Bo Zackrisson är medicinjournalist och skriver om hälsans vänner och fiender samt gör nedslag i den politiska debatten. Han är redaktör för LCHF-magasinet och 2000-Talets Vetenskap och var tidigare under tio år chefredaktör för Tidskriften Medikament.

« maj 2012
tiontofr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
   
       
Idag

Sidvisningar idag: 240

RSS
Fullkornsbluffen fortsätter...Del 3
16 oktober kl. 07:36

Livsmedelsverket har nu reviderat ett av sina kostråd. Man slopar rådet att vi ska äta bröd till varje måltid. Nu är det fullkorn som gäller rakt över.

Idag rapporterar medierna att Livsmedelsverket beslutat revidera sina kostråd. Det låter ju utomordenligt spännande, tänker jag. Vad har de nu hittat på? Vi är ju många som trott att verkets råd är ristade i sten som Mose stentavlor. Men icke, sa Nicke.

Industrin har gissningsvis förstått att något måste göras, och verket har inte varit sena att hänga med i svängarna.

"Fullkorn till varje måltid"? 

Ett av de mera ökända kostråden från verket har varit: ”Vill du äta hälsosamt? Ät bröd till varje måltid, gärna fullkorn”. Det vill man nu ändra på. Annica Sohlström, chef för nutritionsavdelningen på Livsmedelsverket, förklarar på verkets hemsida:

– Vi vill ändra rådet eftersom forskningen visar att det framför allt är fullkornet i våra spannmålsprodukter som har betydelse. Samtidigt gör det ökade utbudet av fullkornsprodukter i handeln att konsumenten kan få i sig fullkorn från många fler livsmedel i dag än för bara några år sedan. 

Industrianpassning

Kan det sägas tydligare än så. Industrins ökade utbud av fullkorn, gör att verket anpassar sina råd till industrins behov. Och vad menar Sohlström med att fullkornet "har betydelse". För vad? Den forskning som finns och som sammanställts av Cochraneinstitutet har visat att fullkorn inte har någon säkerställd effekt på vare sig övervikt, diabetes, hjärtkärlsjukdom och annat. Jag tolkar Sohlström som att fullkornet har betydelse för dem som producerar fullkornsprodukterna.

Vad är då fullkorn?

Enligt Livsmedelsverkets definition är fullkorn "hela kärnan av spannmål (frövita, grodd och kli); kärnan får vara mald, krossad eller liknande men beståndsdelarna ska ingå i sina ursprungliga proportioner för respektive spannmålsslag."

Fullkorn var sådant som förr låg och skräpade på sädesmagasinens golv. Nu kan man blanda detta i mjölmaten och vips får den "betydelse".  

Jag har tidigare skrivit om den så kallade vetenskapen om fullkorn vid två tillfällen.

Här kan du läsa om Fullkornsbluffen del 1.

Och här om Fullkornsbluffen del 2


 



Postat i: Mat&Hälsa  Permalink   Kommentarer [21]  
 
Kommentarer:

Förr kunde en mjölnare bli lynchad ifall man kom på honom med att mala med agnarna i mjölet, även när det var så dåliga tider att man blandade bark i brödet.

Nu har de lyckats få folk att betala extra för avskrädet!

Skrivet av Kenneth Ekdahl den 16 oktober, 2009 kl. 10:50 #

Härlig historielektion, Kenneth!
Mvh
Bosse

Skrivet av Bosse Zackrisson den 16 oktober, 2009 kl. 11:31 #

Bosse, hjälper inte spikmattan?

Skrivet av arne den 16 oktober, 2009 kl. 12:07 #

Jodå, den tar jag till vid behov, när jag stressat för mycket framför datorn.
Trevlig helg
Bosse

Skrivet av Bosse Zackrisson den 16 oktober, 2009 kl. 12:23 #

Ursäkta men vad är det för dåligt med att äta spannmål som jag läste i del 2?
Har det med vår livstil att göra eller vad för vi har ju alltid ätit havre, vete osv?
Fullkorn låter ju bra men är ju då egentligen bara mer utblandad råvara?
tfs Robert

Skrivet av Robert den 16 oktober, 2009 kl. 14:02 #

Robert,
Spannmål har aldrig varit hälsosamt för människor, men förr hade man i alla fall vett på att ta bort skalet där det mesta av gifterna sitter samt blötlägga minst ett dygn innan upphettning för att ge de värmekänsliga enzymerna tid att bryta ner mycket av gifterna. Spannmålet var dessutom odlat på jordar med fullvärdig näring, nu är de urlakade genom att man med varje skörd avlägsnar ett stort antal näringsämnen och med konstgödning tillför ett litet fåtal, ofta bara fosfor, kväve och kalium.
Fröna får då dessutom sämre motståndskraft mot angrepp vilket innebär att man behöver mer bekämpningsmedel samt att fröna oftare möglar, det innebär att det producera massor av intressanta mögelgifter, t.ex. aflatoxin.
Alla som är känsliga för mögellukt brukar kunna känna det precis när man öppnar en brödpåse.

Skrivet av Kenneth Ekdahl den 16 oktober, 2009 kl. 14:35 #

Spikmattan är tydligen köpt i nästintill 300 000 exemplar. Menar du verkligen - ARNE att så många har gjort ett felköp? Märkligt - är vi verkligen så dumma, vi Svenskar, men inte du Arne? :wink:

Skrivet av Zonen den 16 oktober, 2009 kl. 19:04 #

Kenneth ek . Varför skulle det mesta av gifterna sitta i skalet ?

Och på vilka grödor gäller just den regeln ? vad skulle det vara för gifter ?

Skrivet av tobias den 16 oktober, 2009 kl. 19:50 #

Det gäller de flesta frön till växter som inte har som strategi att få sina frukter uppätna för att passera matsmältningen och planteras i en hög gödsel. Det gäller alltså inte t.ex. tomater men däremot gräsfrön.

Gifterna är gifter även för växten, alltså sitter de så att de gör maximal nytta för djur som försöker äta dem men minimal skada för den del som skall bli en ny växt.

Gifterna i gräsfrön är främst antinutrienter som lektiner och fytinsyror. Dessa finns för övrigt även i t.ex. baljväxter. De frön människan äter som innehåller dessa gifter har det gemensamt att man traditionellt blötlagt dem innan användning, normalt minst ett dygn. Gäller även t.ex. ris.

Skrivet av Kenneth Ekdahl den 16 oktober, 2009 kl. 20:35 #

Ok intressant !

Jag trodde mestadels att du avsåg gifter som olika tungmetaller , dioxiner , bromerade flammskyddsmedel , insektsbekämpningsmedel osv osv.

När det gäller tungmetaller skulle jag väldigt gärna vilja veta om tungmetallen bly tas upp av grödor på vanliga åkrar , detta då jag tog jägarexamen på en jaktskytteklubb där hagelskyttebanan låg ut över en åker ( ! ).

Det växte och skördades på den åkern , trots att den blev beskjuten med hundratals kilo bly varje år.
Jag skjöt själv ca 700 gram bly och räknar vi allt i hela min klass var det ca 15 kilo på bara oss.

Jag reflekterade över detta och ansåg detta vara ren idioti och har inte kunnat släppa detta.

Kan det vara lagligt att ha en skyttebana så att blyhaglet sprids i kilovis över en åker ?
Kan jag ringa livsmedelsverket och få prata med någon kunnig person ?

Skrivet av tobias den 16 oktober, 2009 kl. 22:21 #

När det gäller bly på skjutbanor, alltså metalliskt bly på eller i marken, verkar väldigt små mängder frigöras enligt undersökningar jag sett.

Värre i så fall är ju bly i skadeskjutna djur som äts av rovdjur. Blyet frigörs tydligen i mycket högre grad i levande biologiska organismer än i marken.

Där finns fortfarande en del utrymme för forskning alltså.

Något som i så fall är viktigare att sätta stopp för omedelbart är dumpning av rötslam på åkrar! Där kan vi verkligen tala om katastrof, för varje gram fosfor man får därifrån får man samtidigt stora mängder kadmium och många andra tungmetaller, för att inte tala om alla läkemedelsrester som t.ex. hormoner från p-piller, antidepressiva läkemedel m.m., vad händer när man sprider massor av antibiotika i naturen? Sedan tillkommer organiska klorföreningar från t.ex. sötningsmedlet sukralos.

Skrivet av Kenneth Ekdahl den 16 oktober, 2009 kl. 23:50 #

Kenneth,
Du har helt galna och geniala vinklingar på saker och ting tycker jag, du borde bli tvångsinskriven på någon utbildning som syftar till att hjälpa människor. helt underbart. Fortsätt med dina "tokigheter", mänskligeheten behöver dej :)

Skrivet av Bo W den 17 oktober, 2009 kl. 03:24 #

Staffan Mystiker på Newsmill vill att svenska folket ska vakna upp:

http://www.newsmill.se/artikel/2009/10/17/vakna-svenska-folk

Skrivet av Helena Palena den 17 oktober, 2009 kl. 15:08 #

Tack för svaret Kenneth!
Man blir ju mörkrädd när man läser detta.
Trodde havregrynsgröt var bland det bästa man kunde äta?
Och bröd som är så gott?
Jag vet snart inte vad jag ska äta då kyckling, fisk är uppfödd på konstgjord väg och kött full med antibiotika. Vilt kött är väl bäst men jagar inte själv. Rotfrukter kanske?

Skrivet av Robert den 17 oktober, 2009 kl. 17:29 #

Robert, ekologiskt kött och vilt brukar finnas i affären, kostar lite mer men är både godare och nyttigare. Strömming och sill är också bra fiskar att stoppa i sig framför den odlade laxen.

Skrivet av Tina den 18 oktober, 2009 kl. 15:27 #

Tina, jo strömming ätes gärna men där har jag hört att det finns ganska mycket dioxiner i.
Men att gröt var dålig mat var en nyhet då man själv har ätit detta hela livet utan att ha hört talas om något negativt.
Fick mig en tankeställare.

Skrivet av Robert den 19 oktober, 2009 kl. 13:32 #

http://coolinginflammation.blogspot.com/2009/08/anti-inflammatory-gluten-free-diet-for.html

surdeg ok?
Den som vill äta bröd kolla rågbiten på saltå kvarn

Skrivet av läs den 20 oktober, 2009 kl. 00:15 #

Nu när det är så synd om fettdoktorn kan vi väl göra en insats.
Om alla som vill stötta henne, och det är väl några tusen, skickar in 50 kr i mån till hennes stödfond så kommer hon ju att klara sig utan vik på jouren.

Skrivet av algot den 23 oktober, 2009 kl. 13:10 #

Strömming är väl npgot av det sämsta man kan äta.
Kvicksilver och andra miljögifter. Östersjön är världens mest förgiftade hav.

Men man blir väl inte tokigare än fettdoktorn kanske?

Skrivet av robban den 23 oktober, 2009 kl. 13:48 #

"Ät som mig eller dö!" sa Annika D i SvT.

"Ät som mig och blir knäpp på riktigt" är väl det som gäller idag.

Bosse: Delar du hennes åsikter om vaccinet?
Bara så vi vet.

Skrivet av Indira den 23 oktober, 2009 kl. 13:50 #

Jag har redovisat min uppfattning offentligt här i bloggen och i både SvD och Aftonbladet. Du hittar länkar till artiklarna i min blogg.

Skrivet av Bosse Zackrisson den 23 oktober, 2009 kl. 15:14 #

Skriv en kommentar:

Kommentarer är avstängda för detta inlägg