Redan 2002 var antibiotikaresistens ett stort problem i Europa och 2007 hade läget blivit ytterligare försämrat. Notera att Sverige, Norge och Island är bäst i klassen.
Antibiotikaresistens är ett problem som det talats mycket om under senare år. Överanvändningen av antibiotika har pågått under decennier och successivt blir fler och fler bakteriestammar resistenta mot antibiotikan.
Det är intressant att ta del av denna diskussion eftersom den har stora likheter med vaccinationsdebatten. Fast med omvända förtecken. Jag ska försöka förklara vad jag menar.
Varje år orsakar antibiotikaresistenta bakterier cirka 400 000 sjukvårdsrelaterade infektioner i Europa, varav ca 25 000 dödsfall, uppemot 40 000 dödsfall om man räknar in alla sjukvårdsrelaterade infektioner. Och problemet accelererar. I alla fall om man ska tro den senaste EU-rapportern i ämnet.
Enligt myndigheterna måste vi nu avstå från vår egen bekvämlighet och vara solidariska…
Anledningen till att antibiotikaresistensen är på väg att växa oss över huvudet är den mångåriga överanvändningen av antibiotika i sjukvården. Bakterier försöker alltid hitta sätt att överleva och förändrar sig så småningom så att antibiotikan inte längre biter. Alla känner till problemet, frågan är hur vi ska lösa det.
Häromdagen skrev Svenska Dagbladet om resistensproblemet. Från högsta ort är man överens om att vi måste minska användningen av antibiotika. Otto Cars, professor i infektionssjukdomar och ordförande i Strama – Samverkan mot antibiotikaresistens, är en ledande opinionleader i kampen mot antibiotikaresistensen. Han säger så här i SvD:
- Såväl vårdexperter som forskare anser att det nu krävs beteendeförändringar där solidariteten måste gå före den individuella bekvämligheten.
Och Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm fyller på:
– Vi måste göra något nu och som individer måste vi acceptera en del obekvämligheter eller att vi inte längre kan göra vissa avancerade behandlingar. Vi måste avstå från en del för att vara solidariska med framtida generationer och det känner man ju igen från klimatfrågan.
Min kommentar: Vad är det dessa pågar egentligen säger? Enligt min mening säger de ungefär följande på ren svenska:
Vi måste acceptera att fler människor blir sjuka och kanske rentav dör när sjukvården avstår från antibiotikaanvändning. Vi måste också acceptera att vara sjuka, även om det känns obekvämt. I solidaritetens namn måste vi acceptera detta eftersom vi måste tänka på våra barn och barnbarn.
Det är här jag vill göra en analogi till massvaccineringskampanjen där solidaritetsargumentet ingick som en viktig komponent. Minns ni hur det lät då? Alla skulle vaccinera sig för att "undgå att dö" och för att vara solidarisk mot sina närmaste.
Min och många andras uppfattning i den frågan var att eftersom det här handlade om en relativt lindrig influensa fanns här ett gyllene tillfälle att skaffa sig en bred cellmedierad immunitet som räcker länge. Något som kunde vara särskilt viktig för barn och barnbarn eftersom dessa kan räkna med att drabbas av många influensor under sina återstående liv. Att avstå från vaccination om man inte tillhör en riskgrupp var i den meningen en akt av solidaritet inför framtiden. Så fick man inte resonera enligt Socialstyrelse och Smittskyddsinstitut. Då var man osolidarisk!
Men precis så resonerar nu myndigheterna när det gäller antibiotikaanvändningen. Vi ska avstå från tillgänglig behandling, acceptera sjukdom och kanske död av solidaritet med kommande generationer.
Detta är inte lätta medicinska frågor, det erkänner jag villigt. Och kanske är jag som vanligt ute och cyklar. Berätta det i så fall för mig. Jag är idel öra!
Här är en länk till en enkel översikt från ECDC, det europeiska smittskyddsorganet.
Och här en länk till en blogg om multiresistenta bakterier, MRSA.
Postat i: Svininfluensan Permalink Kommentarer [13]
Jag är inne på Stig Bengmarks förslag:
http://www.dagensmedicin.se/asikter/debatt/2009/08/14/profylax-med-vitamin-d-och/index.xml
Ge alla svenskar 5000IE/dag under ett år. Jag tror resultaten skulle bli förbluffande. Fast det är nog ingen som vågar ge sig på ett försök med det (än).
Skrivet av Gunnar den 12 januari, 2010 kl. 10:30 #
Vi får se när D-vitaminet slår igenom på bred front. Det kan upplevas som ett reellt hot mot den toximolekylära medicinens utövare och dess producenter. Så snart till exempel FDA eller EU konstaterar att det kroppsegna ämnet D-vitamin faktiskt har behandlingseffekt kommer man att receptbelägga detta. Då kommer hälsokostbutikerna att tvingas rensa sina hyllor från D-vitamin och makten över tillgången läggs i händerna på farbror doktorn. Precis som det gick med glukosaminet eller nyponpulvret. Sätten äro många :-)
Skrivet av Bosse Zackrisson den 12 januari, 2010 kl. 10:43 #
Det är skillnad på antibiotika och influensa.
I fallet med influensa så är varje smittad person en vektor. Dvs En möjlighet för viruset att spridas med varje nysning eller handskakning.
Destå färre spridare, destå färre smittas.
Om 70% av världsbefolkningen vaccinerades så var det en god chans att H1n1 varianten skulle kunna utrotas för gott.
Multiresistens mot antibiotika är någonting annat. Det är en egenskap som finns hos en rad olika typer av bakterier, och med tanke på vilken viktig roll bakterier har i ekosystemed (varenda flercellig varelse och växt lever i symbios med åtminstone ett halft dussin olika bakterier) så är det faktiskt viktigt att medlen vi använder inte dödar alla bakterier (det är ingen mening med att klara infektionen om ditt matsmältningssystem kollapsar och du dör med rännskita en vecka senare).
Det är dock så att många dödliga bakterier inte har någon antibiotika resistens, för tillfället.
Och många av de har bara resistans mot ett par olika typer av antibiotika.
Om man nu har läst evolutionslära och vet hur bakterier utbyter genetisk information med varandra (ibland mellan helt olika typer av bakterier) så vet man också att ju mer antibiotika används destå viktigare blir antibiotika resistens som överlevnadsmekanism. Ett par tusen generationer efteråt (och det tar inte särskilt länge!) och vi sitter på multiresistenta bakterier.
Ju mindre vi använder antibiotika, destå mindre viktigt är egenskapen som överlevnadsmekanism och ju lägre möjlighet är det att den multiresistenta bakterien överlever pga den hårda miljön som bakterier lever i, framför allt i konkurrens med andra bakterier.
Alltså. Det är solidariskt att vaccinera sig. Det är inte solidariskt att använda antibiotika i onödan.
Skrivet av densominteärparanoid den 12 januari, 2010 kl. 20:28 #
Elisa fick sju doser antibiotika utan att ens behöva det:
http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/article6417735.ab
Skrivet av maxiq den 12 januari, 2010 kl. 21:02 #
Jag har en konstig sjukdom som visar sej om min magen eller ryggen for kalt! Jag var i läkaren 2002 när jag hade mycket ond och fick en penicillin 500ml och tio broms piller!? Jag var då tre dagar frisk så att jag själv kände det! När värken kom till backa Jag gigg igen till samma läkare men han trodde mej inte!? Men lämnade mej en recept något annat medicin som hjälpte inte!?
Därefter har jag haft ont då och då men har inte vågat gå till någon läkare mera när alla läkare vill först stoppa sin finger mitt anus holen och sejer att jag inbillar mej!? Men ger inte penicillin!
Det här har pågått nu 8år utan att hade fått vård! Tänker bara något sätt ger till backa det lidande som "Systemet" har orsakat
till mot mej! värkarna har blivit redan så svåra mellan åt och därför jag nu skriver om det vård behov som jag har när jag har läst idag om att "Systemet" vill illa mot mej! och har viljat från 2002! Hela Sverige är mot mej! Och jag mot Sveriges ansvariga! en dag,.--.,,. det blir slut!!
Skrivet av Kalervo Antero Nieminen den 12 januari, 2010 kl. 21:58 #
Jag hade en tanke upp på Annikas Blogg..Skulle vara trevligt om någon mer kunnig hade tid att fundera lite över den (gärna avfärda med bra argument).
Om man förmodar att en hjärtinfarkt är en slags bakterieböld (Ulf Ravnskov).
- Kan dessa ha ett samband med användandet av antibiotika? Stämmer väl tidsmässigt.
- Kan dessa ha samband med den ökade renligheten och användandet av rengöringsmedel?
Tankarna är ju rätt likartade. Mynnar i sämre motstånd mot bakterier.
Skrivet av Wille den 12 januari, 2010 kl. 23:12 #
20:28:
Min uppfattning är att man bör nog varken vaccinera sig i onödan eller använda antibiotika i onödan. Det finns nämligen risker i båda fallen som dock kan ta sig lite olika uttryck. Det var liksom min poäng. Det finns inga absoluta sanningar här anser jag. Agerar man som om det var en dödlig fågelinfluensa på ingång och det visar sig vara en lindrig form av influensa, så är det inte säkert att agerandet på sikt gynnar populationen. Det bör så klart diskuteras. Obs att jag nu diskuterar influensa - inget annat.
Skrivet av Bosse Zackrisson den 12 januari, 2010 kl. 23:34 #
Så har vi då det faktum att den ena handen inte vet vad den andra gör, eller ännu värre motarbetar den andre.
För ett par år sedan misstänkte jag att jag hade drabbats av borrelia, gick till läkare som omedelbart skrev ut antibiotika. Jag blev förvånad och undrade om han inte skulle ta prov först, så att jag inte åt penicillin i onödan, varvid läkare såg generad ut och i stort sett bara föste ut mig och receptet ur rummet, vänligt med bestämt - här hades inte mer tid.
Alltså, vårdcentralerna har dåligt med pengar och lab-prov måste de betala själva, men antibiotikan betalar staten en del av. Resultatet: Man ökar antalet resistenta bakterier på det här sättet, genom att skriva ut en massa antibiotika i onödan.
Skrivet av Kerstin den 13 januari, 2010 kl. 00:45 #
När det gäller borrelia så är labtesterna inte särskilt säkra alls.
När det gäller borrelia så har labtest bara en komplementerande funktion. Fysisk diagnos en högre diagnostisk säkerhet och man kan ställa en säker diagnos snabbare (det tar cirka 2-3 från bett till att man kan ställa en säker diagnos med ett labbtest).
Alternativa sjukdomar som det kan vara förutom borrelia är också antingen ganska harmlösa (Typ någon annan typ av insektsbett) eller bäst behandlade tidigt och med penicillin (typ rosfeber, men rosfeber är ofta mycket mycket smärtsamt).
Om man misstänker borrelia så är det också bättre att behandla med penicillin även i osäkra fall (fast fråga förstås om penicillin är nödvändigt). Om det är meningit så kan det bara vara timmar mellan första symptom (huvudvärk, feber, kräkningar, stel nacke) och döden.
Kort sagt. Läkaren gjorde troligtvis helt rätt.
Skrivet av densominteärparanoid den 13 januari, 2010 kl. 03:14 #
densominteärparanoid:
Bra svar, men då återstår frågan om varför läkaren inte förklarade detta - kort och gott. Behövs inte så många ord för det. Så är du säker på att han visste att han gjorde rätt - om han gjorde det?
Skrivet av Kerstin den 13 januari, 2010 kl. 14:39 #
Jag var nyss till vårdcentralen för att ta stygnen på en sårskada på benet. Det hade blivit infekterat så en läkare tittade på det i tio sekunder och skrev sedan ut penicillin. Inga prover och ingen annan behandling än att jag fick med mig några plåster hem. Vid nästa besök hos en annan sköterska lyckade jag i alla fall tjata mig till att hon skulle lägga något infektionshämmande direkt på såret. Nu har det blivit mycket bättre!
Skrivet av maxiq den 13 januari, 2010 kl. 22:24 #
Det mest solidariska man kan göra är att behandla MRSA-infektioner med kolloidalt silver. Behandlingsformen är både beprövad, bevisad och extremt effektiv. Behandlar problemet utan att ta antibiotikakvoter i anspråk och dödar dessutom bakterierna synnerligen snabbt och effektivt. Genom att silverjonerna skapar stamceller i sårområdet, så blir läkningen dessutom i princip utan ärrvävnad. Silverjoner har dessutom konstaterats accelerera läkningens hastighet med 50%. Detta visade Robert O Becker i sin forskning redan på 1980-talet. Finns inget bättre!
http://www.colloidalsilvercuresmrsa.com/
http://colloidalsilversecrets.blogspot.com/2008/02/does-colloidal-silver-really-cure.html
Skrivet av Virusexperten den 14 januari, 2010 kl. 01:54 #
Kerstin:
Tja. "Bedside manners" är typ det som läkare är absolut sämst på i allmänhet.
Av cirka 6 års utbildning (plus AT och ST tjänst) för att lära sig sitt yrke så gissar jag att majoriteten spenderas på att lära sig de tekniska aspekterna av sitt yrke.
Cirka 1 månad eller en halv termin kanske spenderas på yrkesetik. "Bedside manners". Vet inte. Skulle gissa på 1 vecka kanske.
Det märks. Många läkare har också svårt att koppla bilden "läkare" med "serviceyrke".
För intensivvårdspersonal, kirurger och personal inom äldrevården är det också psykiskt svårt att se patienter som människor. Det är helt enkelt enklare att operera eller behandla patienter som objekt snarare än människor (precis som vi hellre ser matvarudisken som "kött" snarare än "död gris"). Det är svårt att leva nära döden.
Virusexperten: Kollodialt silver...uh huh. Mirakelmedel eller s.k. "Universal cures" är helt enkelt en myt. Kollodialt silver är inget undantag utan rent kvacksalveri.
Skrivet av densominteärparanoid den 17 januari, 2010 kl. 22:12 #