Igår berättade Östnytt om resultatet av den diabetesstudie som pågått i Västra Östergötland under två år och som går under arbetsnamnet VÄSTKOST. Vi bör vara klara över att resultaten inte är någon kioskvältare. Det blir sällan så när man genomför studier med lottning och där andelen kolhydrater är ganska hög och fettandelen ganska låg i lågkolhydratgruppen. Nedan redovisar jag de viktigaste resultaten som Hans Guldbrand, distriktsläkare i Motala, varit vänlig att skicka till mig.

Redan här vill jag påpeka att det inte handlade om LCHF-kost. Men jämförelsen är naturligtvis intressant ändå. Forskningshypotesen som studien skulle ge svar på var denna:

Spelar det nån roll om diabetespatienter äter traditionell diabeteskost enligt tallriksmodellen eller kolhydratreducerad kost? 

I studien ingick sammanlagt 61 patienter från två vårdcentraler i västra östergötland med diabetes typ 2. De lottades till två grupper, 30 respektive 31 patienter i varje kostgrupp.

Diabeteskostgruppen skulle försöka äta mat med följande fördelning av makronutrienter räknat i energiprocent: Fett 30 procent, Kolhydrater 55-60 procent och Protein 10-15 procent

Motsvarande fördelning för Lågkolhydratgruppen var:

Fett 50 procent, Kolhydrater 20 procent och Protein 30 procent

Resultat efter 6 månader:

Signifikant minskning av vikt och BMI i båda grupperna efter 6 månader.

Ingen signifikant skillnad mellan grupperna vad gäller vikt och BMI efter 6 månader.

Ingen signifikant sänkning av HbA1c för Diabeteskostgruppen. Signifikant sänkning av HbA1c för Lågkolhydratgruppen. Vid jämförelse mellan grupperna kunde inte signifikans påvisas på 5-procentsnivån, dock på 10-procentsnivån.

Noterbart är att lågkolhydratkosten sänkte blodsockret mer än diabeteskosten efter 6 månader samtidigt som lågkolhydratgruppen minskade intaget av läkemedel något mer än lågfettgruppen.  

Insulin och läkemedelskostnad

Det var en signifikant minskning av läkemedelskostnad och insulin i lågkolhydratgruppen. Det var också en signifikant skillnad mellan grupperna vad gäller läkemedelskostnad och insulin till lågkolhydratgruppens fördel efter 6 månader.

Blodtryck

Båda grupperna sänkte signifikant både systoliskt och diastoliskt blodtryck. Ingen större skillnad mellan grupperna.

Blodfetter

Signifikant ökat HDL och minskad LDL/HDL-kvot i Lågkolhydratgruppen. Dock inga signifikanta skillnader mellan grupperna.

Sammanfattning efter 6 månader:

God viktnedgång kunde ses i båda grupperna utan någon skillnad mellan grupperna. Lågkolhydratkosten har i högre grad sänkt blodsockret än lågfettkosten. Blodfetterna påverkades mera gynnsamt av lågkolhydratkosten än av lågfettkosten. God blodtryckssänkning kunde ses i båda grupperna.

Läkemedelskostnaderna för blodsockersänkande läkemedel kunde minskas i lågkolhydratgruppen.

Sammanfattning efter 24 månader:

Efter två år hade skillnaderna mellan grupperna minskat ytterligare. Jämförbar viktminskning kunde ses i båda grupperna under hela studietiden. Lågkolhydratkosten har i högre grad sänkt blodsockret än lågfettkosten första sex månaderna, därefter har en utjämning skett som torde förklaras av sämre följsamhet. Lågkolhydratkosten med högt fettinnehåll gav inte någon negativ påverkan på blodfetterna. God blodtryckssänkning kunde ses i båda grupperna. Liksom i andra koststudier framgår att det för många är svårt att hålla fast vid en speciell diet en längre tid.

Min slutkommentar:

Efter två år kan vi således slå fast att lågkolhydratkost är något lite bättre än den fettsnåla och kolhydratrika diabeteskosten. Skillnaderna är dock mycket små. Det finns därför ingen anledning för vare sig myndigheter, dietister, diabetessjuksköterskor eller läkare att avråda från lågkolhydratkost. Patienterna bör själva erbjudas att välja vilken modell som passar dem bäst. Det måste bli slut på det osakliga förtalet av lågkolhydratkost vid diabetes från ledande opinionsbildare som de båda professorerna Mai-Lis Hellenius och Karin Schenk-Gustavsson. 

Att skillnaderna efter 24 månader blev så små mellan grupperna förklaras av att lågkolhydratgruppen åt en ansenlig mängd kolhydrater sista året och att fettandelen inte var så hög. Skillnaden mellan grupperna blev därför ganska liten. Så blir det nästan alltid i denna typ av studier. Detta var heller ingen studie där man jämförde LCHF med fettsnål diabeteskost.

Mer om detta hos Kostdoktorn.