
Jag bad den norska läkaren Sofie Hexeberg och den norske näringsforskaren Dag Viljen Poleszynski att kommentera Fredrik Pauluns påstående att LCHF-kost är farligt vid amning. Detta med anledning av en animerad debatt som utbrutit hos en känd svensk bloggare med hundratusentals unga läsare.
Häromdagen bröt det ut en debattstorm på Katrin Zytomierkas blogg. Anledningen till debatten var att Fredrik Paulun, den gamle GI-gurun, i en intervju med hälsocoachen Olga påstått att det är riskfyllt och kanske rentav farligt för barnet om mamman äter LCHF under amningstiden. Då bröt helvetet löst...
Katrin födde en son för en tid sedan. Efter förlossningen tyckte hon att hon vägde för mycket och ville snabbt gå ner i vikt till sitt smala och vältränade jag. Hon valde att börja äta LCHF.
Katrin Zytomierska har en av landets mest besökta bloggar med osannolika flera hundra tusen besökare per dag och diskussionsvågorna om hennes kostval har gått höga. Bland den yngre läsekretsen är LCHF ännu ett ganska okänt fenomen och väcker förstås upprördhet och förtrytelse på sina håll.
Vår svenske GI-guru Fredrik Paulun har tidigare attackerat LCHF-kosten. Man kan bland annat drabbas av fettförgiftning har han menat. Nu menar han också att det är farligt att äta LCHF när man ammar sitt barn. Barnets utveckling kan hämmas. Så här svara Paulun på frågan från hälsocoachen Olga:
Olga: Vad anser du om LCHF under amningen?
Paulun: Jag vill absolut avråda från det. Många som säger sig äta LCHF äter egentligen mer likt isodieten, dvs mer kolhydrater, men den som verkligen kör strikt LCHF under amning kan riskera sitt barns hälsa och utveckling. Vi vet att mjölkens innehåll påverkas av det mamman äter och modersmjölk innehåller nästan 7 % kolhydrater vilket behövs för den växande hjärnan och barnets tillväxt. Forskning visar att även här är isodieten att föredra eftersom den ger allt den ammande kvinnan behöver.
Detta svar fick Katrin, som ammar sin lille Ringo, att gå i taket. Hon skrev ett rasande inlägg i sin blogg och publicerade samtidigt en lugnande kommentar av Andreas Eenfeldt, allas vår Kostdoktor. Sen var debatten igång. Kommentarstråden innehåller just nu cirka 250 kommentarer. Håll i hatten!
Hexeberg och Poleszynski inkommer med kompletterande information
Jag har nu tillfrågat den norska expertisen och bett dem kommentera Pauluns påstående. Först svarar lågkolhydratläkaren Sofie Hexeberg:
Jeg har ikke lest mye og har ikke særlig erfaring med det, men får en del spörsmål om graviditet og amming og jeg svarer som følger (basert på den polske legen Jan Kwasniewski), fysiologisk kunnskap og sunn fornuft:
Din kropp trenger 30-40 gram karbo per dag. Hvis du ikkke spiser karbohydrater vil kroppen din lage 30-40 gram hver dag fordi hjernen trenger litt sukker. Istedenfor at kroppen din skal lage dette sukkeret kan du spise det i form av grønnsaker, nötter, bär osv. Når du er gravid er det en voksende hjerne som også trenger sukker. Anbefaler derfor at du öker inntaket av karbohydrater med 5 gram per mnd, slik at du ved slutten av graviditeten inntar ca. 80-100 g. Når du ammer kan du innta samme mengde karbohydrater som i slutten av graviditeten.
Dette er det jeg sier og jeg tror det er optimalt for i utgangspunktet friske og slanke kvinner.
Til de overvektige sier jeg at dersom blodsukkeret stiger, du får mye vätske i kroppen så må du trappe deg ned på karboinntaket til disse symptomene forsvinner.
Jeg har noen pasienter som har ammet og på eget iniativ startet ketogen kost med karboinntak på ca. 20 gram per dag. De har fortalt at de føler seg vel, barnet liker melken og trives. Da sier jeg at så lenge mor og barn trives og har det bra kan hun fortsette slik. Men det er ikke nødvendig å legge ekstra stress på kroppen i perioder hvor man er gravid eller ammer.
Naturen er innrettet på reproduksjon og artens overlevelse. Hvis en gravid kvinne får i seg for lite kalk tar fosteret det det trenger fra hennes skjelett. Ved mangelfull kost går det primært utover mor sin kropp. Jeg antar at kvinnekroppen kan produsere de mengder sukker som er nödvendig for henne og barnet. Tidligere eskimoer spiste nesten ikke karbo, fødte friske barn og jeg har ikke hørt om at ammingen var noe problem.
Vet ikke om det er gjort noen forsøk hvor man har målt sukkerinnholdet i melken til en kvinne som går på LCHF – det ville jo gitt svaret.
Vennlig hilsen
Sofie Hexeberg, lege, dr.med.
Dr. Hexebergs klinikk
Sandviksveien 157
1337 Sandvika
Telefon: 99 23 44 37
E-post: sofie@drhexeberg.no
Forfatter av "Frisk med lavkarbo - Nytt liv med riktig mat"
Jag har även fått svar från Dag Viljen Poleszynski, känd forskare, näringsexpert och journalist från Norge. Under många år var han medicinskt ansvarig fackredaktör för tidningen Mat og Helse. Här är hans svar:
Dette var veldig bra svart av Sofie!
At det skulle være farlig å spise lavkarbo når man ammer, faller på sin egen urimelighet. Som Sofie skriver, lager vi så mye karbohydrater vi trenger selv. Om mor spiser lavkarbo, lager hun nok til seg selv og morsmelka. Babyer har heller ikke nøyaktige krav til innhold av laktose. Paulin bör presentere analyser av morsmelk med ulike kosthold og vise at laktoseinnholdet varierer så mye at det kan gå ut over barnet. Selv i konsentrasjonsleire har ammende mødre vært i stand til å ernære sine barn med brystmelk. Som Sofie skriver, er det mor det først går ut over, og dernest barnet, men da er det snakk om langvarig sult.
Ellers har våre formødre for noen titusen år siden levd på lavkarbokosthold under graviditeten og ammet med et inntak ned mot 10 g/d. Siden et slikt kosthold var forenlig med videreföring av vår art, er en logisk fölge at mödre gjerne kan leve på lavkarbokosthold under og etter graviditeten. Hvor mye karbohydrat som er optimalt, har Sofie gitt et brukbart svar på. OM det optimale er 50-60 eller 80-100 g/d, kan trolig diskuteres, men dette vil helt sikkert variere fra person til person.
Jeg kjenner ikke til forskning som har sett på problemstillingen, men basert på Kwasniewskis ”optimale foreldre og barn”, inuitter, masaier, samburuer, kanadiske reingjetere, norske samer og andre på lavkarbo, er en rimelig hypotese at gravide og ammende ikke skader sine barn ved å leve på et kosthold med svært lite (ned mot null) karbohydrater…
Ellers vet vi at hjernen kan bruke ketonlegemer, og det beste for barnet er å erstatte bruken av glukose maksimalt!
Paulun bör få et svar hvor han utfordres til å presentere forskning, ikke synsing!
Vh Dag
Dag Poleszynski är också ordförande i den norska föreningen Kostreform i Norge. Föreningen arbetar för en förändring av kostråden för bland annat diabetiker och överviktiga i Norge. Sofie Hexeberg är vice ordförande i föreningen.
De är båda involverande i skapandet av en ny tidskrift med fokus på lågkolhydratkost. Tidningen heter Vitenskap og Förnuft (VoF) och blir lite av en systertidning till LCHF-magasinet i Sverige.
Postat i: Mat&Hälsa Permalink Kommentarer [9]








Håller med i det mesta men förstår inte varför man måste ha olika "optimala" kolhydrat-mängder. Tar man det dessutom så långt upp som till 50-100gram kh/dag och kallar det optimalt då har man ju också kommit så långt att tänderna tar skada. Om vi skall tänka naturligt så borde vi klara hela livet utan hål och andra problem med tänderna, *utan* att behöva borsta dem.
Om man håller med om att det är naturligt att vi skall ha våra tänder kvar hela livet så finns det, vad jag ser, bara 2 alternativ till att det skulle vara naturligt att äta så mycket kh för en gravid/ammande kvinna:
1-Att tänderna inte hunnit med i människans övriga (teoretiska) förändring så att det optimala är 50-100g kh/dag för kroppen men tänderna tar skada (för det gör de på sådana mängder).
2-Att naturen skulle se till att det optimala just vid graviditet/amning vore att tänderna skall bli lite sämre under ett tag p.g.a. barnet skulle behöva det.
Eller också är det så att dessa kh-mängder är teoretiska, påhittade värden och att det optimala är att åtminstone äta så lite kh att man behåller fina tänder utan att behöva borsta dem, och då borde man nog ner till högst ca 20g kh/dag och även ännu mindre om man nu pratar om vad som skall vara optimalt för våra kroppar.
Men det är egentligen småsaker, alla skulle få enormt mycket enklare o bättre graviditet, förlossning och amning om de kom så långt ner i kh som i texterna ovan, så det enda jag vänder mig emot som sagt är att dessa höga kh-mängder skulle vara optimalt...
Skrivet av Mats Forsenberg den 07 augusti, 2010 kl. 07:27 #
Hej Mats - det gläder mig att du är på kommentarsbanan!
Jag tycker att det är intressant att se att det finns smärre skillnader i synen på kolhydratintaget mellan de tongivande norrmännen (t.ex. Sofie och Dag) och svenskarna (t.ex. Skaldeman och Litsfeldt).
Det visar att det ännu finns mycket att diskutera!
Skrivet av Bosse Zackrisson den 07 augusti, 2010 kl. 09:48 #
Ja, synpunkterna på vilket kolhydratsintag som är "optimalt" varierar stort vill jag lova.... Personligen kan jag säga på rak arm att min kropp (och därmed barnet i magen) INTE kommer att klara ett kolhydratsintag på över 80 g/dag. Hamnar jag på över cirka 50 g/dag tycker jag blodsockret börjar svaja igen, så det passar inte mig att öka på allt för mycket. Klart att det är möjligt att ju längre graviditeten fortskrider, destå mer ökar kh/dag i och med att man äter mer... (Är snart i femte månaden.)
Hur som helst så lär jag aldrig kunna gå upp i dom mängder tex Livsmedelsverket skulle gilla för en gravid. För mig är det förenat med stora risker med förhöjt blodsocker, stor viktökning, och ev högt blodtryck och vem vet, i värsta fall: havandeskapsförgiftning.
Olga har mellan raderna påstått att LCHF ätande mammor är i grunden själviska och tänker bara på sin vikt, frågan är då vad det är hon anser vara självsikt i att äta det som barnet och mamman mår bäst av? Är det inte storhetsvansinne att vilja att mammor ska följa ens råd, oavsett konsekvenserna? Det om något är väl, ironiskt nog, fanatiskt?
Det är i alla fall mina tankar om saken.
Skrivet av CharlotteTheOriginal den 07 augusti, 2010 kl. 10:33 #
Charlotte - vi gubbar borde kanske knipa käft i denna fråga. Men vi är ändå fäder och är måna om våra kvinnors hälsa.
Jag är övertygad om att allt fler kvinnor kommer att upptäcka att det är underlättar graviditet och förlossning om man håller nere kolhydratintaget.
Vi kan vara på väg mot en kostrevolution även på detta område om några år. Vi behöver många inspel från kvinnor som har erfarenhet av lågkolhydratkost under graviditet, förlossning och amning!
Här har vi om möjligt ett ännu större etablissemang att kämpa mot.
Skrivet av Bosse Zackrisson den 07 augusti, 2010 kl. 10:39 #
Kroppen (även kvinnans!) är fantastisk. Vi har något som kallas homeostas eller reglerområde. Det finns en optimal mängd salt i kroppen, 137-145 mM. Vi gör allt för att behålla sltet inom dessa gränser. Äter vi för mycket salt kissar vi ut överskottet, äter vi för litet salt gör njurarna allt för att behålla saltet i kroppen. Men går vi utanför gränserna mår vi dåligt och kan dö. Upp till 100 g salt/dag tål i stort sett alla. Mindre än 5 g salt/dag (SLV:s rekommendation) leder till att saltnivån i blodet sjunker (vi har inga förråd av salt i kroppen). Blir det varmt så svettas vi ut ännu mer salt, nivån sjunker ned till 125 mM och vi mår dåligt. Gör sedan som myndigheterna säger, dricker tre liter vatten och saltkoncentrationen sjunker ännu mer. Tillståndet har flera olika namn som värmeslag, cirkulationskollaps, saltbrist eller vattenförgiftning, välj själv namn på tillståndet, inte alltid förenligt med överlevnad.
Samma med bröstmjölk. Det är futilr att tro att vi kan påverka bröstmjölken genom att ändra kosten. Så länge det finns ett näringsämne i moderns kropp så går det i första hand till bröstmjölken. Bröstmjölkens homeostas är överordnad kvinnans homeostas.
Hjärnan behöver inget socker, den går bäst på ättiksyra (från fett, protein och kolhydrater). Röda blodkroppar behöver socker, därför har vi en minimal mängd glukos i blodet (3-6 g hos en 70 kg människa). Om RBC inte får glukos så kan de inte transportera syre och CO2. Och hjärnceller dör av syrebrist.
Skrivet av Björn Hammarskjöld den 07 augusti, 2010 kl. 10:52 #
Mats - man bör också ha i åtanke att detta område, dvs kost i samband med graviditet, förlossning och amning, inte är föremål för medicinsk forskning. I alla fall inte vad jag känner till.
Det skulle bli svårt att få en etisk kommitté att godkänna en koststudie på gravida där ena gruppen äter strikt LCHF.
Du noterade kanske dags slutkläm där han avfärdar riskerna för gravida att minimera kolhyraterna (ned mot null)...
Skrivet av Bosse Zackrisson den 07 augusti, 2010 kl. 12:07 #
Bosse - Ja jag noterade det, och det glädjer mig :)
Men det görs ju redan en koststudie på hur det går när människor äter hög-kh kost medan de är gravida. Det har hållit på i 30 år drygt nu...
Det är bara att se vad de får för problem jämfört med hur det var innan dess, hur mycket mindre problem det var med förlossningar innan.
Om någon bara satte sig ner och jämförde journaler från t.ex. 50-60 talen och nutid så får vi en koststudie.
Det var ju dessutom inte optimalt förr heller men väldigt mycket bättre. Den sista förändringen som vi sett de sista 30 åren med ännu mindre animaliskt fett och mer (snabba) kolhydrater verkar ha accelererat de flesta av våra problem och sjukdomar, inklusive barnafödande och graviditeten i sig.
Skrivet av Mats Forsenberg den 07 augusti, 2010 kl. 12:43 #
Jag vet - men sedan 60-talet har spädbarnsdödligheten i Sverige minskat markant liksom mödradödligheten i samband med förlossningar.
Man kan ha många uppfattningar om detta men så ser det ut om man kollar statistiken.
Samtidigt har nog födelsevikten ökat, sannolikt beroende på att fler foster blir övergödda under fosterlivet på grund av att mamman äter för mycket kolhydrater.
Skrivet av Bosse Zackrisson den 07 augusti, 2010 kl. 13:24 #
"men basert på Kwasniewskis ”optimale foreldre og barn”, ..... leve på et kosthold med svært lite (ned mot null) karbohydrater…"
Detta stämmer väl inte .... Kwasniewski rekommenderar 40-50gr/dag tills de sista 3-4 veckorna av graviditeten då han rekommenderar 100-150gr. Jag inte läst något annat i någon av hans två böcker som getts ut på engelska eller i de ca 250 fråga/svarsspalter som finns återgivna här: http://forum.dr-kwasniewski.pl/index.php?board=6.0
Skrivet av patrik den 07 augusti, 2010 kl. 21:19 #