Ekonomiklubben i Axess-TV samlar Sveriges skarpasta ekonomhjärnor. Häromveckan försökte man förklara varifrån alla tusentals miljarder dollar som de stora staterna med USA i spetsen satsar i stimulanser egentligen kommer. Alla tyckte att frågan var relevant, men ingen kunde riktigt ge ett nöjaktigt svar på frågan. Genomgående lades skulden på oss skattebetalare, som inte i krisens stund vågar konsumera och sätta fart på hjulen. Jo, jo...
Den globala ekonomiska krisen är här och politiker lägger det ena stimulanspaketet efter det andra. Obama har anslagit 787 miljarder dollar i ett stimulanspaket och en biljon dollar till i ytterligare ett stimulanspaket. G20-mötet nyligen beslutade att kasta in ytterligare 9000 miljarder dollar. Då uppstår den intressanta frågan varifrån alla dessa pengar kommer?
Den frågan försökte några av Sveriges mest kunniga ekonomer ge svar på i Axess-TVs programserie Ekonomiklubben. Följande personer deltog i diskussionen:
Martin Ådal, tankesmedjan Fores, programledare, Villy Bergström, s-märkt ekonom, vice riksbankschef, Ingemar Hansson, ekonom på regeringskansliet, Cecilia Hermansson, chefsekonom på krisande Swedbank, Andreas Bergh, nationalekonom, Lund och Hans T:son Söderström, professor på Handelshögskolan.
Sveriges skarpaste hjärnor samlade
När några av Sveriges skarpaste ekonomer gör sitt bästa för att reda ut krisens orsaker är det något som borde intressera större delen av befolkningen. Men programmet sänds i den lilla kanalen Axess-TV. Denna kanal riktar sig till en liten krets av högutbildade svenskar. Folk i gemen orkar inte lyssna på diskussioner om ekonomi. Roligare med Så ska det låta och Eurovisionsschlagern. Jag har ändå gjort mig omaket att pränta ned det viktigaste som sades. Efter att du läst denna sammanställning bör du ställa dig frågan: Blev du klokare? Förstod du var alla pengar som nu staterna lägger ut i stora stimulanspaket kommer ifrån? Martin Ådal inleder med att ställa följande fråga:
MÅ: Var kommer alla pengar ifrån?
CH: En relevant fråga. Det fanns väldigt mycket sparat, vi har haft valutareserver i Kina och Japan. Vill Kina ta på sig ännu mera statspapper i dollar där man börjar se en risk med att ha för mycket dollar i sina valutareserver? Centralbanker köper mer statsobligationer. Lite grann blir det att sätta igång sedelpressarna.
MÅ: Villy Bergström, var kommer alla pengar ifrån?
VB: Frågan är helt berättigad. Underskottet i USAs budget är 13 procent, Storbritannien 12, Spanien 10. Stora länder har enorma underskott, det ska finansieras. Vad som ligger i pipeline är starka räntestegringar och/eller inflation och inflationen kommer att vara ett sätt att deflatera skulderna är jag rädd.
MÅ: Om man trycker pengar blir inte räntorna högre då?
VB: Jo det är klart att om man trycker pengar så ökar förväntningarna på ökade räntor och då kommer räntorna att stiga. Det ligger stora faror i detta med de enorma underskotten man drar på sig.
AB: Vi har inte gett nåt tydligt svar på den oerhört relevanta frågan var kommer pengarna ifrån. Jag tror att det finns två tänkbara svar. Det ena är om regeringar utlovar stora stimulanser så garanteras detta av framtida skattebetalningar. Det är där pengarna måste tas. Alternativt så sätter man fart på sedelpressarna. Nåt annat sätt att lösa detta finns inte och båda är så klart förknippade med stora problem. Det stora problemet just nu är att om någon gjort väldigt mycket dåliga affärer så är det en dålig idé att direkt ge personen nya pengar. Det sänder helt fel signaler till folk som agerar. Det andra problemet är att när det är banker som gjort dåliga affärer så drabbas hela det finansiella systemet eftersom vi behöver låna för att bedriva ekonomisk verksamhet. Problemet med sedelpressar är att när vi trycker mer pengar så sjunker varje enskild peng i värde och vi får ett hot om inflation vilket innebär att vi alla blir fattigare.
VB: Vi måste säga så här också. Vi står inför ett akut problem. Det gäller att undvika en depression. Det gäller att undvika att gå ner i nåt som liknar 30-talet. Sen får man ta det andra eländet om ett par år när det kommer. Och det kommer ett elände med inflation och strama åt i framtiden.
AB: Ja, fast när folk ser eländet redan idag så vägrar dom konsumera idag. Vi ser ju den svenska situationen, svenska hushåll sparar 10-12 procent. Är problemet då att det saknas pengar? Nä, problemet är att folk inte vågar konsumera, man är orolig för vad som kommer om några år.
CH: De privata skulderna överförs till den offentliga sektorn kan man säga.
HT:son S: Utgångspunkter för det här är ju att vi har haft ett för stort sparande i världsekonomin. Vi har haft extremt låga räntor under en lång period, vi har haft överskottsländer, arabländerna, stora delar av Asien, som har behövt slussa sitt sparande någonstans. Nu sugs det här upp av stater som behöver låna pengar och på det sätter så får man lite mer efterfrågan i världsekonomin. Men i en depression är det ju trots allt frågan om att vi har för låg efterfrågan i ekonomin som helhet.
IH: En del av den svaga världsutvecklingen just nu är ju att hushållen och företagen håller igen på sin konsumtion, håller igen på sina investeringar och därmed sparar dom mycket. En del av detta absorberar världens stater i dag genom att dom underbalanserar sina budgetar och det skapar balans totalt sett. Dock ska staterna vara försiktiga som Sverige är, så att staterna inte drar på sig sådana underskott så att vi i framtiden får höja skatterna väldigt mycket. Pengarna finns därför att företag och hushåll är så försiktiga med sina utgifter och därmed sparar dom mycket. Och därmed kan IMF låna upp dom pengarna.
MÅ: Hur ska vi ha det? Delvis ska vi satsa väldigt mycket, delvis ska vi spara. Hur är det egentligen?
AB: Det är väldigt svårt att stimulera ekonomin när den styrs av förväntningar om framtiden. Jag är mycket skeptisk till, till exempel för svensk del, de automatiska stabilisatorerna, det vill säga att det går underskott av bara farten när A-kassa betalas ut, ger mer stimulans än OECDs genomsnitt i Sverige just nu.
IH: Det är välkommet alltså, vi har starka så kallade automatiska stabilisatorer, när sysselsättningen går ner så fyller stat och kommun ut i hög utsträckning och det innebär att man dämpar nedgången. Det är bra att vi har så starka automatiska stabilisatorer.
MÅ: Det får bli sista ordet!
Min kommentar:
Blev du klokare av dessa ekonomiska giganters intellektuella gyttjebrottning på slak lina? Förstod du var alla pengar som nu lånas upp av alla stora stater kommer ifrån?
Andreas Bergh säger en sak som jag lägger på minnet: - Om regeringar utlovar stora stimulanser så garanteras detta av framtida skattebetalningar. Det är där pengarna måste tas.
Det förstår jag. Det är vi skattebetalare som, som alltid, ska betala kalaset.
Sen säger han följande: - Alternativt så sätter man fart på sedelpressarna.
Vem som betalar dessa nytryckta sedlar är inte riktigt lika tydligt, men jag antar att det blir du och jag som på ett eller annat sätt får betala det kalaset också. Men vad var egentligen grundproblemet till den globala finansiella härdsmältan? Var det att vi sparade för mycket? Var det inte den kriminella utlåning som bedrevs av banker och finansiella institut som ledde fram till den globala krisen? Var det inte att det lånades för mycket och inte för litet?
Detta diskuteras inte över huvud taget av ekonomerna i Ekonomiklubben. Den frågan kvarstår obesvarad.
Men jag säger som jag brukar. Nu kanske det är köpläge på börsen?
Här kan du se hela programmet i din dator (så länge det nu finns kvar).
Postat i: Pengar&Politik Permalink Kommentarer [57]
