mimmi

Varför är ni fortfarande här och hänger?
In omedelbums på min nya blogg:

http://levelour.blogg.se

Nu är det slut på bloggandet här på risiga passagen. Min nya och sommarfräscha blogg hittar ni här.

Tjingeling!

Dagens bästa:
En timmes lunch utfläkt på en filt i gräset i Humlegården.
Och att jag såg iprenmannen på Östermalmstorg.

Efter allt snack om matapor och andra apdjur drömde jag en väldigt obehaglig dröm inatt. Jag drömde att det bodde galna apor i skogen bakom vårt hus och att en av dem var ute efter mig. Den var lång, stor, mörk, luden och hade enorma ögon. När jag gick hem från jobbet såg jag hur den tittade på mig från träden och började klättra ner. Den följde efter mig och jag hann precis låsa porten efter mig innan den hann komma in i trapphuset. Hela tiden letade den efter mig och ibland såg jag den kika in genom fönstrena. Ungefär såhär såg apan ut, fast mörkare och mycket större. Usch. Det var faktiskt väldigt läskigt..

Igår kväll (onsdag) kom Jennie förbi mitt jobb strax innan stängning. Vi drack ett varsitt glas vin och satte oss sen i Vitabergsparken med Hannes, Daniel, Tess och Roberta och drack rosévin. När det blev lite för kyligt flydde vi in till knökfulla Lilla Berlin, drack en öl och kollade på ett band som spelade. Fick lite klaustrofobi av alla svettiga indiekids så vi gick till gamla goa Carmen och förkovrade oss i öl och cigaretter. Stötte på min förra hyresvärd helt hux flux också. Han var sig lik med sin frack, sitt svarta stripiga hår, knotiga och spetiga kropp och sitt Gollumansikte. Jag förstår inte hur jag vågade hyra hans lägenhet såpass länge när jag ändå visste att han ibland gick in i min lägenhet med sin nyckel för att hämta posten. Han "lånade" min laddare (d.v.s. tog med sig den hem) och verkade spendera lite väl många minutrar i lägenheten när jag inte var hemma. Ibland drömde jag mardrömmar om att han låg och gömde sig under min säng och krälade fram när jag släckte lampan. Uh..

Kvällen var iallafall mycket trevlig, trots att jag borde ha druckit vatten de sista timmarna. Åkte hem med tunnelbanan strax innan klockan ett på natten och somnade alldeles för sent.

Imorse vaknade jag upp och var asförbannad för att någonting lät så fruktansvärt högt. Jag satte mig upp i sängen, vrålade till Hannes att han skulle stänga av vad-det-nu-var-som-lät. Efter några sekunder trillade poletten ner och jag insåg att det var mitt alarm som lät. Klockan var alldeles för lite (05.30) och jag hade sovit alldeles för lite (2,5 timme). Jag vet inte vad jag gjorde de första timmarna av dygnet men tydligen lyckades jag äta frukost, fixa mig och åka till jobbet.

Tröttheten var total. Jag vet inte om jag någonsin känt mig så dränerad på energi som idag. Jag vet att jag skriver samma sak varje gång jag är bakis och har jobbat men jag tänker aldrig mer gå ut om jag ska jobba dagen efter. Iallafall inte om jag börjar kl.08.00. Fy fasiken alltså!

Ljuspunkten på dagen var när Hannes, Kalle och Jogge gled in på mitt jobb som tre fräscha fläktar och bjöd mig på milkshake. Jag var så glad att se Hannes så jag med största sannolikhet hade kunnat fälla en tår när jag kramade om honom. *Blödigtjej86* Efter jobbet satte jag mig i Tantolunden med honom och åt en portion sushi i det underbara sommarvädret. Mycket, mycket bra.

Nu börjar klockan bli mycket och för att undvika att jag förvandlas till en zombie ska jag krypa till kojs nu. Gonatt!

Helgen som var kan ha varit en av de trevligaste helgerna på länge. Lisa kikade in i lördags under min shoppingtur och vi satte oss ner för en välbehövlig fika och snack om allt som hänt. På kvällen var det som sagt överraskningsgrillfest för Hannes! Det var en riktig pärs att få allting att vara hemligt och jag fick ringa miljoner samtal och planera upp allt så att han inte skulle få reda på någonting. Jimmy var iallafall en hjälte som lyckades få iväg Hannes från terassen (där festen skulle äga rum) och stänga in honom på den lokala pizzerian i nån timme så jag kunde husera fritt på terassen. Det kom iallafall en liten skara festsugna människor och Hannes blev rejält överraskad när han tillslut fick komma ut på terassen. Great success!
När det blev lite kyligt ute fortsatte festen uppe i vår lägenhet. Sen åkte vi in till stan och svingade våra lurviga på Skeppsbar. Jag vet inte om det var spriten eller humöret men jag dansade så jag nästan slog knut på mig själv. Haha.

Söndagen var lite seg om man säger så. Det var lite roadkillvarning över hjärnan men det blev det bättring på när jag fick i mig frukost och åkte iväg ner mot stan. Mötte upp Ida och Hanna på centralen och gick till Arigato för lite bakissushi. Efteråt köpte jag och Ida en varsin take awaykaffe på Espresso House och satte oss i ett soligt och varmt Tanto, mös och pratade om livet.
På kvällen korvade ihop oss i soffan och kollade på "The Closer", åt hoummusknäckemackor och drack te. Mycket bra, mycket mysigt.

I måndags gled Hannes iväg till jobbet alldeles för tidigt på morgonen och Ida började kvittra en halvtimme senare. Jag hade mest velat sova en halv dag till men jag gick upp och åt lite frukost med henne innan hon tog sin rullväska och rullade iväg mot stan för att ta flyget tillbaka till sitt London. Jag la mig och sov en timme till, sen var jag på topp!
På dagen åkte jag till IKEA i Kungens Kurva och köpte Hannes födelsedagspresent. Han fyllde ju år den dagen så jag passade på att köpa, kånka hem och montera ihop allt innan han kom hem från jobbet. Jag insåg iallafall rätt snabbt att jag aldrig i mitt liv skulle lyckas få hem ritbordet, benen och lamporna på tunnelbanan så jag ringde en taxi som skjutsade hem mig. Taxigubben var snäll och hjälpte mig att bära in alltihopa i hissen. Det enda kånkandet jag fick stå för var biten upp från 8:e till 9:e våningen där det inte finns någon hiss. Lite knepigt, lite tungt men jag lyckades.

Efter en snabbmontering och lite svärord åkte jag iväg med tunnelbanan och mötte upp Hannes. Vi hade blivit bjudna på lägenhetsvisning genom bostadskön så vi kollade in stället och konstaterade att den var fresh as heck! Jag tänker inte jinxa alltihop så jag tänker inte skriva mer om saken nu.

Efter visningen köpte vi lite sushi vid Medborgarplatsen och satte oss i Bågen. Joel, Petra, barnen och deras vän råkade sitta där så vi joinade dem. Deras söta små korvar till barn gör ju vem som helst sugen på att ploppa ut lite egna små knoddar, åh.

På kvällen fick iallafall Hannes sin lilla (stora) present som jag installerat inne i vår rymliga walk-in-closet (som nu även är ett arbetsrum). Han blev jätteglad för presenten och då blev jag också glad. Vi blev så glada så vi busade lite, sen åt vi vitlöksbaguetter och kollade på säsongsavslutningen av Desperate Housewives. Jag somnade efter halva avsnittet så jag måste se det snart igen..

Idag, tisdag, skiner solen och det kliar i mina shoppingnerver. Jag ska snabbisfixa till mig och åka ner på stan för lite sko och klänningsshopping. Im likes it!

Igår kväll var det fest! Jag hade smusslat och fifflat ihop en överrasknings/grill/födelsedagsfest för Hannes och det blev en succé! Bilder och en bättre uppdatering kommer inom kort!
Nu ska jag ner på stan och möta upp kära lilla Ida som kommer och hälsar på!  L o v e l y !

Good gosh. Idag har jag varit konstant hungrig och jag lovar att jag inte överdriver det minsta. Trots att jag åt en mer än stadig frukost kurrade magen på tunnelbanan mot jobbet. Åt några grova mackor innan jag började, ändå var jag inte mätt. Led fram till lunchen då jag slukade min mastiga matlåda (plus frukt och knäckemackor till) och hade ändå den där molande känslan i magen. Det spelar tydligen ingen roll hur mycket mat jag äter för min kropp verkar inte förstå att den är nöjd och mätt. Finns bara fyra saker som kan orsaka det här:

1. Jag har en fet binnikemask i tarmarna som lever rövare på allt gott som passerar.
2. Jag är gravid med ett väldigt hungrigt barn.
3. Jag är en hypokondriker. Läste nämligen en artikel om just denna åkomman i Metro imorse.
4. Jag lider av ovan nämnda åkomma på riktigt eftersom jag prioriterat allt annat än sömn den senaste tiden.

Nu ska jag städa badrummet och hoppas på att jag hittar en hårboll så jag tappar aptiten.

Igår kväll stannade jag och Johanna kvar på jobbet ett par timmar för att lugna nerverna med ett glas vin. Hela dagen hade varit hetsig och vi hade råkat ut för några rötägg till kunder som gjorde allt för att förpesta vår arbetsdag. Ett trevligt litet glas vin blev iallafall fyra trevliga glas vin och snaskiga historier om chartersemestrar och karlslokar.

Idag, torsdag, har jag jobbat ända sen tidig morgon. Det börjar kännas att jag gick upp kl.05.30 imorse om man säger så.. Ska ta en powernap på en sisådär 30 minuter och sen powermåla köksstolarna, powerstäda badrummet och göra en massa andra husmoderliga sysslor för att göra den här lägenheten lite trevligare att vistas i.

Just det, tvätta fönstrena ska jag göra också. Kul kul kuul!

Vart tog det fina sommarvädret vägen? Två dagar har jag varit ledig nu och regnet har avlösts med iskalla vindar. It blows, som man så käckt skulle kunna säga.

I måndags hade jag och Jennie ett litet photoshoot. Hon håller på med sina ansökingsprover till Beckmans modelinje så jag hjälpte till att fotografera några av hennes tjusiga kreationer. Efteråt gick jag en liten sväng på stan och inhandlade lite nödvändigheter på Åhléns och finfina parfymflaskor i kristall från en second handaffär där jag är stammis. Jag var så hungrig så jag nästan höll på att svimma så jag åkte raka vägen hem för hemlagad mat och "Desperate Housewifes".

Igår, tisdag, redigerade jag bilder och doppade huvudet i ännu en bunke väteperoxid. Det blir ljusare och ljusare nu men jäklarrr vilken tid det tar alltså.. Började ju hela "svart till blond"-processen i januari. Vill knappt tänka på hur mycket kemikalier som sugits in i min kropp av alla preparat och sörjor. Hemskt mycket pengar har jag lagt ner på det också och än är det inte över.
Idag fick jag iallafall bort lite mer av alla röda pigment som ivrigt klamrar sig fast i mina hårstrån. Avslutade med att tona håret i en askblond nyans för att få bort alla varmgula toner. Nu är det bara lite ljusrött i topparna som måste elimineras men det får jag göra nästa månad. Jag tror inte mitt hår vill blekas mer än på ett tag.




Idag är det onsdag och om 1 minut ska jag hoppa i skorna och tralla iväg till jobbet för ett litet morgonmöte. Tjilevippen!

Man vet ju inte om man ska skratta eller gråta när man ser Amy Winehouse och Pete Doherty i deras lilla hemmasnickrade video där de leker med små bäbismöss. Jag blir mest rädd för henne och för att hon ska råka mosa en av de där stackars småttingarna. Nån borde ruska om det där flickebarnet och säga att knark inte är så bra.

Nu har jag äntligen laddat upp bilder från kryssningen, parkhäng och en massa annat i min bilddagbok. Och så har jag lyckats med bedriften att gråta en skvätt till ett avsnitt av "Barnmorskorna" fastän jag lovat mig själv att varken titta på det eller förstå mig på folk som har gråtit när de tittat på det. Det är något som hänt med mig. Kan inte riktigt sätta fingret på vad det är men jag antar att det har något att göra med min biologiska klocka. Voi voi voi.

Förresten är min nya grej loungemusik. Skönt, lite småerotiskt och härligt.
Hotel Costes är en mycket bra sådan skiva.