Dr Sofie Hexeberg har med intresse läst de kommentarer som hennes inlägg i amningsdebatten gav upphov till häromdagen. Eftersom hennes text var skriven i hastigt mod så har hon nu valt att utveckla hur hon ser på lågkolhydratkosten som medicinsk behandling i ett helhetsperspektiv.
Sofie Hexeberg är rykande aktuell eftersom hennes bok, som släpptes tidigare i år i Norge, i dagarna kommer i svensk utgåva. I Norge har boken blivit en veritabel succé. Jag har läst den och kan konstatera att det sannolikt är den hittills mest genomarbetade boken om lågkolhydratkost ur ett medicinskt läkarperspektiv. Ingen läkare i Norden har så stor erfarenhet av att behandla patienter med lågkolhydratkost som Sofie Hexeberg. I boken redovisar hon 35 egna patientfall och beskriver deras problem, labvärden före och efter behandlingen, och hur patienternas hälsa radikalt förbättras efter övergång till lågkolhydratkost. Och då gäller det inte bara diabetes och övervikt utan en rad andra sjukdomar som hälso- och sjukvården inte förmår att hantera på ett bra sätt.
Sofie Hexeberg har ingen egen blogg men planerar att starta en sådan så småningom. Nedan fortsätter Hexeberg att beskriva sin inställning till lågkolhydratkosten utifrån människans olika behov och hälsotillstånd. Inlägget kan säkert ge upphov till ytterligare spännande diskussioner.
Hexebergs kompletterande kommentar:
Jeg var ikke klar over at mine kommentarer til ammedebatten havnet på flere svenske blogger. Jeg vil derfor utdype/nyansere mitt synspunkt som baserer seg på fysiologisk forståelse og pasienterfaring. Det er viktig at vi skiller mellom slanke friske kvinner og overvektige kvinner med insulinresistens og evt. diabetes.
Slanke friske kvinner: Kroppen trenger ca. 40 gram karbo per dag. Hun kan la være å spise dem, men da får kroppen et merarbeid fordi den må lage 40 gram sukker hver dag. Derav følger at det sannsynligvis er optimalt og energibesparende å spise 40 gram karbo per dag. Ved graviditet er det en voksende hjerne som også trenger sukker. Et fullbårent barn trenger ca. 40 gram sukker, derav en økning i inntak på ca. 5 gram per måned slik at en høygravid kvinne bør spise ca. 80 gram karbo. Barnet trenger sukker i melken og derfor er det sannsynligvis optimalt å innta ca. 80 gram sukker mens kvinnen ammer. Hun kan spise 0 gram sukker, men det gir kroppen hennes et merarbeid som er unødvendig hvis det er karbohydrater tilgjengelig. Man kan få i seg endel karbo ved å spise lever, nøtter, grønnsaker og bær – jeg tror ikke man får så mye tannproblemer av det.
Overvektige kvinner med insulinresistens og svangerskapsdiabetes: Disse kvinnene kan spise så mye karbohydrater de tåler (innenfor ca. 80 gram ved fullbårent svangerskap eller under amming) uten at de legger veldig på seg, får blodsukkersvingninger eller diabetes. Hvis det dreier seg om 40 gram så bør de bare spise 40 gram.
Individualisering: Vi er alle forskjellige og er ulike mht hvor mange karbohydrater vi tåler før vi får helseproblemer. Det er derfor viktig at hver enkelt kjenner etter på sin egen kropp hvor grensen for karbohydratinntaket er. Hvis blodsukkeret stiger (holder type 1 DM unna) eller vekten øker unormalt mye er karbohydratinntaket uten tvil for høyt.
LCHF forum: De fleste som deltar aktivt i slike diskusjoner har hatt et helseproblem relatert til et høyt inntak av karbohydrater og fått igjen god helse ved å redusere betydelig på inntaket. Men vi må huske på at det er noen personer som spiser LCHF kost uten at de har hatt fedme eller store helseplager. Disse vil selvfølgelig tåle noe mer karbohydrater enn insulinresistente personer. I slike diskusjoner er det derfor viktig å skille mellom slanke, friske og overvektige, syke personer. Vi er ikke tjent med at forkjemperne for LCHF blir ”religiøse”. Jeg mener at alt mellom 0-100 gram karbo per dag er LCHF. Vanlig norsk og svensk kost inneholder 300-400 gram! 70-100 gram er for dem som er svært fysisk aktive og ikke trives på 50 gram karbo per dag. 50-70 gram per dag passer for de fleste friske, slanke. Personer som har vært svært overvektige må ofte leve på 20-30 gram per dag for å holde seg friske og slanke.
Vennlig hilsen
Sofie Hexeberg, lege, dr.med.
Dr. Hexebergs klinikk
Sandviksveien 157
1337 Sandvika
Telefon: 99 23 44 37
E-post: sofie@drhexeberg.no
Aktuell med boken "Nytt liv med riktig mat – Frisk med LCHF".
Postat i: Mat&Hälsa Permalink Kommentarer [16]
Låter mycket klokt tycker jag. Min enda invändning är att jag inte tror särskilt många av "vanligt folk" vet vad 40 eller 80 gram dagliga kolhydrater innebär i praktiken.
Kanske är det klokt att mer diskutera vilken typ av mat man talar om. Det är förstås en allmän kommentar som inte riktar sig mot dr Hexeberg specifikt.
Skrivet av Doc den 08 augusti, 2010 kl. 13:24 #
Andreas - kloka synpunkter. Tycker det är väldigt inspirerande att vi kan diskutera detta på så att säga bilateral basis. Vi behöver knyta samman våra båda rörelser och gärna få med finländarna också. Då får vi ett nordiskt nätverk som kan göra stordåd.
Men dygnet har ju bara 24 timmar, vilket förstås utgör ett litet problem i sammanhanget.
I Hexebergs bok finns många tips på hur man kan äta och fullt av goda recept.
Skrivet av Bosse Zackrisson den 08 augusti, 2010 kl. 13:34 #
Jag har hennes bok både på norska o svenska. Kommer en recension lagom när den kan beställas på svenska.
Skrivet av Doc den 08 augusti, 2010 kl. 13:38 #
Toppen!
Skrivet av Bosse Zackrisson den 08 augusti, 2010 kl. 13:41 #
Upplägget påminner mycket om Kwasniewskis. Även om jag varken är gravid eller kvinna, så mår jag bäst när jag äter på det viset och skulle tro att det gäller de flesta andra också, då det basala glukosbehovet är tämligen identiskt, korrigerat en smula för kroppsvikt förstås ...
Jag hoppas att fler och fler kvinnor som planerar att skaffa barn äter på det viset Sofie beskriver, då effekterna av 3-400gr kolhydrater per dag tycks driva kroppsstorleken, både längd och bredd, över vad som är förenligt med ett långt och friskt liv.
Skrivet av patrik den 08 augusti, 2010 kl. 14:06 #
En annan läkare, Wolfgang Lutz ("Life without bread"), har 40 års klinisk erfarenhet av lågkolhydratkost och har träffat över 10 000 patienter. Han rekommenderar ca 70 g kolhydrater om dagen, det ligger ju rätt nära det Hexeberg rekommenderar.
Om man äter så lite som max 20 g kolhydrater om dagen och är i ketos, så måste man väl - så vitt jag förstår - öka på proteinerna eftersom en del av dem omvandlas till det socker som kroppen faktiskt behöver. Då måste det väl vara billigare att äta lite mer näringstäta kolhydrater (grönsaker, bär, kanske rågbröd på surdeg) - eller?
Skrivet av Uncle George den 08 augusti, 2010 kl. 20:33 #
Hon skriver att det blir en belastning för kroppen om man inte tillför kolhydrater eller socker (40-80g).
Men, är det verkligen så att glykogenesen belastar kroppen mer än att bryta ner och ta hand om kolhydrater?
Bara en fundering.
Skrivet av Dennis Molander den 09 augusti, 2010 kl. 09:06 #
KONVERTERINGSTABELL
Det är inte helt enkelt att relatera energiprocent, gram och kalorier för respektive makronutrient.
För att ge en överblick har jag gjort en lathund, en överblick, för 2000 kcal/dygn (passar många kvinnor) och för 2400 kcal/dygn (passar många män).
Tabellen finns här - LCHF vs SLV
>> http://lchf.biz/document/LCHF_vs_SLV.pdf
Jag menar att gränsen för att kallas LCHF går vid 20E% kolhydrater (vilket kan diskuteras).
Själv har jag legat mellan 10 - 20E% efter semestern och tappat 2,4 kg på två veckor (nu nere på BMI 25,4). Lätt som en omelett.
Tabellen visar tydligt vilken extremkost som SLV rekommenderar, en kost som ligger på gränsen till att ge fettbrist.
Varför skall vi maximera kolhydratintaget, den enda makronutrient vi inte alls behöver äta, som höjer blodsockret och insulinhalten, som i sin tur lägger grunden till övervikt och ohälsa?
Skrivet av Leif Lundberg den 09 augusti, 2010 kl. 16:53 #
Hej Leif!
Om du med dina matematiska kunskaper räknar om 20 E% kolhydrater till gram - var hamnar du då. Gör ett överslag mellan tummen och pekfingret!
Sommarhälsningar
Bosse
Skrivet av Bosse Zackrisson den 09 augusti, 2010 kl. 19:04 #
Hej Bosse,
Vad 20E% kolhydrater motsvarar i gram? Kuggfråga?
Antag att jag förbrukar 2000 kcal per dygn. Tjugo energiprocent kolhydrater blir då 400 kcal. Med 4 kcal per gram blir det 100 gram kolhydrater, som går att utläsa från tabellen.
Ungefär där går gränsen för LCHF menar jag och Sofie Hexeberg menar också det enligt ovan;
Jeg mener at alt mellom 0-100 gram karbo per dag er LCHF.
För min del räcker det att jag kommer under 100 g kolhydrater för att vikten skall rasa. Sist körde jag lite mer strikt under två veckor när Malou von Sivers testade LCHF i TV4 och rasade 4 kg på två veckor. Nu skall jag testa och köra tre månader och se vad som händer.
Hälsningar / Leif
Skrivet av Leif Lundberg den 09 augusti, 2010 kl. 22:01 #
Tack Leif!
Må bra
Bosse
Skrivet av Bosse Zackrisson den 10 augusti, 2010 kl. 00:31 #
Det är naturligtvis väldigt bra att gå från 400g kh/dag till 100g kh/dag. Men om det är bäst för kroppen eller om det är ännu bättre att minska mer är väl egentligen frågan.
Vi är många LCHF:are som vet att kosten är skyldig till massor av andra sjukdomar än bara övervikt och diabetes. Om vi lägger oss på en gräns av 100g kh/dag som skulle kallas LCHF så har vi med all sannolikhet problemet att vi visserligen förskjuter massor med sjukdomar en bra bit framåt i åldern, men de kommer ändå till slut...
Man kan t.ex. testa med sina egna tänder. Om man äter 100g kh/dag och låter bli att borsta tänderna så blir de sämre och sämre, visserligen i ganska långsam takt, men ändå.
Antingen är det då för mycket kh för övriga kroppen också, eller så har vi människor utvecklats så att tändernas utveckling har varit långsammare än övriga kroppen att klara av kh. Jag tror på det förstnämnda.
Frågan är egentligen om ketos är ett normaltillstånd eller ett "nödtillstånd". De flesta som talar om 50-100g kh/dag gör det för att de tror att ketos *inte* är ett normaltillstånd. Eftersom jag hjälper människor att äta LCHF och även hjälpt en hel del som ätit/äter noll kh, *även* metabolt friska, och ser hur mycket bättre i stort sett alla mår så skulle jag vilja säga att ketos är ett normaltillstånd för oss människor och är då vi mår som bäst, både fysiskt och psykiskt.
Om teorin att man skall behöva öka antalet kh i slutet av graviditeten skulle vara riktig så måste det i så fall fungera naturligt hos mamman (hur skulle man i annat fall klarat det förut) vilket det inte verkar göra av det jag läst om LCHF-gravida mammor.
Skrivet av Mats Forsenberg den 10 augusti, 2010 kl. 13:24 #
Mats - din erfarenhet är viktig och du utvecklar den på ett mycket bra sätt i nästa nummer av LCHF-magasinet. Jag jobbar för fullt med tidningen just nu.
Denna diskussion är viktig. Alla som känner för det bör naturligtvis prova sig fram, gärna med din strikta variant, som även Skaldeman förespråkar.
Skrivet av Bosse Zackrisson den 10 augusti, 2010 kl. 14:08 #
Man bör nog göra skillnad på LCHF som "normalkost" som ätes i förebyggande syfte av majoriteten av befolkningen och LCHF som behandling av metabolt sjuka.
LCHF som behandling kräver för att bli riktigt effektiv en lägre andel kolhydrater, men för LCHF som en kost som ska accepteras av flertalet, tycker jag nog att gränsen 100 g/dag eller 20 E% är rätt rimlig.
Karlshamnsstudien höll ju just 20 E% kolhydrater och hade ändå redan den en god funktion, trots att det rörde sig om metabolt sjuka personer (diabetiker).
Skrivet av Frank Nilsson den 11 augusti, 2010 kl. 16:37 #
Frank,
Jag diskuterar "optimalt" eftersom Hexeberg skriv er om det. Du diskuterar "en kost som skall accepteras av flertalet". Då du gör det håller jag med vilket klart och tydligt visas i mitt första stycke i förra kommentaren, men det var *inte* det jag kommenterade.
Jag försökte ifrågasätta att det skulle vara optimalt med en viss mängd kh och det med en av mina enklaste teorier om varför. Jag säger inte att jag har rätt och blir gärna ifrågasatt så att jag, om jag har fel, kan ändra mig.
Skrivet av Mats Forsenberg den 12 augusti, 2010 kl. 06:16 #
Mats,
Jag har inte diskuterat ditt inlägg.
I min bok drar jag slutsatsen att människan är köttätare och att det bästa för människan därför är att äta kött. Optimalt blir det när det djur som bidrar med köttet har fått SIN naturliga föda.
Men - det var som sagt inte det jag diskuterade.
Skrivet av Frank Nilsson den 12 augusti, 2010 kl. 08:02 #