Professor Bonnie Kaplan föreläser om framgångsrik vitamin- och mineralbehandling av psykisk sjukdom på ABF-huset lördagen den 6 mars. 

Varför är det klokt att behandla psykiatriska symptom med mikronutrienter, dvs vitaminer och mineraler? Den frågan kommer professor Bonnie Kaplan från University of Calgary i Kanada att besvara i samband med att hon håller en föreläsning på ABF-huset i Stockholm lördagen den 6 mars.

Bonnie Kaplan har publicerat flera vetenskapliga artiklar om effekterna av ett speciellt kosttillskott vid psykiatriska tillstånd. Kaplan trodde först inte att detta näringstillskott (som främst innehåller olika vitaminer och mineraler) kunde ha någon inverkan men övertygades om att studier behövdes då hon såg de första resultaten. Hon presenterar på engelska de studier som nu finns för bipolär sjukdom, ADHD, autism och tvångssyndrom. 

Professor Kaplan introduceras av överläkare Ann Gardner. Efter föreläsningen blir det möjlighet till diskussion och frågor under ledning av överläkarna Mats Humble och Bo Jonsson.

Lördag 6 mars, klockan 10.00-13.00

Fabiansalen, ABF-huset, Sveavägen 41, 1 tr

Stockholm

Här kan du hämta hem en pdf-fil om mötet.

Häromdagen publicerades en intressant artikel om Bonnie Kaplans forskning i en kanadensisk dagstidning. Här är länk till artikeln.

Arrangör för mötet med Bonnie Kaplan är Svenska Sällskapet för Ortomolekylär medicin 

Tre av föreläsarna vid 2000-Talets Vetenskaps seminarium i Malmö 27 mars. Från vänster: Annika Dahlqvist, Maggie Thauersköld och Niels Harrit.

Nu är programmet för 2000-Talets Vetenskaps seminarium spikat och klart. Det blir en unik tvärvetenskaplig genomlysning av den så kallade vetenskapen. Arrangemanget äger rum i skuggan av Turning Torso i Malmö den 27 mars.

Programmet

Det kommer att bli fem föreläsningar.

Niels Harrit är kemidocent från Köpenhamns universitet. Förra året publicerade han en studie i vilken det framgick att sprängämnet nanotermit fanns i rasdammat efter attacken mot World Trade Center 2001. 

Annika Dahlqvist, specialist i allmänmedicin, Njurunda, behöver knappast någon närmare presentation. Hon är 2009 års Gnistanpristagare och kommer till Malmö för att ta emot priset och hålla en förläsning om hälsovinsterna med lågkolhydratkost - LCHF.

Maggie Thauersköld driver Sveriges i särsklass största klimatblogg - The Climate Scam. Hon kommer att berätta om klimatalarmismen ur ett kritiskt perspektiv.

Övriga föreläsare är Alan Rees, vaccinkritiker och Ingemar Ljungqvist som under många år studerat den dubiösa historien kring HIV-virusets uppkomst.

Här läser du mer om programmet och om hur du anmäler dig. 

Vill du ha tidningen 2000-Talets Vetenskap direkt hem i brevlådan klickar du här. 

Swedbankekonomen Cecilia Kinsley vill gå till frissan på helgerna och ekonomiprofessor Magnus Henrekson tycker att arbetare i tjänstesektorn ska arbeta på obekväm arbetstid utan OB-tillägg. 

Eftersom det är valår i år blir detta inlägg ett försök att kartlägga det medelklassiga åsiktslandskapet. Jag har tidigare skrivit om ekonomiprogrammet Magasinet som sänds i Axess TV. Alltid lika kul att titta på när högavlönad övre medelklass diskuterar hur samhällsproblemen ska lösas för att medelklassens övre skikt ska trivas. Här ska jag diskutera utifrån ett Magsinsprogram som sändes i höstas. Huvudfrågan som skulle lösas var hur vi ska få bukt med massarbetslösheten. Receptet som ekonomerna kommer fram till är - lönespridning. Underklassen löner måste pressas ner och de de ska tvingas jobba på obekväm arbetstid utan OB-tillägg när eliterna är lediga, dvs på kvällar, nätter och helger.

Axess TV är en liten kanal. Den är nischad mot en övre medelklasselit. Programmen har få tittare, vilket gör att programdeltagarna kan tala öppnare om vad det tycker. De behöver inte vara politiskt korrekta som i Public Servicetelevisionens Agenda. I Axess TV får man höra vad de välbeställda ideologiproducenterna verkligen tycker. Det är befriande.

Hur få bukt med massarbetslösheten?

Ekonomipanelen i programmet består av Willy Bergström, fackföreningsekonom med ett förflutet inom Riksbanken, Andreas Bergh, dr i nationalekonomi, Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och Cecilica Kingsley, Swedbank. De försöker få rätsida på den krisande svenska ekonomin.

Huvudfrågan för panelen blir att att söka svaret på hur vi kan få bukt med den svenska massarbetslösheten. Programledaren Martin Ådahl undrar vad panelen tror att massarbetslösheten kan bero på. 

Henrekson förklarar att Sverige de senaste decennierna har präglats av hög varuproduktion och hög varukonsumtion som dragit med sig detaljhandel och transporter. Tjänstesektorn har dock släpat efter. När ekonomin faller står vi där utan en differentierad tjänstesektor. Problemet är att Sverige mellan 1965 och 1985 blev ett tjänstesamhälle med huvudsakligen en miljon nya tjänster i den offentliga sektorn. Nu kan vi inte öka antalet tjänster inom det offentliga genom nya skattehöjningar. Den är i den privata tjänstesektorn som expansionen måste komma, enligt Henrekson.

Lönespridning (läs lönesänkning)

Willy Bergström säger att för att den privata tjänstesektorn ska kunna växa måste lönespridningen öka. På vanlig svenska betyder det att lönerna måste sänkas inom privat tjänstesektor. På gott eller ont är vi på väg dit, menar Bergström. Sammanpressade löner slår ut privat produktion. Vi kan inte ha hembiträden och köpa tjänster i samma utsträckning som man gör i andra länder med större inkomstskillnader, menar Bergström.

OB-tillägen är det stora problemet

Henrekson ser OB-tilläggen som det stora problemet. Man kan inte ha hundra procents OB-tillägg i detaljhandeln på söndagar för det är ju då folk vill handla. Henrekson menar att folk ska tycka det vara naturligt och jobba på helger med en ledig dag mitt i veckan, utan att helgjobbet ska betalas med OB.

Alla är således rörande överens om ökad lönespridning, vilket på vanlig svenska betyder sänkta löner för de redan lågavlönade. Betänk dock att vi har långt kvar till de utomordentligt låga lönerna i den amerikanska privata tjänstesektorn. För att komma dithän krävs naturligtvis att man måste knäcka fackets inflytande. Fast det säger man inte rent ut, även om Bergström antyder detta.

Skönhetssalonger bara öppna på kontorstid

Cecilia Kingsley säger att hon länge fascinerats över att tjänster inte går att få tag på i helgerna när hon själv är ledig. Sotaren kan bara komma på vardagar nio till tolv, skönhetssalonger och bilverkstan är bara öppna på kontorstid. Är det OB-tilläggen som är problemet eller är det företagarna i dessa branscher som inte är tillräckligt smarta, undrar hon.

- Det är en kultur som vi har att allt ska baxas in mellan klockan sju och klockan arton. Om det inte är det anses det vara väldigt obekvämt. Då kan vi ju inte efterfråga tjänsterna för då har vi inte tid att efterfråga dem, säger Henrekson.

Min reflektion: 

Den intressanta reflektionen man gör som tittare är naturligtvis att tjänstehjonen ska jobba på tider då herrar Bergh, Bergström, Henrekson och damen Kingsley är lediga.

Frågan är om de aldrig varit på ett sjukhus på natten, käkat på restaurang på kvällen, handlat på IKEA eller ICA på söndagar. Sverige är faktiskt sedan decennier ett av de mest flexibla och liberala samhällena i Europa vad gäller till exempel detaljhandelns öppettider.

Men det räcker inte för den övre medelklass som utgör Ekonomimagasinets expertpanel. Tänk om paneldeltagarna skulle ställa sig frågan om de själva inte kunde tänka sig att jobba en lördag eller söndag? Utan OB? Med en ledig dag mitt i veckan. Och till väldigt låg lön. Varför är aldrig banken öppen på en helg? 

Det är alltid roligt att skåda in i hjärnorna på samhällets elit. Allt ska anpassas efter deras behov. Och tjänstehjonen ska göra jobbet. Utan OB.

Här är länken till programmet.