Bo Zackrisson är medicinjournalist och skriver om hälsans vänner och fiender samt gör nedslag i den politiska debatten. Han är redaktör för LCHF-magasinet och 2000-Talets Vetenskap och var tidigare under tio år chefredaktör för Tidskriften Medikament.

« juni 2013
måtiontofrlösö
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
       
Idag
Kategorier

Senaste kommentarer

Senaste inläggen

Sidvisningar idag: 590

RSS
« Afrikansk fest på... | Hem | Dyr cancerbehandling... »
Micrade turbotomater från Hällekis!
15 maj kl. 14:18
För några veckor sedan skrev jag om ett litet test där en flicka testat att vattna två plantor, den ena med micrat vatten, den andra med vatten uppvärmt på spisen. Växten med det micrade vattnet dog som en sten. Försöket upprepades av en vän till mig, Sten-Sture Skaldeman. Han planterade rädisor. Resultatet av det testet blev att alla rädisplantorna tog sig exakt lika bra oavsett vatten.

Turbotomater!
Idag meddelar biologen och författaren Lars Wilsson från Hällekis att han gjort ett test med tomater, inspirerad av de två tidigare testerna. Resultatet är häpnadsväckande. Den tomatplanta som vattnats med vatten från micron har växt med turbofart och är nu dubbelt så hög som de övriga! Jag har nu på relativt kort tid redovisat tre snarlika experiment som kommit till tre olika resultat. Vilka slutsatser dra vi av detta?

Förresten kan jag nämna att Lars Wilsson snart utkommer med en uppföljare till sin succébok Välfärdens Ohälsa. Den nya boken kommer att heta Naturlig mat.

Postat i: Pengar&Politik  Permalink   Kommentarer [5]  

 
Trackback URL: http://blogg.passagen.se/millimetervagor/entry/micrade_turbotomater_fr%C3%A5n_h%C3%A4llekis
Kommentarer:

Små försök kan på sin höjd visa att det kan finnas anledning att titta vidare på frågan. De visar inget alls. Den som påstår att ett försök med 3 fröer skulle visa något vet inte vad den talar om eller försöker med avsikt att bedra. 3 fröer kan vara en anledning till att testa på 300 fröer som i sin tur kan ge anledning till att testa på 300 miljoner fröer. Men inte ens med 300 miljoner fröer vet vi något. Vi har lik förbaskat bara en statistik indikation. För att veta måste vi förstå vad som händer med fröerna som får det micrade vattnet. En statistisk beräkning som tycks stödja tesen är inte att veta att något. En statistisk beräkning kan vara anledning till åtgärder men man måste komma ihåg att statistik säger bara något om underlaget beräkningen är gjort på (vilket den säger med högsta poäng av vetande). Den säger inget om verkligheten eller underlagets koppling till verkligheten.

Skrivet av Roland den 15 maj, 2006 kl. 19:12 #

Tack Roland, för din kunskapsteoretiska elaboration. Jag delar i stort din utläggning, men en viktig skillnad. Man behöver inte veta vilka mekanismer som leder till ohälsa för att göra något. Vår fasta tro på rökningens farlighet bygger i huvudsak på epidemiologisk forskning. Det litar jag på. Den påstådda måttliga alkoholkonsumtionens hälsobefrämjande effekter bygger huvudsakligen på epidemiologi. Här litar jag inte på resultaten av flera skäl. Mvh

Skrivet av Bosse den 15 maj, 2006 kl. 21:04 #

Som jag skrev. Statistik kan vara en anledning till att ta till ett antal åtgärder men när man gör det måste man vara medveten om att man bygger åtgärderna på statistik som kan visa samband som häftigt felaktiga. Jämnför med kolesterol, där det finns ett flertal åtgärder mot att minska kolesterolvärdet då de flesta hjärtsjuka har höga kolesterolvärden. Men kunskapen om att det är kolesterol som är roten till det onda vet man inte. Kanske det är som "vi" som äter en ketogen kost tror, att det är insulinet som orsakar inflammationer och där med triggar kroppens egna tillverkning av kolesterol som i sin tur kladdar igen ledningarna. Kunskap kommer att utvisa sanningen. Statistik kan bara ge ledtrådar som vi i brist på bättre kunskap ibland är tvingade att agera på.

Skrivet av Roland den 15 maj, 2006 kl. 22:20 #

Jag läste i en makrobiotisk tidskrift, tror det var Fröet! Det hade experimenterats med fröer och vatten. Man kokade vatten på ved, gas och el. Fröna vattnades med avsvalnat vatten. De grodde bäst som vattnades med vedvärmt vatten följt av gas och sist vanlig elplatta. Det var så länge sedan jag läste detta att jag glömt av om någon mikro var inblandad eller andra mer el mindre viktiga detaljer.

Skrivet av Phoenix den 18 maj, 2006 kl. 12:20 #

Det där tror jag banne mig på! Lite grann ivf. :-) Mat lagad på vedspis är godare. Så är det bara. Inte för jag förstår vad skillnaden är, men något är det. Hm.

Skrivet av hemul den 18 maj, 2006 kl. 17:48 #

Skriv en kommentar:

Namn:
E-post:
URL:

Din kommentar:

HTML Syntax: INTE tillåten