass 41 energiprocent kolhydrater och Babysemp hela 46 energiprocent kolhydrater. Alla tre har 8 energiprocent protein.

Bröstmjölk och Siaglass innehåller nyttigt mättat animaliskt fett, vällingen innehåller onyttiga och oekologiska vegetabiliska fetter. Vällingen innehåller mest kolhydrater (=socker) av alla tre.

Vad i glassen är sämre än vällingen? Bröstmjölk är Golden standard, inget att diskutera eller hur.
Vänligen
NN

Tjänstemannen svarar igen:

Hej igen
Att jämföra bröstmjölk med glass går bara inte att göra. Det är produkter som i princip har två väsensskilda användingar.
Hälsningar
AL
Upplysningen

Läkaren svarar med följande kommentar:

Hej på dig igen!
Då går det inte att jämföra Baby semp och bröstmjölk heller. Användningsområdet är faktiskt samma för bröstmjölk, glass och välling. Användningsområdet är näringstillförsel i alla tre exemplen. Och nästa steg blir då att jämföra makronutrientinnehållet i de tre produkterna.
Bröstmjölk innehåller 56 energiprocent fett, Siaglass 51 energiprocent fett och Babysemp endast 45 energiprocent fett. Bröstmjölk innehåller 36 energiprocent kolhydrater, Siaglass 41 energiprocent kolhydrater och Babysemp hela 46 energiprocent kolhydrater. Alla tre har 8 energiprocent protein.

Du skrev att Glass innehåller socker och fett i halter som vida överstiger vällingen. Och jag har uppgett halterna av makronäringsämnen i energiprocent av de olika näringsprodukterna för det är väl gängse sätt att mäta och jämföra halter av olika makronäringsämnen?

Fler frågor:
1. Vilken eller vilka av de två andra produkterna är mest lik bröstmjölk?
2. Vilken eller vilka av produkterna innehåller spannmål?
3. Vilken eller vilka av produkterna innehåller nyttigt mättat animaliskt fett?
4. Vilken eller vilka av produkterna innehåller omättat fett?

Nutrition är knepigt, eller hur?

Vänliga hälsningar
NN

Postat i: Mat&Hälsa  Permalink   Kommentarer [4]  

Barilla giftstämplar LCHF
Pastatillverkaren Barilla har på sin officiella hemsida gått till angrepp mot idéerna om lågkolhydrat/högfettskost. Jag har aldrig tidigare läst en så genuint osaklig skrämselpropaganda från en stor livsmedelsproducent.

Anledningen till att behovet av att torgföra denna skrämselpropagande är enligt Barilla att "alla i dessa dagar tar till sig lågkolhydratdieter". Det är klart att om många inser att mjölmat typ pasta inte är något annat än sockerkedjor i torrförpackning, så riskerar försäljningen att minska, vilket den kanske redan har gjort.

Barilla listar ett antal faror med lågkolhydratkosten.

Lågkolhydrat/högfettskost:

- kan öka risken för allvarliga kroniska sjukdomar,

- kan öka risken för att föda missbildade barn och barncancer,

- är inte effektivare för viktnedgång,

- kan orsaka trötthet, apati och slöhet,

- kan leda till nedsättning av kognitiv förmåga,

- kan göra att folk, särskilt kvinnor, får kort stubin.

Barilla listar även ett antal specifika sjukdomstillstånd som i studier har länkats till extrem LCHF-kost :

- Alzheimers sjukdom

- Blindhet och makuladegeneration

- Vissa cancerformer

- kardiovaskulära- och hjärtsjukdomar

- C-reaktiv protein (CRP)-inflammation

- Metabola syndromet och insulinresistens

- osteoporos

- njursten

Barilla måste se LCHF som det största hotet som drabbat deras produktion av mjölmat. Efter att ha tagit del av denna effektiva skrämselpropaganda är söndagsmiddagen given: En rejäl portion med spagetti och ketchup!

Hela Barillas text läser du här.

Tack Margaretha, general för Kolhydrater i Fokus-forumet, för tipset!

Postat i: Forskning&lobbyism  Permalink   Kommentarer [19]  

Risken att dö efter fetmakirurgi

Vi har tidigare skrivit om den hausse för kirurgisk behandling av fetma som växt sig allt starkare de senaste åren. I Sverige, liksom i USA, vill man öka antalet operationer tiofalt. Man hävdar att man studerat effekterna av dessa operationer noggrant och att de är säkra och ökar hälsa och välbefinnande hos de opererade. Men är det så?

Idag hittade jag bloggen JunkFoodScience av Sandy Szwarc. Hon skriver om kost och hälsa ur ett motvallsperpektiv. Mycket tänkvärt ofta.

I ett inlägg skriver hon om dödligheten efter operationer som genomförts på personer med fetma. Det är ett gäng forskare i Pittsburg som samlat in data från alla som genomgått sådana operationer i Pennsylvania mellan 1995 och 2004. Totalt genomfördes 16 683 kirurgiska ingrepp, 82 procent var kvinnor och 18 procent män. Medelåldern vid operation var 48 år.

Flera hundra procents ökad risk att dö
Av dem som hade genomgått operation 1995 hade 13 procent avlidit. Av dem som genomgått operation 1996 hade efter åtta år 15, 8 procent avlidit. Av dem som genomgått operation 1997 hade efter sju år 10,5 procent avlidit.

I USA är den aktuella dödligheten för sjukligt feta mellan 0.44 och 0.64 procent, det vill säga endast marginellt högre än för alla andra.

Sandy Szwarts slutsats är att om man räknar snällt så ökar risken att dö fyra år efter genomgången fetmakirurgi med mellan 363 och 250 procent. Vi brukar hävda att det finns andra och mindre livsfarliga sätt att testa innan individer ska bli föremål för kirurgisk behandling. Vi har även noterat att det finns andra långtidsuppföljningar som givit andra resultat. Men - om det i framtiden kommer att visa sig att forskarna i Pittsburg har rätt så kommer denna kirurgiska modetrend att placeras i samma giftskåp som den nobelprisbelönade lobotomin - behandling av schizofreni meddelst ishacka.

Det är möjligt att jag misstolkat något här och där - kolla själv!

Jag lägger in Sandys blogg som bokmärke i högermarginalen.

Postat i: Mat&Hälsa  Permalink   Kommentarer [66]  

Alternativmedicinen hjälpte min fru efter 13 års ledvärk
Lars-Erik Litsfeldt är en klok man i sina bästa år. Liksom jag och många andra här på Passagen har han blivit spammad under en längre tid i bloggen. Spammen i mitt fall kommer till tre gamla inlägg. Det är fasligt otrevligt när dessa porrspam ligger längst upp på listan av kommentarer. Man måste in och rensa varje dag. Nu gör jag som Lars-Erik och flyttar ett inlägg hit. Det är ganska viktigt så jag vill inte ta bort det helt. Det skrevs ursprungligen i maj 2006. Men det håller fortfarande:

Har haft en intressant diskussion på en mejlinglista för allmänläkare. Vi kom bland annat in på huruvida alternativmedicinen kan ha något av intresse att tillföra. Det finns ju mycket mischmasch på alternativsidan, men även en del mycket bra saker.

Likt hönan och kritstrecket är tyvärr läkaren präglad att se patenterbara läkemedel som den huvudsakliga lösningen på många problem. Läkemedelsverkets senaste rapport om primärprevention av kardiovaskulär sjukdom illustrerar detta. Den avvisar kosttillkott och omega 3 som förebyggande åtgärder. Min uppfattning är att mycket av dagens utarmade kost kan behöva kompletteras med vitaminer och mineraler för att ge vår kropp tillräckligt med byggnadsmaterial för att hålla oss friska. Kostråden från dietister och läkare är sjukdomsgenererande men bygger samtidigt på ett symbiotiskt förhållande. Dietisten råder den diabetessjuka äta rikligt med sockerkedjor och inflammationsdrivande omega 6-fettsyror, doktorn sätter in potenta preparat för att kupera effekterna (blodtryck, blodsocker, kolesterol m.m.). Alla blir glada och nöjda. Om dietisten skulle ge relevanta råd skulle patienten tuppa av. Hälsosamma kostråd är kontraindicerade i förhållande till de läkemedel som doktorn skriver ut.

Du får leva med din smärta, sa doktorn
Som ett lite exempel på hur ett alternativmedicinskt synsätt kan tillämpas tar jag min fru. Ända sedan jag träffade henne för 13 år sedan har hon haft väldiga problem med leder och rygg. Nu är hon äntligen bra. Hon har tröskat igenom sjukvårdens hela vårdkedja. Operation var den enda slutliga lösning som specialisten kunde erbjuda, men han avrådde samtidigt från detta eftersom effekterna är så osäkra.
- Du får leva med din smärta och ta dina smärtstillande läkemedel resten av livet, sa doktorn, och det var ju klara besked.
Ett års intensiv sjukgymnastik inom skolmedicinens hägn gav ingen effekt alls. Nu har frugan börjat med yoga och pilates, börjat äta vissa kosttillskott (sådana som läkemedelsindustrin, ivrigt påhejade av läkarkåren vill förbjuda!) och efter några månader är smärtan i leder och rygg i stort sett borta. Yogan lär henne de rätta rörelserna, det rätta sättet att andas. Hon lär sig att "tänka bort smärtan". Låter flummigt? Hennes förut stela kropp är mjuk och smidig. Hennes tidigare livlösa hår är så vackert och blomstrande att jobbarkompisarna undrar va fan hon har gjort.
Två dagar efter att hon satte på sig ett magnetarmband på vänster handled försvann smärtorna i handleden. De har ännu inte återkommit. Det är kanske en placeboeffekt? Ingen vet.

Allt detta var ett resultat av ett alternativmedicinskt tänkande som vi tillsammans kommit in på. Om det är vetenskapligt har jag ingen uppfattning om. Det viktiga för oss är att frugan nu mår bra. Trots att det hon gjort strider mot skolmedicinens dogmer.

Läser för övrigt o dagens (19 maj 2006) SvD om att kosttillskott kraftigt påverkar vår hälsa! Så självklara saker att bara en skolmedicinare kan missförstå. En helhetssyn som bygger på det enkla faktum att en kropp i näringsbalans har större förutsättningar att stå emot sjukdomar och förbli frisk.

Tillägg
Under hösten 2006 började min fru att tillämpa LCHF. Fram till nu har hon gått ner 13 kilo. Diskbråcket krånglar fortfarande, men hud, hår och leder mår bra.

Postat i: Mat&Hälsa  Permalink   Kommentarer [6]  

Dietist dissar LCHF
På Kolhydrater i Fokus förs ständigt intressanta och upplysande diskussioner. Det är ett lågkolhydrat/högfettsforum med över 1600 medlemmar och det växer hela tiden! Häromdagen skrev signaturen Ladybird en alldeles lysande rapport från ett möte med en dietist som skällde ut LCHF-kosten efter konstens alla regler.

Dietisten sa egentligen bara en sak som var fullkomligt korrekt, nämligen att "LCHF strider mot allt jag har lärt mig". Det är det nog ingen som betvivlar.

Du kan läsa hela Ladybirds referat och den efterföljande forumdiskussionen här

Postat i: Mat&Hälsa  Permalink   Kommentarer [2]  

Fettpaniken

Marie Carlssons bok Fettpaniken är klart läsvärd och ger perspektiv på överviktsproblemet. Foto:BZ.

Tidigare i år utkom boken Fettpaniken av Marie Carlsson. En klok bok på många sätt. Författaren vill nyansera bilden av den så kallade fetmaepidemin. Hon gör detta på ett tankeväckande sätt.

Framförallt går hon till storm mot bantningshysterin som den tar sig i uttryck i dam- och kvällspressen. Hon redogör även för internationell forskning som punkterar fettpanikens värsta myter. Hon försöker rida spärr mot fettskräcken och jag tycker att hon lyckas väl.

Exemplet Dahlqvist
Det intressantaste med boken enligt min mening är att alla vi (Litsfeldt, Skaldeman, läkaren Christer Enkvist mfl) som diskuterar övervikt och hälsa ur ett lågkolhydratperspektiv enligt Marie Carlsson tillhör den förnuftiga sidan i debatten. Så här skriver hon till exempel om Annika Dahlqvist (sid 40-41):

Dahlqvists blogg innehåller ett av de klokaste inpassen som jag någonsin har hört komma från en person som står bakom en modell för hur man ska äta. Hon svarar på frågor från personer som följer hennes kostråd men ändå inte går ner i vikt:

- Om du äter enligt detta och ändå inte går ner i vikt som du vill, får du tänker efter om du kanske ska nöja dig som du är. I och med att du äter kolhydratsnålt och fettrikt, så äter du så nyttigt det går, och du blir så frisk som du blir.[...]Hela tiden gäller förstås också lagom mängd med motion, regelbundet. Det är mycket bra för hälsan även om det inte gör så mycket för viktnedgången.

Marie Carlsson tycker att det är mycket positivt att Dahlqvist påpekar att om du följer en viss modell och misslyckas så är det inte fel på dig - det kanske är såhär du ska vara.
För den som vill få en både bredare och djupare kunskap om de aktörer och värderingar som bidrar till fettpaniken i samhället är Marie Carlssons bok mycket läsvärd.

Postat i: Mat&Hälsa  Permalink   Kommentarer [1]  

Dr Dahlqvist och herr Litsfeldt på mässan
26-28 oktober går den stora egenvårdsmässan Allt för hälsan av stapeln på Stockholmsmässan i Älvsjö. Massor med utställare och en hel del intressanta föredrag.

Här är några tips på föredrag som jag själv kommer att bevaka:

På lördagen kl 12.00 talar Annika Dahlqvist om Viktkontroll och hälsa. Samma dag kl 13.30 deltar Annika Dahlqvist i en debatt om vad som är bästa kosten för hälsa. Debattledare är Suzanne Axell, programledare för Fråga Doktorn.

Söndagen kl 12.00 talar Lars-Erik Litsfeldt under rubriken Är du Fettskrämd?

Sen finns det massor av andra intressanta föredrag att lyssna till. Hela seminarieprogrammet hittar du här.

Postat i: Mat&Hälsa  Permalink   Kommentarer [0]  

Gunnar Ågren om Atkins

Folkhälsoinstitutets generaldirektör tycker att Atkins inte är sämre än annat. Foto:FHI.

Häromdagen hittade jag en intressant kommentar från en högt uppsatt myndighetsperson. Det var Gunnar Ågren, generaldirektör för Folkhälsoinstitutet, som kommenterade en uppmärksammad studie på sin blogg.

Kommentaren gällde den uppmärksammade ettårs-studien som publicerades i JAMA i våras och som jämförde fyra koster. De som hade ätit Atkins-mat hade gått ner mest i vikt och hade något bättre värden på riskmarkörer jämfört med de övriga. Jag kommenterade studien här i bloggen den 7 mars. Dagen därpå refererade jag en batalj mellan Mette Axelsen och Annika Dahlqvist i radions Studio Ett.

Ågrens intressanta slutsats
Men - nu var det Gunnar Ågren det skulle handla om. Den 8 mars 2007 kommenterade han JAMA-studien i sin blogg - saxar följande:

"I tidskriften JAMA som ges ut av USA:s läkarförbund har man publicerat en studie där man gör en jämförelse mellan fyra viktreducerande dieter, innefattande en grupp med Atkinsdiet. Försökspersonerna slumpades ut till de fyra olika grupperna och samtliga fick en mycket utförlig instruktion som inledning till den årslånga behandlingsperioden. Bortfallet var ganska litet i samtliga grupper, studien har utförts vid det ansedda Stanfordsuniversitetet och förefaller välgjord.
Resultatet är som framgått i pressen att gruppen med Atkinsdiet uppvisade en signifikant högre viktnedgång efter både 6 och 12 månader. Också när det gäller blodtryck och blodfetter har gruppen bättre värden än övriga."

"Den slutsats som man har rätt att dra är att det inte finns belägg för att Atkinsmetoden skulle vara sämre än någon annan rekommenderad diet."

Vi håller med generaldirektören i hans försiktiga slutsats. Möjligen med tillägget att Atkinsmetoden i de flesta avseenden är bättre än de övriga modellerna. Men riktigt så tydlig får inte en generaldirektör vara i en fråga där hans egen och andra myndigheter håller sig med andra uppfattningar om verklighetens beskaffenhet.

Här hittar du därpå Ågrens kommentar i sin helhet. Du får scrolla ner en bit för att hitta det.

Postat i: Mat&Hälsa  Permalink   Kommentarer [14]  

D-vitaminet och statinen

D-vitamin som innehåller 2000IU per kapsel kan enkelt inhandlas på hälsokosten. Ännu så länge kanske bör tilläggas. Foto:BZ.

I veckans nummer av Läkartidningen skriver Mats Humble en alldeles utmärkt artikel om D-vitamin och hjärtkärlhälsa. En av referenserna till artikeln väcker mitt intresse.

D-vitaminets positiva effekter på hälsan börjar göra sig allt mer påmind. D-vitamin har ersatt C-vitamin som den nya modevitaminen och är på allas läppar. Särskilt vi som bor här uppe i norr löper under vinterhalvåret hög risk att gå omkring med för lite D-vitamin i kroppen. Därför drabbas vi lättare av en rad sjukdomar.

Lipitor höjer halten D-vitamin i kroppen

Referens 4 i Humbles artikel är intressant. Den handlar om en studie som studerat den kolesterolsänkande statinen Lipitor och dess härjningar i kroppen. Det visar sig att Lipitor, förutom att det sänker kolesterol och triglycerider, tydligen bidrar till att höja nivåerna av D-vitamin i kroppen. Det var en nyhet för mig. Om detta skulle har någon klinisk betydelse framgår inte.

Varför ta en kringelkrok?

Frågan som nu uppstår är om det ska vara nödvändigt att äta Lipitor för att höja nivåerna av D-vitamin i kroppen. Samma effekt borde ju kunna uppnås genom intag av terapeutisk dos av vitamin D istället. Och genom intag av naturligt D-vitaminrik mat enligt LCHF-modellen. Är det inte en onödigt krånglig kringelkrok att höja vitaminhalten med en statin? Jag kastade ut min undring i mitt nätverk av läkare och får omgående svar:

"Jo, det är bättre med ett läkemedel som har statinernas positiva effekter utan kolesterolsänkning. Det verkar nu som om D-vitamin fyller den rollen ensamt. Årets börstips! Sälj Danisco, Carlshamn, Unilever, AstraZeneca och Pfizer!"

Mats Humble avslutar sin artikel i Läkartidningen med följande två meningar:

"D-vitaminbehandling har potential att radikalt minska ohälsa. Hur länge är det etiskt försvarbart att undvara denna behandling?

Du kan själv tillgodose ditt behov av D-vitamin!

Sanningen är ju att det inte finns något som hindrar att du och jag tillgodoser vårt behov av D-vitamin. Mellan 2000-4000IU om dagen under vinterhalvåret är en lämplig dos. Än så länge kan det inhandlas billigt i hälsokosten. Läkemedelsindustrin ser naturligtvis med stor oro på detta. Billiga enkla vägar till hälsa skys som pesten. Tiden är nog inte långt borta innan något stort läkemedelsföretag hittar på en syntetisk D-vitaminliknande molekyl och tar patent. Då kommer naturligt D3 att förbjudas och dyrt D-vitaminsurrogat att erbjudas mot recept. Så behåller industrin makten över vår hälsa tillsammans med sina förtrogna längst ut i försäljningsledet, det vill säga läkarkåren.

Livsmedelsverkets rekommenderade dagliga intag av D-vitamin är 400IU. Vetenskapen bakom den rekommendationen är som vanligt höljd i dunkel, som det mesta annat från denna myndighet.

Här läser du hela Mats Humbles artikel i Läkartidningen.

Behöver jag tillägga att studien ovan var finansierad av Pfizer.

Postat i: Ortomolekylär medicin  Permalink   Kommentarer [4]  

Debatten om kostråden fortsätter
Idag finns två debattinlägg i Dagens Medicin som diskuterar ovetenskapligheten bakom kostråden.

Debattens ursprung är utgivningen av boken Ideologin och Pengarna bakom kostråden av Lars-Erik Litsfeldt och Per Wikholm. Lars Werkö skrev en utmärkt recension av boken i Dagens Medicin och veckan därpå gick Livsmedelsverkets Åke Bruce i svaromål.

Nu fortsätter alltså debatten med två repliker av Uffe Ravnskov respektive författarna Litsfeldt/Wikholm.

Uffes replik läser du här

Litsfedt/Wikholms replik läser du här

Postat i: Mat&Hälsa  Permalink   Kommentarer [5]  

Nyttiga onyttigheter
Det kolesterolsänkande margarinet Becel var först och blev en kommersiell framgång. En väg som vi sannolikt bara sett början av är att utöka användningen av kolesterolsänkande växtsteroler i livsmedel.

Ikväll läser jag ett nyhetsbrev om att ett universitet i USA skrivit ett samarbetsavtal med en stor livsmedelskoncern. Syftet är att de tillsammans ska utveckla snacks som är nyttiga för hjärtat och kärlen.

Nyttiga onyttigheter
En produkt har redan lanserats - tortillachips som sänker kolesterolet. Forskningssamarbetet mellan universitetet och livsmedelskoncernen ska leda fram till nya kolesterolsänkande kakor, kex och potatischips.

Hela artikeln läser du här

Postat i: Mat&Hälsa  Permalink   Kommentarer [3]  

3,3 miljarder i böter för läkemedelsbolag

Peter Rost är ny medarbetare på Realtid.se och snart kommer han ut med en thriller om hur våldsamt det kan gå till inom läkemedelsindustrin när stora värden står på spel.

Bristol-Myers Squibb har dömts att betala kännbara 3,3 miljarder kronor i böter bland annat på grund av illegal marknadsföring av ett läkemedel mot schizofreni. Det skriver Peter Rost på Realtid.se.

Hela artikeln på Realtid.se läser du här.

Thrillerdebuterar
I vintras utom Peter Rost med boken Sjuka pengar och om nån månad debuterar han som thrillerförfattare i Sverige med boken Vargflocken som handlar om skumrasket inom läkemedelsindustrin.

Rost kommer till Sverige i slutet av oktober för medverkan i bland annat en hearing i Riksdagen och för lanseringen av boken.

Postat i: Läkemedel  Permalink   Kommentarer [4]  

Fullkornsbluffen fortsätter...Del 1

Fullkorn är nyttigt påstås det överallt. Men den vetenskapliga evidensen är mycket svag.

Ett av Livsmedelsverkets tyngsta råd för folkhälsan lyder som följer: Vill du äta hälsosam? Ät bröd till varje måltid - gärna fullkorn! De gamla 6-8 brödskivorna om dagen med margarin gäller alltjämt men deras lyskraft har minskat betänkligt. Även om brödet i sig är skräp kan man ju ändå luta sig mot tillägget - gärna fullkorn!

I senaste numret av ProSana ägnas fyra helsidor åt fullkornets hälsobringande effekter. Det är ingen hejd på vilka fantastiska hälsoeffekter som det lilla fullkornet kan ge upphov till.

"Minskar risken för hjärtinfarkt!"
I artikeln "Fullkornens hemligheter på spåren" staplas det ena fantastiska påståendet på det andra. Jag hämtar några citat ur artikeln med mina kommentarer inom parentes:

"Vid 50 procents fullkorn (torr vikt) från producenterna locka med bättre hälsa." (Det har branschen bestämt tillsammans med den svenska lobbyorganisationen Swedish Nutrition Foundation).

Man får påstå följande: "En hälsosam livsstil och en väl sammansatt kost rik på fullkornsprodukter minskar risken för hjärtinfarkt/hjärtsjukdom." (Hur fullkornet halkade med i sammanhanget förstår jag inte riktigt).

"Fullkorn är bra för hjärta och blodkärl, får tarmsystemet att fungera bättre och hjälper oss att hålla vikten. Ungefär så mycket är belagt i vetenskapliga studier". (Jaså!?)

Artikeln berättar vidare om en färsk Cochranerapport - Wholegrain cereals for coronary heart disease - som kommit fram till att fullkornshavre gav bättre kolesterolvärden och att forskarna bakom rapporten menar att det finns vetenskapligt underlag för att rekommendera fullkornshavre som kolesterolsänkande behandling.

Riktigt så var det nog inte om man läser vad forskarna egentligen skriver:

Resultat:

"Ten trials met the inclusion criteria. None of the studies found reported the effect of wholegrain diets on CHD mortality or CHD events or morbidity. All 10 included studies reported the effect of wholegrain foods or diets on risk factors for CHD. Studies ranged in duration from 4 to 8 weeks. In eight of the included studies, the wholegrain component was oats. Seven of the eight studies reported lower total and low density lipoproteins (LDL) cholesterol with oatmeal foods than control foods. When the studies were combined in a meta-analysis lower total cholesterol (-0.20 mmol/L, 95% confidence interval (CI) -0.31 to -0.10, P = 0.0001 ) and LDL cholesterol (0.18 mmol/L, 95% CI -0.28 to -0.09, P < 0.0001) were found with oatmeal foods. However, there is a lack of studies on other wholegrains or wholegrain diets."

Författarnas slutsats:

"Despite the consistency of effects seen in trials of wholegrain oats, the positive findings should be interpreted cautiously. Many of the trials identified were short term, of poor quality and had insufficient power. Most of the trials were funded by companies with commercial interests in wholegrains. There is a need for well-designed, adequately powered, longer term randomised controlled studies in this area. In particular there is a need for randomised controlled trials on wholegrain foods and diets other than oats."

Drygar man ut det raffinerade spannmålet med fullkornsrester och fibrer så blir det nog mindre skadligt. Det går nog också att dryga ut det med bark- eller sågspån och uppnå samma effekt på surrogatvariabeln kolesterol.

Spannmål är ingen hälsokost, det vet nog de flesta. Men många tycker att bröd är gott och vi kanske ändå ska vara snälla idag när det är Kanelbullens dag!

Postat i: Forskning&lobbyism  Permalink   Kommentarer [9]  

Kolesterolträskets offer
Kolesterolmyten är en av läkemedelsindustrins mest lönsamma myter. Den bygger på idén att kolesterol i sig är en riskfaktor för hjärtkärlsjukdom. Det är lite av ett träsk där forskare och industri klafsar runt och försöker hitta substanser som påverkar kolesteroltillverkningen i kroppen på olika sätt. Ibland med katastrofala följder som vi strax ska se.

Läkemedelsfabrikanterna och dess forskare utvecklar ständigt nya teorier kring de partiklar som ingår i mantrat kolesterol. Idéerna bygger på lösan sand och blir inte bättre av att återkomma i nya skepnader år efter år. En tanke som forskarna jobbat hårt med är att hitta en substans som höjer "det goda kolesterolet" - HDL. Här är en katastrofhistoria från forskningsfrontens utmarker.

Statinerna
Statinerna trycker ner det så kallade onda kolesterolet - LDL. I ett fåtal megastudier har man visat att för personer som redan genomgått en hjärtinfarkt kan statiner ha marginell nytta. Något färre dör i hjärtinfarkt, men man dör av annat i stället så det hela är mest en fråga om ett nollsummespel. Dessutom är statinbehandlingen ofta förknippad med elakartade biverkningar i form av muskelvärk, minnesproblem, viss ökad cancerincidens m.m.

Jakten på den magiska substansen
På senare tid har forskare börjat ta sig an det så kallade goda kolesterolet - HDL. Målsättningen är att hitta en patenterbar substans som höjer det goda kolesterolet. Pfizer, världens största läkemedelsbolag, trodde sig ha funnit en sådan magisk substans, som i djurstudier höjde det goda kolesterolet avsevärt. Rena hälsokicken trodde man.

Pfizer gick vidare med kliniska studier på människor. Den 30 november 2006 sa Pfizers högste chef, Jeff Kindler, att "Detta kommer att bli en av de viktigaste substanserna i vår generation". Två dagar senare, den 2 december, kom katastrofen. Pfizer tvingades avbryta projektet med denna magiska substans, eftersom de patienter som fått äta det nya läkemedlet dog i ökad omfattning. Projektet lades ned.

Det är vanskligt att med syntetiska substanser gå in och manipulerera kroppens känsliga biologi. Det är mera förståndigt att hålla sig till en mat som får kroppen att fungera som den ska. Allt fler människor begriper detta. Läkemedelsindustrin och dess koppel av forskare vill inte förstå. Varför det är på detta visat överlåter jag till dig, kära läsare, att fundera över.

Pfizersubstansen i fråga kalldes för "torcetrapib" och du kan läsa mer om dess historia på Wikipedia. Sök vidare på google på sökordet "torcetrapib".

Postat i: Läkemedel  Permalink   Kommentarer [2]