Swedbankekonomen Cecilia Kinsley vill gå till frissan på helgerna och ekonomiprofessor Magnus Henrekson tycker att arbetare i tjänstesektorn ska arbeta på obekväm arbetstid utan OB-tillägg.
Eftersom det är valår i år blir detta inlägg ett försök att kartlägga det medelklassiga åsiktslandskapet. Jag har tidigare skrivit om ekonomiprogrammet Magasinet som sänds i Axess TV. Alltid lika kul att titta på när högavlönad övre medelklass diskuterar hur samhällsproblemen ska lösas för att medelklassens övre skikt ska trivas. Här ska jag diskutera utifrån ett Magsinsprogram som sändes i höstas. Huvudfrågan som skulle lösas var hur vi ska få bukt med massarbetslösheten. Receptet som ekonomerna kommer fram till är - lönespridning. Underklassen löner måste pressas ner och de de ska tvingas jobba på obekväm arbetstid utan OB-tillägg när eliterna är lediga, dvs på kvällar, nätter och helger.
Axess TV är en liten kanal. Den är nischad mot en övre medelklasselit. Programmen har få tittare, vilket gör att programdeltagarna kan tala öppnare om vad det tycker. De behöver inte vara politiskt korrekta som i Public Servicetelevisionens Agenda. I Axess TV får man höra vad de välbeställda ideologiproducenterna verkligen tycker. Det är befriande.
Hur få bukt med massarbetslösheten?
Ekonomipanelen i programmet består av Willy Bergström, fackföreningsekonom med ett förflutet inom Riksbanken, Andreas Bergh, dr i nationalekonomi, Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och Cecilica Kingsley, Swedbank. De försöker få rätsida på den krisande svenska ekonomin.
Huvudfrågan för panelen blir att att söka svaret på hur vi kan få bukt med den svenska massarbetslösheten. Programledaren Martin Ådahl undrar vad panelen tror att massarbetslösheten kan bero på.
Henrekson förklarar att Sverige de senaste decennierna har präglats av hög varuproduktion och hög varukonsumtion som dragit med sig detaljhandel och transporter. Tjänstesektorn har dock släpat efter. När ekonomin faller står vi där utan en differentierad tjänstesektor. Problemet är att Sverige mellan 1965 och 1985 blev ett tjänstesamhälle med huvudsakligen en miljon nya tjänster i den offentliga sektorn. Nu kan vi inte öka antalet tjänster inom det offentliga genom nya skattehöjningar. Den är i den privata tjänstesektorn som expansionen måste komma, enligt Henrekson.
Lönespridning (läs lönesänkning)
Willy Bergström säger att för att den privata tjänstesektorn ska kunna växa måste lönespridningen öka. På vanlig svenska betyder det att lönerna måste sänkas inom privat tjänstesektor. På gott eller ont är vi på väg dit, menar Bergström. Sammanpressade löner slår ut privat produktion. Vi kan inte ha hembiträden och köpa tjänster i samma utsträckning som man gör i andra länder med större inkomstskillnader, menar Bergström.
OB-tillägen är det stora problemet
Henrekson ser OB-tilläggen som det stora problemet. Man kan inte ha hundra procents OB-tillägg i detaljhandeln på söndagar för det är ju då folk vill handla. Henrekson menar att folk ska tycka det vara naturligt och jobba på helger med en ledig dag mitt i veckan, utan att helgjobbet ska betalas med OB.
Alla är således rörande överens om ökad lönespridning, vilket på vanlig svenska betyder sänkta löner för de redan lågavlönade. Betänk dock att vi har långt kvar till de utomordentligt låga lönerna i den amerikanska privata tjänstesektorn. För att komma dithän krävs naturligtvis att man måste knäcka fackets inflytande. Fast det säger man inte rent ut, även om Bergström antyder detta.
Skönhetssalonger bara öppna på kontorstid
Cecilia Kingsley säger att hon länge fascinerats över att tjänster inte går att få tag på i helgerna när hon själv är ledig. Sotaren kan bara komma på vardagar nio till tolv, skönhetssalonger och bilverkstan är bara öppna på kontorstid. Är det OB-tilläggen som är problemet eller är det företagarna i dessa branscher som inte är tillräckligt smarta, undrar hon.
- Det är en kultur som vi har att allt ska baxas in mellan klockan sju och klockan arton. Om det inte är det anses det vara väldigt obekvämt. Då kan vi ju inte efterfråga tjänsterna för då har vi inte tid att efterfråga dem, säger Henrekson.
Min reflektion:
Den intressanta reflektionen man gör som tittare är naturligtvis att tjänstehjonen ska jobba på tider då herrar Bergh, Bergström, Henrekson och damen Kingsley är lediga.
Frågan är om de aldrig varit på ett sjukhus på natten, käkat på restaurang på kvällen, handlat på IKEA eller ICA på söndagar. Sverige är faktiskt sedan decennier ett av de mest flexibla och liberala samhällena i Europa vad gäller till exempel detaljhandelns öppettider.
Men det räcker inte för den övre medelklass som utgör Ekonomimagasinets expertpanel. Tänk om paneldeltagarna skulle ställa sig frågan om de själva inte kunde tänka sig att jobba en lördag eller söndag? Utan OB? Med en ledig dag mitt i veckan. Och till väldigt låg lön. Varför är aldrig banken öppen på en helg?
Det är alltid roligt att skåda in i hjärnorna på samhällets elit. Allt ska anpassas efter deras behov. Och tjänstehjonen ska göra jobbet. Utan OB.
Här är länken till programmet.
Postat i: Pengar&Politik Permalink Kommentarer [15]
hej!
några kommentarer till ditt inlägg.
1. Jag var inte med i programmet du refererar. Men ditt inlägg ger intrycket av att jag var det.
2. Villy Bergström var länge fackföreningsekonom och har tydliga vänstervärderingar.
3. Restaurangfackets avtalslön för den med sex års yrkesvana är 116 kr/h. Dito för den helt utan yrkesvana: 108 kr/h. Exkl. OB. Handels OB-tillägg på söndagar är 100% (dvs dubblöa timlönen).
Den som påstår att arbetsmarknaden skulle fungera bättre med lite lägre ingångslöner kan knappast anklagas för att förespråka orimliga löneskillnader.
4. Istället för att spekulera om panelens motiv och arbetstider, borde du bemöta argumenten.
mvh
andreas bergh
Skrivet av bergh den 04 februari, 2010 kl. 22:38 #
Hej Andreas,
Mina kommentarer punkt för punkt:
1. Jodå, du var med. Klicka på länken så får du se.
2. Jag känner till Willy Bergström mycket väl. Jag skriver i inlägget att han är "fackföreninginsekonom". Vad vill du säga med att han har vänstervärderingar? Jag refererar vad han säger.
3. Vad vill du säga med denna punkt. Det handlar om minimilöner enligt kollektivavtal. Är du yngre, tex 19 år är minimilönen 14 800/månad, dvs 88 kr i timmen.
När det gäller Handelns OB-tillägg så hoppas ju att du känner till historien bakom denna. Om inte - läs på.
4, Jag beskriver panelens (dock inte dina) argument för att vissa tjänster inte finns att få tag på under helgerna. Detaljhandeln har inga probem med OB-tilläggen på söndagar. Om de har det, upplys mig gärna. Jag beskriver hur välbeställd medelklass betraktar verkligheten. Jag vet att löner successivt kommer att sänkas. Samtidigt vet jag att facket kommer att försöka kämpa emot denna utveckling. Det är deras uppgift.
Vi har dock långt kvar till den amerikanska privata tjänstesektorns låglöneproletariats löneläge. Trots detta är arbetslösheten i USA högre än här hemma. Det inte arbetarna suger åt sig hamnar i andras fickor.
Mvh
Bosse
Skrivet av Bosse Zackrisson den 04 februari, 2010 kl. 23:14 #
Bosse
Ekonomerna kan inte förklara hur ekonomin fungerar, därför att teorierna inte är riktiga, berg kan inte förklara varför vi har arbetslöshet, varför tror alla att ekonomiteorierna är riktiga?
Alla vet nu att kostteorierna var felaktiga, men ekonomiteorier som är ännu äldre påstår alla är sanna.
Lönesänkningar som lösning, vi hårdrar det vi sänker lönen till en krona i timmen,
Då anställer jag någon som städa os mig, men tjänar jag också bara en krona då har jag inte råd att betala en krona i timmen, varifrån ska staten få pengar ifrån då?
Vem ska då kunna efterfråga varorna som företagen tillverkar.
Ekonomiteorierna motsäger sig själva, varken mer eller mindre fördelningspolitik är lösningen, det är bara politiska argument.
Berg kan försöka förklara hur en krona per timme skulle lösa krisen, på vilket sätt skulle BNP gynnas av det?
Skrivet av eko den 05 februari, 2010 kl. 01:06 #
Vi kan inte ha hembiträden och köpa tjänster i samma utsträckning som man gör i andra länder med större inkomstskillnader, menar Bergström.
Kommer mig att tänka på vad min pappa berättade från Brasilien, där han bodde i mitten av 60-talet och där klasskillnaderna var skriande.
När han berättade för sina brasilianska (överklass)kolleger att det inte fanns hembiträden i Sverige tittade de chockerade på honom och utbrast spontant: "Men då kan ju inte Sverige vara något bra land att bo i".
Det är så enkelt så: De fattiga är inte människor egentligen utan betraktas av överklassen som tvåbenta oxar - och sådana, det vet man ju, måste piskas till arbete.
Skrivet av Kerstin den 07 februari, 2010 kl. 03:48 #
Kerstin - precis så är det. I början av 90-talet var jag själv mycket i Brasilien och kunde konstatera att det är precis så. Empregadas som bodde i ett litet kyffe intill köket. Man var nog i allmänhet snäll mot denna empregada, precis som man var snäll med hunden.
Därför får man aldrig ta nåt för givet. Övre medelklass- och överklassen här hemma drömmer sig tillbaka till den tid som var en gång när vi var ett verkligt tjänstesamhälle. De förstår inte att tjänstesamhällen är en relik från forntiden :-)
Men vi är nog så sakteliga på väg dit.
Skrivet av Bosse Zackrisson den 07 februari, 2010 kl. 09:16 #
Bosse,
>1. Jodå, du var med. Klicka på länken så får du se.
ok, då är det från i höstas. Sorry!
>2. Jag känner till Willy Bergström mycket väl. Jag skriver i inlägget att han är "fackföreninginsekonom". Vad vill du säga med att han har vänstervärderingar? Jag refererar vad han säger.
jag ville bara påpeka att det inte vbara är högerekonomer som resonerar i klubben.
>3. Vad vill du säga med denna punkt. Det handlar om minimilöner enligt kollektivavtal. Är du yngre, tex 19 år är minimilönen 14 800/månad, dvs 88 kr i timmen.
När det gäller Handelns OB-tillägg så hoppas ju att du känner till historien bakom denna. Om inte - läs på.
> det jag ville säga är att det finns utrymme att sänka ingångslönerna utan att de därmed blir orimligt låga.
>4, ...Vi har dock långt kvar till den amerikanska privata tjänstesektorns låglöneproletariats löneläge. Trots detta är arbetslösheten i USA högre än här hemma.
arbetslösheten påverkas av många olika faktorer, så nivån i usa bevisar inget om effekten av ingångslönerna.
Mer troligt är att faktorer som utbildningssystem och socialpolitik gör att usa har högre arbetslöshet än vad de annars skulle ha, medan deras lönenivåer och skattenivåer påverkar sysselsättningen positivt.
Skrivet av bergh den 07 februari, 2010 kl. 14:20 #
Ang exemplet att sänka lönen till en krona: Det skulle vara att tvinga ner dem under den nivå som skulle uppstå på marknaden, vilket vore en dålig idé.
Att låta löner falla från den i kollektivavtalet framförhandlande nivån ner mot marknadslönen skulle däremot öka sysselsättningen.
Reformen har dock inte bara vinnare: tre av fyra grupper är vinnare.
1. De som får jobb istället för akassa.
2. De som kan anställa till lägre lön sparar pengar.
3. Staten som får in skatt från fler anställda och betalar ut mindre i akassa/andra ersättningar.
Men den fjärde gruppen är förlorare:
4. De som fick jobb även när lönen var hög, och nu har jobb till lägre lön.
Totalt sett ökar inkomsterna i samhället, men om man bryr sig väldigt mycket om de som i dag har jobb till relativt höga löner, ska man naturligtvis motarbeta lägre ingångslöner.
Skrivet av bergh den 07 februari, 2010 kl. 14:31 #
Bosse
Hypotetiskt vi fördelar rättvist, men om det fortfarande är arbetslöshet vad ska vi då göra?
Fördelning av välfärden är en politisk fråga, inget som i grunden löser ett fel i styrningen av ekonomin.
Läs ekonomiteorierna du hittar ingen vettig förklaring till hur ekonomin växer, därför att ekonomerna inte vet, då hittar dom bara på teorier, dom erkänner inte att dom inte vet.
Skrivet av eko den 07 februari, 2010 kl. 15:19 #
Så vad är din lösning då Bosse ? Statlig styrning ? Det går säkert lika bra som när folkhälsoinstitutets förre kommunistiska chef skulle bestämma vår kost
Skrivet av P den 08 februari, 2010 kl. 00:17 #
Bosse skriver:
Man var nog i allmänhet snäll mot denna empregada, precis som man var snäll med hunden.
Det där med "piskan" syftade nog mest på lönestorleken och arbetstiderna.
Annars var det nog som säger, en brasilianska som vi kände här i Sverige kunde inte förstå att det inte fanns någon i Sverige som ville ha hennes tomma plåtkaffeburkar (som man förpacakde kaffe i på den tiden). Dem hade hon alltid gett empregadan i Brasilien, som hade användning för allt som kastades i familjen. Så omtanke fanns förvisso. Däremot undrar jag om hon förmådde uppskatta det faktum att det inte fanns fattiga i Sverige som var i behov av hennes omsorger. Hon led, är jag övertygad om, av att tvingas kasta burkarna.
Det gjorde jag också, fast av miljöskäl :-).
Skrivet av Kerstin den 09 februari, 2010 kl. 01:49 #
Kerstin - du är inne på en viktig sak här. Den borde diskuteras mera. Arbetarklassen är fortfarande värd något här i Västeuropa. Det är den pga att den historiskt har organiserat sig som klass och gjort det framgångsrikt.
Vi får se hur länge det håller. När reservarmén av arbetskraft blir allt för stor utsätts sammanhållning på stora prov.
Skrivet av Bosse Zackrisson den 09 februari, 2010 kl. 08:21 #
Jo för all del, arbetare uppskattas nog mer här än i Brasilien, men de ska förstås helst ha lägre lön, jobba fler timmar utan övertidstillägg och blir de arbetslösa, vilket de ska kunna bli när som helst och snabbt om de blir sjuka, om högern får råda, då är de inte värda ett vitten - då är de bara lata fuskare.
Men OK, bor de under broarna så kan man ju skänka dem sin gamla avlagda sovsäck - och känna sig ofantligt ädel. Kaffburkar har vi ju inte längre dock, så sådana kan inte generera självgodhet numer. Men vem vet, lite gamla plastpåsar att lägga under sovsäcken kanske.
Skrivet av Kerstin den 10 februari, 2010 kl. 01:45 #
Ja, allting är relativt. Noterade att i Grekland, som just nu genomlider en svår ekonomisk kris, går man i pension flera år tidigare än vad vi gör här i Sverige.
I Sverige är det bara fackpamparna som går i avtalsmässig pension när de fyllt 60. I alla fall var det så för några år sen. Det kanske är ändrat nu.
Skrivet av Bosse Zackrisson den 10 februari, 2010 kl. 14:09 #
FYI: Aftonbladet tål inte kritik. Idag publicerades artikeln:
”Femte smaken – alla kockars dröm”
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6576721.ab
Det är plankat från brittiska media och är ett rent PR-spinn kring en produktlansering som är ointressant för svenska konsumenter.
Vad artiklarna inte nämner är att innehållet är glutamat och att liknande produkter funnits på marknaden i årtionden (t.ex. Aromat).
Inte ett ord nämns om att denna livsmedelstillsats (E621) är mycket kontroversiell med massor av negativa hälso-effekter. Exempelvis fungerar den som ett nervgift vid höga doser. Livsmedelsindustrin gillar glutamat för att man kan dölja att råvaror med låg kvalitet är ganska smaklösa samt att glutamat blockerar receptorer i hjärnan som signalerar mättnad. Med överdosering av glutamat blir man inte mätt utan vill äta mer och mer (= mera klirr i kassan för industrin).
Även Aftonbladet själv skrev själva ett antal kritiska artiklar om glutamat under 2007-2008. Sök på svenska google efter ordet glutamat så kommer en del av kritiken upp.
I förmiddags fanns det ett antal mycket kritiska kommentarer till artikeln på Aftonbladets webbsajt. Nu är alla dessa raderade och kommentarfunktionen stängd.
Skriv eller ring till Aftonbladets chefsredaktör Jan Helin och klaga.
08 - 725 20 00 eller: jan.helin ”snabel-A” aftonbladet.se
Skrivet av Peter den 10 februari, 2010 kl. 16:16 #
Du glömde att nämna invandringen, som används just för att knäcka facken, pressa ner lönerna och påtvinga de sämst ställda än sämre villkor.
Skrivet av Anders B den 01 april, 2010 kl. 18:37 #