Livsmedelsverkets kostråd står på vetenskaplig grund

I ett inlägg i Dagens Medicin nr 15/09 riktar Uffe Ravnskov och medförfattare kritik mot delar av det vetenskapliga underlaget för näringsrekommendationerna och kostråden. Det är positivt att kliniker som Uffe Ravnskov visar stort intresse för hur matvanorna påverkar hälsan. Men det är viktigt att komma ihåg att utgångspunkterna skiljer sig mellan klinikers och Livsmedelsverkets ansvarsområde.

Livsmedelsverkets uppdrag är att ge råd till den friska befolkningen för långsiktigt hälsosamma mat­vanor, medan kliniker ger individuella råd till sjuka patienter baserade på riktlinjer från Socialstyrelsen. Hanteringen skiljer sig i många avseenden, men det innebär ingen konflikt – tvärtom behövs båda.

Livsmedelsverkets kostråd baseras på de nordiska näringsrekommendationerna och en sammanvägning av tusentals olika studier. Framtagandet baseras på riktlinjer från Världshälsoorganisationen, WHO, om en vetenskapligt grundad risk-­nyttaanalys som består av tre sammanhängande delar – värdering, hantering och kommunikation. Den vetenskapliga litteraturen ger sällan ett entydigt svar på om en kostfaktor, till exempel ett näringsämne eller livsmedel, innebär några hälsomässiga för- eller nackdelar för befolkningen. Däremot kommer risk-nyttavärderingen fram till en sammanvägd bedömning av sanno­likheten att en viss kostfaktor innebär för- eller nackdelar.

När värderingen är klar tar arbetet med hantering vid. I detta steg väger man, förutom det vetenskapliga underlaget, även in konsekvenser av olika hanteringsalternativ. Kostråden tar hänsyn till evidens om hälsoeffekter av enskilda näringsämnen, livsmedelsintag och kostmönster och utgår från aktuella matvanor och livsmedelsutbud. I kommunikationen fokuserar kostråden som regel på de viktigaste önskvärda kostförändringarna.

Kostråden tar alltså hänsyn till både nytta och risk, rekommendationer om enskilda näringsämnen och beaktar samtidigt hälsoeffekter av livsmedel och kostmönster. Rekommendationerna och råden handlar också om att kunna sätta samman en kost som ger tillräckligt med essentiella näringsämnen, det vill säga vitaminer, mineralämnen, vissa fettsyror och aminosyror, för optimal funktion av människokroppen. Därför är det viktigt att inkludera studier där man samtidigt beaktar kosten som helhet.

Både uni- och multifaktorella studier behövs, eftersom det finns många faktorer i kosten som kan interagera. Dessutom påverkar förändringar av livsstilsfaktorer flera riskfaktorer samtidigt, därför är de så kraftfulla i folkhälsoarbetet.

Livsmedelsverkets näringsrekommendationer och kostråd ligger i linje med internationella riktlinjer. Samtidigt är det viktigt att det vetenskapliga underlaget revideras regelbundet, vilket är på gång när det gäller de nordiska närings­rekommendationerna. Livsmedelsverkets inställning är att kommande revidering bör ske på ett än mer öppet, transparent och systematiskt sätt, för att säkerställa kvaliteten. Resultat från pågående internationella initiativ inom Efsa, FAO/WHO och USA bidrar till att vi får rekommendationer som utgår från hela det aktuella kunskapsläget.

Från Livsmedelsverkets sida kan vi konstatera att den lista på 80 studier med referenser som vi har presenterat på vår webbplats riskerar att misstolkas, eftersom den inte kopplas till en kommenterande text. Vi kommer därför att dels gruppera studierna i listan, dels skriva en kort sammanfattande kommentar till varje grupp.

Det kommer alltid att finnas enstaka studier som talar emot slutsatserna av den samlade vetenskapliga bedömningen. Sådan är vetenskapen och sådan ska den vara.

Näringsrekommendationer och kostråd till den breda allmänheten måste vila på en bred vetenskaplig grund – detta kommer Livsmedelsverket inte att kompromissa med.

Ulf Bohman