Så här ser omslaget till tredje utgåvan av LCHF-magasinet ut!
Idag skickade jag iväg opus tre av LCHF-magasinet till tryckeriet. Det blir ytterligare ett fullspäckat nummer om mat och hälsa. Som grädde på moset har vi också tagit oss friheten att föreslå en definition av LCHF-kosten. Jag brukar säga att en bofink inte får se ut hur f-n som helst!
Vi räknar förstås med att diskussionen om LCHF-begreppet fortsätter. På Kostdoktorns blogg har debatten varit mycket intensiv. Vår definition bygger på gamla och nya kunskaper och erfarenheter, men ska för den skull inte betraktas som Mose stentavlor!
Lite mer om innehållet...
Många har efterfrågat fortsättningen av Mats Forsenbergs artikel i premiärnumret. Den finns nu med över fyra feta sidor. Vi har även intervjuat docent Staffan Lindeberg, Lund. Han har forskat om sambanden mellan mat och hälsa i 25 år och gått i främsta ledet för att få oss att förstå att evolutionen kan lära oss mycket även när det gäller vilken mat vi anpassats för. Vi inom LCHF-rörelsen har ibland kritiserat honom för att vara allt för fettskrämd. Men av intervjun framgår att Staffan med åren blivit allt mindre fettskrämd. Vissa smärre skiljaktigheter finns fortfarande, men de är inte större än de kan överbryggas. Hur som helst visar detta att LCHF-magasinet är vidöppet för att känna våra kritiker på pulsen. Och låta dem komma till tals i full frihet.
Björn Hammarskjöld skriver insiktsfullt om hormonet insulin och så skriver Lars Wilsson om vad som döljer sig i myllan under våra fötter.
I övrigt fortsätter LCHF-magasinets grundskola med nya lektioner, vi publicerar ett stort bildreportage från sommarmötet i Trosa, Annika Dahlqvist och Sten Sture Skaldeman svarar på läsarnas frågor m.m.
Om du redan prenumererar så kommer LCHF-magasinet till en brevlåda nära dig om cirka två veckor. Bor du utanför Sverige kan det ta några dagar ytterligare.
Vill du bli prenumerant?
Är du inte redan prenumerant, så kan du klicka på den gula annonsen i högermarginalen. Eller så kan du klicka direkt på denna länk och följa instruktionerna. När vi registrerat din betalning så kommer tidningen som ett skott!
Postat i: LCHF-magasinet Permalink Kommentarer [22]
Nu får skolbarnen i Kramfors kommun även välja Bregott Mellan. Tidigare var det lättmargariner för hela slanten. En halv seger för Smörupproret i Kramfors!
Sedan kanske ett år tillbaka har Smörupproret i Kramfors krävt att barnen ska få äta naturliga fetter i föskola och skola. Idag serveras det endast margarin. Inga andra alternativ erbjuds. Nu har de styrande socialdemokraterna i Kramfors kommun har tagit till sig av kritiken och beslutat att barnen ska få välja mellan margarin och Bregott.
En kompromiss har det ändå blivit eftersom politikerna beslutat att det är Bregott Mellan som från och med höstterminen ska finnas jämte margarinet. Politikerna tycker att skillnaden mellan lättmargariner och Bregott Mellan är så liten att man inte tycker sig bryta mot Livsmedelsverkets rekommentationer.
– Ett steg i rätt riktning men än har vi långt kvar till målet!, säger Ann-Christin Tjernström, en av språkrören för Smörupproret i Kramfors.
Här länk till Sverige Radio om beslutet.
Postat i: Mat&Hälsa Permalink Kommentarer [3]
För några dagar sedan satte WHO punkt för den så kallade svininfluensapandemin. Ett drygt år efter att regeringar, myndigheter och media gjort sitt för att blåsa upp en relativt harmlös virusinfektion till enorma proportioner.
Skandalerna avlöste varandra under förra året och i princip all den kritik som framfördes från mig och andra personer med ett sansat sinnelag har blivit bekräftad. Den enda journalist på en storstadstidning som höll huvudet kallt var Inger Atterstam i Svenska Dagbladet. Hon vägrade, till skillnad från Karin Bojs i DN och Anna Bäsén i Expressen, att delta i den av myndigheterna påbjudna skrämselpropagandan. Det ska hon ha all heder av.
Huvudanledningen till förra årets exempellösa propaganda:
Under flera år hade många länder tecknat avtal om vaccinbeställningar som bara väntade på att utlösas. Den enda organisation som kunde aktivera dessa vilande avtal var WHO. Det gjorde WHO den 11 juni 2009. Då aktiverades vaccinavtal till en uppskattat värde av cirka 55 miljarder dollar.
Sedan återstod för länderna att ta emot de vacciner som var på ingång och se till att folk förbrukade dem. Den svenska media- och myndighetskampanjen för massvaccinering ska ses mot denna bakgrund. Sverige, som tecknat ett hemligt avtal med vaccintillverkaren, tillhörde de länder som var värst i klassen.
Jag skrev som sagt en hel del om detta under fjolåret. Jag har lagt alla inlägg under en särskild kategori – Svininfluensan – i högermarginalen. Om du läser dessa från början till slut så kommer bilden att klarna.
Här kan du läsa på WHOs hemsida om avblåsningen.
Och här kan du läsa Inger Atterstams kloka sammanfattning av WHOs agerande, om pandemin som inte var någon pandemi.
Postat i: Svininfluensan Permalink Kommentarer [9]
Det amerikanska läkemedelsföretaget Lilly har sponsrat en speciell almanacka för muslimer med diabetes i Storbritannien. Den är specialdesignad för fastemånaden Ramadan som inleds i dagarna.
Jag tittade lite på kalendern som ska hjälpa muslimska diabetiker att klara sig under dygnets ljusa timmar. Dagarna är ju ganska långa i Storbritannien under sommarmånaden augusti. Lilly vill med denna almanacka ge tips och råd om hur fastemånaden görs på ett så hälsosamt sätt som möjligt. Frågan är då vilka råd som ges?
Jag var så klart särskilt intresserad av om Lilly gav några direkta kostråd. Och mycket riktigt, det gjorde man. Så här tycker Lilly att fastande muslimer med diabetes ska äta enligt kalendern ( i min översättning):
"Ät mer stärkelserika livsmedel som basmatiris, chappati, naanbröd eller dhal (linsgryta) för att du inte ska känna dig hungrig".
Och jag som trodde att kolhydratrika livsmedel skjuter blodsockret i höjden, vilket kräver stordosen insulin, vilket gör att blodsockret sjunker snabbt, vilket leder till ökad hunger, mera mat och mer insulin. Men jag måste nog ha missat nåt.
Men eftersom Lilly är en av världens största insulintillverkare, så kanske det ändå finns nån logik i dessa kostråd för fastande muslimer med diabetes.
Vad tror du?
Här kan du hämta hem kalendern som pdf-fil.
Postat i: Media Permalink Kommentarer [3]
Den amerikanske professorn Richard Feinman är en av de främsta kritikerna av de amerikanska myndigheternas kostpyramid. Amerikanerna följer kostråden i denna pyramid och blir bara tjockare och sjukare. I denna intervju på Fox News förklarar han vari felen består och vad man bör göra åt det hela. Enkelt och självklart men ändå så svårt att genomföra på grund av prestige och på grund av att stora ekonomiska intressen är inblandade – inte minst från livsmedels- och läkemedelsindustrin.
Postat i: Mat&Hälsa Permalink
Dr Sofie Hexeberg har med intresse läst de kommentarer som hennes inlägg i amningsdebatten gav upphov till häromdagen. Eftersom hennes text var skriven i hastigt mod så har hon nu valt att utveckla hur hon ser på lågkolhydratkosten som medicinsk behandling i ett helhetsperspektiv.
Sofie Hexeberg är rykande aktuell eftersom hennes bok, som släpptes tidigare i år i Norge, i dagarna kommer i svensk utgåva. I Norge har boken blivit en veritabel succé. Jag har läst den och kan konstatera att det sannolikt är den hittills mest genomarbetade boken om lågkolhydratkost ur ett medicinskt läkarperspektiv. Ingen läkare i Norden har så stor erfarenhet av att behandla patienter med lågkolhydratkost som Sofie Hexeberg. I boken redovisar hon 35 egna patientfall och beskriver deras problem, labvärden före och efter behandlingen, och hur patienternas hälsa radikalt förbättras efter övergång till lågkolhydratkost. Och då gäller det inte bara diabetes och övervikt utan en rad andra sjukdomar som hälso- och sjukvården inte förmår att hantera på ett bra sätt.
Sofie Hexeberg har ingen egen blogg men planerar att starta en sådan så småningom. Nedan fortsätter Hexeberg att beskriva sin inställning till lågkolhydratkosten utifrån människans olika behov och hälsotillstånd. Inlägget kan säkert ge upphov till ytterligare spännande diskussioner.
Hexebergs kompletterande kommentar:
Jeg var ikke klar over at mine kommentarer til ammedebatten havnet på flere svenske blogger. Jeg vil derfor utdype/nyansere mitt synspunkt som baserer seg på fysiologisk forståelse og pasienterfaring. Det er viktig at vi skiller mellom slanke friske kvinner og overvektige kvinner med insulinresistens og evt. diabetes.
Slanke friske kvinner: Kroppen trenger ca. 40 gram karbo per dag. Hun kan la være å spise dem, men da får kroppen et merarbeid fordi den må lage 40 gram sukker hver dag. Derav følger at det sannsynligvis er optimalt og energibesparende å spise 40 gram karbo per dag. Ved graviditet er det en voksende hjerne som også trenger sukker. Et fullbårent barn trenger ca. 40 gram sukker, derav en økning i inntak på ca. 5 gram per måned slik at en høygravid kvinne bør spise ca. 80 gram karbo. Barnet trenger sukker i melken og derfor er det sannsynligvis optimalt å innta ca. 80 gram sukker mens kvinnen ammer. Hun kan spise 0 gram sukker, men det gir kroppen hennes et merarbeid som er unødvendig hvis det er karbohydrater tilgjengelig. Man kan få i seg endel karbo ved å spise lever, nøtter, grønnsaker og bær – jeg tror ikke man får så mye tannproblemer av det.
Overvektige kvinner med insulinresistens og svangerskapsdiabetes: Disse kvinnene kan spise så mye karbohydrater de tåler (innenfor ca. 80 gram ved fullbårent svangerskap eller under amming) uten at de legger veldig på seg, får blodsukkersvingninger eller diabetes. Hvis det dreier seg om 40 gram så bør de bare spise 40 gram.
Individualisering: Vi er alle forskjellige og er ulike mht hvor mange karbohydrater vi tåler før vi får helseproblemer. Det er derfor viktig at hver enkelt kjenner etter på sin egen kropp hvor grensen for karbohydratinntaket er. Hvis blodsukkeret stiger (holder type 1 DM unna) eller vekten øker unormalt mye er karbohydratinntaket uten tvil for høyt.
LCHF forum: De fleste som deltar aktivt i slike diskusjoner har hatt et helseproblem relatert til et høyt inntak av karbohydrater og fått igjen god helse ved å redusere betydelig på inntaket. Men vi må huske på at det er noen personer som spiser LCHF kost uten at de har hatt fedme eller store helseplager. Disse vil selvfølgelig tåle noe mer karbohydrater enn insulinresistente personer. I slike diskusjoner er det derfor viktig å skille mellom slanke, friske og overvektige, syke personer. Vi er ikke tjent med at forkjemperne for LCHF blir ”religiøse”. Jeg mener at alt mellom 0-100 gram karbo per dag er LCHF. Vanlig norsk og svensk kost inneholder 300-400 gram! 70-100 gram er for dem som er svært fysisk aktive og ikke trives på 50 gram karbo per dag. 50-70 gram per dag passer for de fleste friske, slanke. Personer som har vært svært overvektige må ofte leve på 20-30 gram per dag for å holde seg friske og slanke.
Vennlig hilsen
Sofie Hexeberg, lege, dr.med.
Dr. Hexebergs klinikk
Sandviksveien 157
1337 Sandvika
Telefon: 99 23 44 37
E-post: sofie@drhexeberg.no
Aktuell med boken "Nytt liv med riktig mat – Frisk med LCHF".
Postat i: Mat&Hälsa Permalink Kommentarer [16]
Fredrik Paulun ger sig nu själv in i amningsdebatten på allvar. Han gör det på sin blogg här på Passagen.
Jag upptäckte precis att Fredrik Paulun bloggar här på Passagen. Det hade jag faktiskt ingen aning om. Han skriver väldigt sällan i den eftersom han har andra fora där han är desto flitigare. Nu har han sett sig manad att skriva en längre kommentar med anledning av den uppblossande amningsdebatt han själv är upphovsman till.
Paulun skriver ett långt inlägg med en rad uppseendeväckande påståenden. Inlägget avslutas med ett antal referenser.
Här kommer du till Pauluns inlägg.
Debatten går alltså vidare...
Postat i: Mat&Hälsa Permalink Kommentarer [2]
Jag bad den norska läkaren Sofie Hexeberg och den norske näringsforskaren Dag Viljen Poleszynski att kommentera Fredrik Pauluns påstående att LCHF-kost är farligt vid amning. Detta med anledning av en animerad debatt som utbrutit hos en känd svensk bloggare med hundratusentals unga läsare.
Häromdagen bröt det ut en debattstorm på Katrin Zytomierkas blogg. Anledningen till debatten var att Fredrik Paulun, den gamle GI-gurun, i en intervju med hälsocoachen Olga påstått att det är riskfyllt och kanske rentav farligt för barnet om mamman äter LCHF under amningstiden. Då bröt helvetet löst...
Katrin födde en son för en tid sedan. Efter förlossningen tyckte hon att hon vägde för mycket och ville snabbt gå ner i vikt till sitt smala och vältränade jag. Hon valde att börja äta LCHF.
Katrin Zytomierska har en av landets mest besökta bloggar med osannolika flera hundra tusen besökare per dag och diskussionsvågorna om hennes kostval har gått höga. Bland den yngre läsekretsen är LCHF ännu ett ganska okänt fenomen och väcker förstås upprördhet och förtrytelse på sina håll.
Vår svenske GI-guru Fredrik Paulun har tidigare attackerat LCHF-kosten. Man kan bland annat drabbas av fettförgiftning har han menat. Nu menar han också att det är farligt att äta LCHF när man ammar sitt barn. Barnets utveckling kan hämmas. Så här svara Paulun på frågan från hälsocoachen Olga:
Olga: Vad anser du om LCHF under amningen?
Paulun: Jag vill absolut avråda från det. Många som säger sig äta LCHF äter egentligen mer likt isodieten, dvs mer kolhydrater, men den som verkligen kör strikt LCHF under amning kan riskera sitt barns hälsa och utveckling. Vi vet att mjölkens innehåll påverkas av det mamman äter och modersmjölk innehåller nästan 7 % kolhydrater vilket behövs för den växande hjärnan och barnets tillväxt. Forskning visar att även här är isodieten att föredra eftersom den ger allt den ammande kvinnan behöver.
Detta svar fick Katrin, som ammar sin lille Ringo, att gå i taket. Hon skrev ett rasande inlägg i sin blogg och publicerade samtidigt en lugnande kommentar av Andreas Eenfeldt, allas vår Kostdoktor. Sen var debatten igång. Kommentarstråden innehåller just nu cirka 250 kommentarer. Håll i hatten!
Hexeberg och Poleszynski inkommer med kompletterande information
Jag har nu tillfrågat den norska expertisen och bett dem kommentera Pauluns påstående. Först svarar lågkolhydratläkaren Sofie Hexeberg:
Jeg har ikke lest mye og har ikke særlig erfaring med det, men får en del spörsmål om graviditet og amming og jeg svarer som følger (basert på den polske legen Jan Kwasniewski), fysiologisk kunnskap og sunn fornuft:
Din kropp trenger 30-40 gram karbo per dag. Hvis du ikkke spiser karbohydrater vil kroppen din lage 30-40 gram hver dag fordi hjernen trenger litt sukker. Istedenfor at kroppen din skal lage dette sukkeret kan du spise det i form av grønnsaker, nötter, bär osv. Når du er gravid er det en voksende hjerne som også trenger sukker. Anbefaler derfor at du öker inntaket av karbohydrater med 5 gram per mnd, slik at du ved slutten av graviditeten inntar ca. 80-100 g. Når du ammer kan du innta samme mengde karbohydrater som i slutten av graviditeten.
Dette er det jeg sier og jeg tror det er optimalt for i utgangspunktet friske og slanke kvinner.
Til de overvektige sier jeg at dersom blodsukkeret stiger, du får mye vätske i kroppen så må du trappe deg ned på karboinntaket til disse symptomene forsvinner.
Jeg har noen pasienter som har ammet og på eget iniativ startet ketogen kost med karboinntak på ca. 20 gram per dag. De har fortalt at de føler seg vel, barnet liker melken og trives. Da sier jeg at så lenge mor og barn trives og har det bra kan hun fortsette slik. Men det er ikke nødvendig å legge ekstra stress på kroppen i perioder hvor man er gravid eller ammer.
Naturen er innrettet på reproduksjon og artens overlevelse. Hvis en gravid kvinne får i seg for lite kalk tar fosteret det det trenger fra hennes skjelett. Ved mangelfull kost går det primært utover mor sin kropp. Jeg antar at kvinnekroppen kan produsere de mengder sukker som er nödvendig for henne og barnet. Tidligere eskimoer spiste nesten ikke karbo, fødte friske barn og jeg har ikke hørt om at ammingen var noe problem.
Vet ikke om det er gjort noen forsøk hvor man har målt sukkerinnholdet i melken til en kvinne som går på LCHF – det ville jo gitt svaret.
Vennlig hilsen
Sofie Hexeberg, lege, dr.med.
Dr. Hexebergs klinikk
Sandviksveien 157
1337 Sandvika
Telefon: 99 23 44 37
E-post: sofie@drhexeberg.no
Forfatter av "Frisk med lavkarbo - Nytt liv med riktig mat"
Jag har även fått svar från Dag Viljen Poleszynski, känd forskare, näringsexpert och journalist från Norge. Under många år var han medicinskt ansvarig fackredaktör för tidningen Mat og Helse. Här är hans svar:
Dette var veldig bra svart av Sofie!
At det skulle være farlig å spise lavkarbo når man ammer, faller på sin egen urimelighet. Som Sofie skriver, lager vi så mye karbohydrater vi trenger selv. Om mor spiser lavkarbo, lager hun nok til seg selv og morsmelka. Babyer har heller ikke nøyaktige krav til innhold av laktose. Paulin bör presentere analyser av morsmelk med ulike kosthold og vise at laktoseinnholdet varierer så mye at det kan gå ut over barnet. Selv i konsentrasjonsleire har ammende mødre vært i stand til å ernære sine barn med brystmelk. Som Sofie skriver, er det mor det først går ut over, og dernest barnet, men da er det snakk om langvarig sult.
Ellers har våre formødre for noen titusen år siden levd på lavkarbokosthold under graviditeten og ammet med et inntak ned mot 10 g/d. Siden et slikt kosthold var forenlig med videreföring av vår art, er en logisk fölge at mödre gjerne kan leve på lavkarbokosthold under og etter graviditeten. Hvor mye karbohydrat som er optimalt, har Sofie gitt et brukbart svar på. OM det optimale er 50-60 eller 80-100 g/d, kan trolig diskuteres, men dette vil helt sikkert variere fra person til person.
Jeg kjenner ikke til forskning som har sett på problemstillingen, men basert på Kwasniewskis ”optimale foreldre og barn”, inuitter, masaier, samburuer, kanadiske reingjetere, norske samer og andre på lavkarbo, er en rimelig hypotese at gravide og ammende ikke skader sine barn ved å leve på et kosthold med svært lite (ned mot null) karbohydrater…
Ellers vet vi at hjernen kan bruke ketonlegemer, og det beste for barnet er å erstatte bruken av glukose maksimalt!
Paulun bör få et svar hvor han utfordres til å presentere forskning, ikke synsing!
Vh Dag
Dag Poleszynski är också ordförande i den norska föreningen Kostreform i Norge. Föreningen arbetar för en förändring av kostråden för bland annat diabetiker och överviktiga i Norge. Sofie Hexeberg är vice ordförande i föreningen.
De är båda involverande i skapandet av en ny tidskrift med fokus på lågkolhydratkost. Tidningen heter Vitenskap og Förnuft (VoF) och blir lite av en systertidning till LCHF-magasinet i Sverige.
Postat i: Mat&Hälsa Permalink Kommentarer [9]
Här följer jag upp mitt förra blogginlägg med en kort videosnutt i vilken Gary D Foster berättar om dagens intressanta två-årsstudie som jämfört lågkolhydratkost med lågfett-lågkalorikost under två år. Hittade klippet på Paleofriend, Michael Nicholls eminenta blogg.
Postat i: Mat&Hälsa Permalink
Idag presenteras ytterligare en tvåårig randomiserad jämförande studie mellan lågfetts- och lågkolhydratkost. Studien visar en svag fördel för lågkolhydratkosten.
Studien publiceras i Annals of Internal Medicin och det är Foster GD och medarbetare som gjort den. Studien heter "Weight and metabolic outcomes after 2 years on a low-carbohydrate versus low-fat diet: A randomized trial" Ann Intern Med 2010; 153: 147-157. I studien ingick 307 medelålders överviktiga personer.
Att skillnaderna inte blev större beror förstås på att man som vanligt har tillämpat Atkinsmodellen för lågkolhydratkostarna, vilket innebär att man efter tolv veckor drog upp kolhydratintaget.
Skillnaderna i riskfaktorer för respektive studiearmar var inte så stora. Lågkolhydratgruppen fick högre HDL och lägre triglycerider än lågfettsätarna. Det diastoliska blodtrycket blev också lägre i lågkolhydratgruppen.
Återigen visar det sig att lågkolhydrat/högfettkost är en aning bättre än den av myndigheterna och hälso-och sjukvården rekommenderade kosten. Visat under två år. Man bör även observera att lågfettgruppen var satt under strikt kalorirestriktion, vilket lågkolhydratgruppen inte var. De fick äta sig mätta varje dag.
Det halmstrå som etablissemangsprofessorer hänger upp argumentationen på är långtidsriskerna med lågkolhydratkost. Tankegången är ungefär att det om fem år med lågkolhydratkost kommer att visa sig att förbättrade riskmarkörer för hjärt-kärlsjukdom ändå kommer att leda till ökad morbiditet och mortalitet.
Frågan är då varför man över huvud taget kollar blodtryck, blodfetter och blodsocker på folk? Om man skiter i de förbättringar som inträder när människor börjar äta mindre kolhydrater och mer fett.
Här finns en patientrelaterad sammanfattning av studien.
Och här en medicinsk artikel om studien i fråga.
Forskningsläget börjar bli besvärande tydligt. Se Andreas Eenfeldts utmärkta sammanfattning av forskningsläget.
Postat i: Mat&Hälsa Permalink
