I veckans nummer av Läkartidningen refereras ytterligare en delstudie av den berykta ACCORD-studien. Ni vet den som medförde att patienter som sattes på intensiv läkemedelsbehandling blev sjukare och dog i större omfattning är de patienter som fick mera måttliga mängder av medicin.
Det jag reagerar på är hur denna nya studie presenteras i Läkartidningen.
Vad orsakar den högre dödligheten?
Journalisten skriver att:
"Typ 2-diabetiker som sänker sitt HbA1c kraftigt löper ökad risk att avlida och drabbas av kardiovaskulära händelser jämfört med typ 2-diabetiker som inte sänker sitt blodsocker lika kraftigt. De något förvånande rönen presenteras i tidskriften New England Journal of Medicine."
Vidare:
"Studiedeltagarna hade initialt ett HbA1c på i genomsnitt 8,1 procent. De lottades till två grupper: en som sänkte sitt HbA1c kraftigt med ett målvärde under 6,0 procent och en grupp som behandlades mer moderat med ett HbA1c-mål på mellan 7,0 och 7,9 procent. Beslut om vilken behandling patienterna fick för att försöka uppnå det HbA1c-mål de randomiserats till fattades av respektive behandlande läkare. Till typerna av preparat som användes hörde sedvanlig diabetesbehandling med bla insulin, sulfonureider, metformin och rosiglitazon."
Efter ett års behandling hade de patienterna som randomiserats till kraftfull behandling nått ett HbA1c-värde som i genomsnitt uppgick till 6,4 procent, vilket ska jämföras med 7,5 procent för gruppen som fått »normal« behandling. Det visade sig att gruppen som fått kraftfull behandling för att sänka sitt HbA1c uppvisade ökad mortalitet jämfört med normalbehandlade, totalt avled 257 individer i »intensivbehandlingsgruppen« jämfört med 203 i den »normalbehandlade« gruppen. Författarna noterade även fler fall av kardiovaskulära händelser i gruppen som behandlats intensivt; skillnaden var dock inte lika markerad som avseende mortalitet. Forskarna misstänker att den ökade dödligheten kan ha orsakats av intensivt behandlade patienter inte sällan får flera olika preparat, vilket kan leda till interaktion mellan preparaten alternativt biverkningar till följd av fler använda preparat, interaktioner undantaget, och högre doser.
Min kommentar:
Det är alltså inte det kraftigt sänkta långtidssockret i sig som orsakar högre dödlighet utan den aggressiva läkemedelsbehandlingen som sannolikt ligger bakom de högre dödstalen! Att en diabetiker som genom kost- och livsstilsförändring kraftigt lyckas få ner sitt HbA1C skulle löpa ökad risk att dö är naturligtvis en ren förfalskning av verkligheten.
Här är länken till artikeln i Läkartidningen.
Postat i: Diabetes Permalink Kommentarer [16]
Ja ack ja dessa journalister. Inte mycket koll på vad de skriver om.
Skrivet av O den 20 augusti, 2008 kl. 23:47 #
Om jag läst rätt så handlar artikeln om hur man intensivbehandlar med mer och mer insulin för att nå ett målvärde! Det kan knappast vara förenligt med god läkaretik. Det stod ingenting om kostförändring?
Jag har erfarenhet av att det fungerar att få ner HbA1c, från 9.7% till 6.8%, på några månader med en delvis ändrad kost - lågkolhydrat/fettrik kost. Inte ens en helomläggning behövdes för det.
Målet är nu att sänka insulinet och utöka lågkolhydrat/fettrik kost för att behålla det goda resultatet 6.8%.
Att inte kostanpassa kan jämställas med vanvård.
Skrivet av Anhörig till äldre den 21 augusti, 2008 kl. 00:43 #
Anhörig till äldre
HbA1c på 6.8 % är inte ett gott resultat.
Skrivet av Bondlurk den 21 augusti, 2008 kl. 09:15 #
Om man lyckats få ner sitt HbA1C så pass mycket bara med att lagga om kosten bör det nog betraktas som ett utmärkt resultat.
Varför skulle det inte vara det?
Skrivet av Bosse Zackrisson den 21 augusti, 2008 kl. 11:31 #
Bondlurk!
Jomenvisst har du delvis rätt, det är inte ett gott värde, men min poäng var ju att det var ett gott resultat att få ner HbA1c från 9.7% till 6.8%.
Bosse Zackrisson!
Visst är det ett utmärkt resultat, inte minst med hänsyn till att kosten bara ändrats delvis mot lågkolhydrat/fettrikt-hållet. Det betyder ju att HbA1c går att få ner mer! Om man minskar högkolhydratkosten ännu mer.
Skrivet av Anhörig till äldre den 21 augusti, 2008 kl. 13:03 #
Bondlurk!
Jomenvisst har du delvis rätt, det är inte ett gott värde, men min poäng var ju att det var ett gott resultat att få ner HbA1c från 9.7% till 6.8%.
Bosse Zackrisson!
Visst är det ett utmärkt resultat, inte minst med hänsyn till att kosten bara ändrats delvis mot lågkolhydrat/fettrikt-hållet. Det betyder ju att HbA1c går att få ner mer! Om man minskar högkolhydratkosten ännu mer.
Skrivet av Anhörig till äldre den 21 augusti, 2008 kl. 13:13 #
Jag hittade denna artikel i tidningen Dagens Medicin,...
http://www.dagensmedicin.se/debatt/2008/05/14/sockersjuka-patienter-bor-/index.xml
...mycket talar ju för att kostbehandling är att föredra mot aggressiv läkemedelsbehandling.
Skrivet av Anhörig till äldre den 21 augusti, 2008 kl. 20:24 #
Ett HbA1c-värde på 6.8 % tyder på ett GENOMSNITTLIGT plasmaglukos på 10 mmol/l.
Det är inte bra.
Skrivet av Bondlurk den 21 augusti, 2008 kl. 21:25 #
Bondlurk!
Jag håller med dig, 6.8% är för högt men bättre än 9.7% som det var när jag påbörjade kostomläggningen.
Jag har ju läst på Kostdoktorns blogg och sett följande: http://www.kostdoktorn.se/?page_id=109
HbA1c - medel-P-glukos
5% = 5-7 mmol/l
6% = 7-9 mmol/l
7% = 9-12 mmol/l
8% = 11-15 mmol/l
9% = 12-17 mmol/l
10% = 15-20 mmol/l
11% = 18-25 mmol/l
Skrivet av Anhörig till äldre den 24 augusti, 2008 kl. 09:38 #
Man ska glädja sig åt gradvisa förbättringar. Går man ner från 150 till 100 kg så väger man kanske för mycket. Och då kan någon bondlurk gnälla på det. Men 50 kilos viktminskning ger en enorm hälsovinst och den visar att man är på rätt väg. Sak samma med blodsocker.
Sten Sture
Skrivet av Sten Sture Skaldeman den 24 augusti, 2008 kl. 10:18 #
Jag kan tyvärr inte påverka alla måltider eftersom personen i fråga bor på ett äldreboende, men jag har testat ett helt dygn med nästan bara LCHF-kost!
Blodsockervärdena blev så här:
(LCHF-middag kvällen innan)
Faste 10.0 mmol
Före lunch 9.7 mmol
Efter lunch 9.6 mmol
Före middag 11.7 mmol
Efter middag 11.3 mmol
Natt 5.8 mmol
Nästa morgon, faste 6.7 mmol
Detta visar att det går att påverka blodsockret med lågkolhydratkost (LCHF).
Not:
2 timmar efter måltid har blodsockret sjunkit! Såväl efter lunch som efter middag! Värdet på natten och nästa morgons fastevärde är ju också väldigt bra.
Personen är en äldre kvinna (90 år) med amputerat underben.
Skrivet av Anhörig till äldre den 24 augusti, 2008 kl. 20:19 #
H = HbA1c
G = Plasmaglukos
G = 2 * H - 3.6
Skrivet av Bondlurk den 25 augusti, 2008 kl. 07:43 #
Tack för den formeln.
- 3.6 ??? Kan du förklara detta värde närmare?
Skrivet av Anhörig till äldre den 25 augusti, 2008 kl. 20:52 #
Formeln är naturligtvis ungefärlig.
Man har helt enkelt studerat ett stort patientunderlag. Plasmaglukos har upprepat kontrollerats under kanske 8 - 10 veckor och så har HbA1c kontrollerats.
På det erhållna siffermaterialet har linjär regressionsanalys gjorts, dvs man har tagit fram de koefficienter a och b som ger minsta felet mellan observerade punkter och linjen y = a + b*x.
Man kanske har föredragit att ha mitt H som beroende variabel y och då alltså fått H = 1.8 + 0.5 * G, som då ger den tidigare presenterade formeln och speciellt värdet - 3.6.
Skrivet av Bondlurk den 26 augusti, 2008 kl. 08:18 #
Bondlurk!
Jättetack för förklaringen. Det gör ingenting att formeln var ungefärlig. Va´dum jag var som inte begrep det!
Skrivet av Anhörig till äldre den 28 augusti, 2008 kl. 00:32 #
Verkligen mycket intressant!
Skrivet av Stefan Sandström den 07 september, 2008 kl. 16:31 #