Idag presenteras ytterligare en tvåårig randomiserad jämförande studie mellan lågfetts- och lågkolhydratkost. Studien visar en svag fördel för lågkolhydratkosten.
Studien publiceras i Annals of Internal Medicin och det är Foster GD och medarbetare som gjort den. Studien heter "Weight and metabolic outcomes after 2 years on a low-carbohydrate versus low-fat diet: A randomized trial" Ann Intern Med 2010; 153: 147-157. I studien ingick 307 medelålders överviktiga personer.
Att skillnaderna inte blev större beror förstås på att man som vanligt har tillämpat Atkinsmodellen för lågkolhydratkostarna, vilket innebär att man efter tolv veckor drog upp kolhydratintaget.
Skillnaderna i riskfaktorer för respektive studiearmar var inte så stora. Lågkolhydratgruppen fick högre HDL och lägre triglycerider än lågfettsätarna. Det diastoliska blodtrycket blev också lägre i lågkolhydratgruppen.
Återigen visar det sig att lågkolhydrat/högfettkost är en aning bättre än den av myndigheterna och hälso-och sjukvården rekommenderade kosten. Visat under två år. Man bör även observera att lågfettgruppen var satt under strikt kalorirestriktion, vilket lågkolhydratgruppen inte var. De fick äta sig mätta varje dag.
Det halmstrå som etablissemangsprofessorer hänger upp argumentationen på är långtidsriskerna med lågkolhydratkost. Tankegången är ungefär att det om fem år med lågkolhydratkost kommer att visa sig att förbättrade riskmarkörer för hjärt-kärlsjukdom ändå kommer att leda till ökad morbiditet och mortalitet.
Frågan är då varför man över huvud taget kollar blodtryck, blodfetter och blodsocker på folk? Om man skiter i de förbättringar som inträder när människor börjar äta mindre kolhydrater och mer fett.
Här finns en patientrelaterad sammanfattning av studien.
Och här en medicinsk artikel om studien i fråga.
Forskningsläget börjar bli besvärande tydligt. Se Andreas Eenfeldts utmärkta sammanfattning av forskningsläget.
Postat i: Mat&Hälsa Permalink
