kl 10:03 kom han, vår älskade lilla unge. Vår going, vår skrutt. Det är fascinerande att se att samma karaktärsdrag som han hade då fortfarande finns kvar, om än i flera nyanser.

Oftast är det tiotalen som brukar uppmärksammas men jag vill påstå att det är siffran före som är viktigare. Alla vet ju att 99 kr är MYCKET billigare än 100 kr. Är man 39 år så är man bara 30 + och betydligt yngre än den som precis har passerat 40. Alltså är det 9 som r den härliga och underbara siffran som ska hyllas.

Därför känns dagens viktnedgång mycket större än tidigare minskningar. Även om det bara rör sig om ett hekto. Med det hektot har jag passerat en viktig 0:a- Nu väger jag X9,9 kg och har bara två kilo kvar till min drömvikt.

Det är helt otroligt hur mycket några få kilon gör på kläderna. De sitter lösare, och blir även längre (?). Så fort drömvikten är uppnådd ska jag ha en rejäl rensning av garderoben. Bara kläder som sitter bra ska få vara kvar. Inga mer "krympa-i-kläder" eller "kläder-som-är-bra-att-ha-ifall-att". Återstår att se om blir någon shopping direkt eller om jag ska vänta till semestern innan jag släpper loss rejält bland klädställningarna.

Mån 30 jan ---
Tis 31 jan ---
Ons 1 feb ---
Tor 2 feb ---
Fre 3 feb  ---
Lör 4 feb --- 
Sön 5 feb ---

Det är svårt att motionera när man tillbringar största delen av tiden i soffan. Till mitt försvar får jag säga att det är helt ofrivilligt. Hosta, feber och yrsel och allmänt dåligt allmäntillstånd gör det svårt att motionera. Jag får helt enkelt ta nya tag i nästa vecka med skidåkning, både horisontellt och lite mer vertikallt.

Holger har sedan förra året, då han själv var gäst, pratat om kalas på Laserdome inne i Stockholm. För några månader sedan sa vi ja till hans planer. Under förutsättning att han arrangerade kalaset ihop med en kompis. Något som inte borde vara så svårt eftersom två grann- och klasskompisar fyller år under vintern.

Den här gången blev det med Martin. 12 kompisar blev bjudna, en tackade nej och en blev tyvärr sjuk. Så var det bra 10 kompisar. Några tar sig in på egen hand. Skönt tycker jag, för då slipper vi låna bil av grannen, men allra bästa är att jag slipper åka med/köra. Ett stimmigt barnkalas är mer än jag orkar med idag. 

Holger är jättenöjd med kalaset och planerar redan att fira det på samma ställe nästa år.

- Gå till läkaren nu! uppmanar maken. Du har ju varit sjuk sen i måndags kväll.
Ja, jag vet att jag varit sjuk "länge" men jag har ju blivit bättre. Ja, dvs om man undantar den konstanta yrseln och illamåendet.
Jag gillar inte att gå till läkaren. Vi har en toppenbra husläkare, men på någotvis känns det inte berättigat att gå till läkaren innan man är riktigt sjuk, dvs så sjuk att man inte kan stå på benen.
Dumt, tycker maken. Det är bättre att bli frisk så fort det går.

Kanske har han rätt, tänker jag och pulsar iväg genom snön till mottagningen. Yrseln går över på vägen men väl framme känns väntrummet som en Finlands-färja i höststorm.

Lungorna låter bra, öronen utan problem. Det enda bekymret är mitt låga blodtryck, 97/62. Blodprovet visar på infektion men tydligen är det svårt att avgöra om det är virus eller baciller så någon medecin får jag inte.

På vägen hem ångrar jag att jag inte bad Elektriker-Lasse hämta mig. Det är inte så smart att gå själv med lågt blodtryck. Skulle just se snyggt ut om jag svimmade av i en snöhög. Visserligen mjukt, men väldigt väldigt kallt.

2076 flickor i Indien väntar på en fadder. Jag anmäler familjen på Actionaids webbplats så nu är det "bara" 2075 kvar.

Det blev inte det tänkta hotellet i Dehli. Besviken? Ja, till en början tills maken visade det bokade hotellet. Bättre läge, närmare shopping, en lummig park runt poolen m.m. Jag brukar som sagt inte vara kinkig när det gäller boende, och gillar egentligen inte poolbad. Men under en semester i en het, rörig och brokig storstad så känns det som en nödvändighet.

Mån 23 jan ----
Tis 24 jan 3 km promenad med Birgitta, 3 km promenad med Annika och Malin
Ons 25 jan ---
Tor 26 jan Afro dans
Fre 27 jan ---
Lör 28 jan --- promenad till centrum
Sön 29 jan 2 tim ridning, 3,5 km promenad

Konstaterar att jag den här veckan inte riktigt nått upp till mina mål. Visserligen har jag fått med tre riktiga träningspass men ambitionen var att utöver träningspassen göra bra vardags-rörelse varje dag. Ja, dvs utöver  3,2 km cykling varje dag som jag gör till och från jobbet.

Ringer till Skistar och får mina misstankar bekräftade. De har inte öppnat möjligheten att boka sportlovsveckan än. Jag fick inget besked om när den kommer att släppas, utan fick bara veta att den släpps på i omgångar. Lite lurigt och irriterande. Eller mycket irriterande om jag t ex bokar bästa lediga stuga bara för att veckan därefter upptäcka att det finns bättre alternativ. Omgivningen får ursäkta men jag är lite kinkig med boendet under skidsemestern. Vilket i sig är lite lustigt eftersom jag på andra semestrar tycker att det mesta är ok, "Jag ska ju bara sova där".

Just nu sitter jag lugn i båten. Det kanske blir jul någon helt annanstans. Långt bort från snö och kyla.

Förra helgen fick jag stå över ridlektionen efersom maken var och jagade (ingen bil). Det är alltid tråkigt att missa en w.e-lektion. Desto roligare är det att rida igen eftersom jag då får en dubbel-lektion.

Jag föreslår för ridläraren att jag ska ta Lisa, en svart tinkerkorsning. Lisa är lite lat och för att få lite fart på henne behöver man ett spö. Vanligtvis räcker det med att bara ha ett spö i handen så skärper hästen sig. Agneta varna att hon gärna bocka lite när man använder spöet. Sporrad av jul-lovets hoppträning bestämmer jag mig för att inte fega ur utan visa att det är jag som bestämmer.

När vi ska galoppera försöker Lisa komma undan så jag lägger till spöet. Och, jo då nog lyfte hon på bakbenen men hon fattade också galopp. När vi byter varv försöker hon igen. Jag lägger till spöet. En liten bockning och sen faller hon in i galoppen. Det är ingen hemlighet att jag gärna backar undan när en häst visar sig motsträvig därför känns det extra bra att lyckas. Ridläraren och övriga ryttare glada tillrop gör känslan ännu bättre.

Men när det är dags för w.e-lektion är jag glad över att få byta till Evita. Visserligen kan hon också vara lat men för det mesta gör hon det jag ber henne om,

Även sportlovet 2013 är helt fullbokat i Sälen. Något måste var fel, dvs de har inte släppt hela säsongen än, För hur skulle sportlovsveckan 2013 vara fullbokad när inte ens sportlovet 2012 är det?

Alternativet till en jul i fjällen är att i alla fall få lite snö och skidåkning före jul. Helt enkelt nyttja det löjligt låga prisläget och åka när ingen annan vill åka. Torsdag till söndag veckan före jul kostar vår favoritstuga bara 695 kr. Säsongen 2011/2012 bjöd de även på barnens skidhyra, skidskola och liftkort. Frågan är bara om vi (jag) ska (kan) nöja oss med 4 skiddagar? Eller ska vi boka söndag-söndag och hoppas att barne i alla fall kan få en dag ledigt?

Åker vi torsdag-söndag kommer jag ändå att vilja åka på onsdag kväll med en övernattning på vägen bara för att kunna hänga på låset till liften kl 9.00. Eftersom söndag-söndag bara kostar 1395 kr så blir kostnaden antagligen samma för båda alternativen.

Ett beslut måste tas snabbt eftersom det bara finns en stuga kvar? Men hur gör jag om det dyker upp bra erbjudanden om att fira jul långt borta? 695 kr kan jag nog låta brinne inne utan problem, men 1395 kr?? Njae, tror nog jag är för snål för det.  Jag kan ju alltid köpa en avbokningsförsälring för 395 kr......

Med tanke på hur snöfattigt den här vintern verkar bli vill jag gardera mig för en riktigt snörik vinter nästa år. Jag drömmer om en vit jul med snötyngda granar och iskalla stjärnklara nätter. Kan vi dessutom lägga till massor av skidåkning så är jag i definitivt i himmelriket. Jag har försökt bevaka när Skistar ska släppa säsongen 2012/2013. Dock inte så mycket de senaste veckorna vilket innebär att jag missade själva releasedagen.

Jag tycker ändå att jag är ute i god tid men uppenbarligen är jag inte det. Torsdag till torsdag v 51 finns det bara 2 lediga boenden i hela Sälen!! Kan det verkligen stämma?? Är jul-lovsveckan mer populär än sportlovet? Eller släpper de bara på en del boenden för att se styra bokningarna till vissa dagar och vissa tider? 

Jag får helt enkelt ta och ringa och fråga (och hållla tummarna för att så är fallet).

Skridskor utan med snören kommer snart ha samma status som tjock-tv och raka skidor. När Hektor nu ska ha nya skridskor är det ingen tvekan om att de är ett par med pjäxspännen som vi ska ha.På Decathlon finns de även för vuxna. Jag blir sugen på att köpa ett par till mig själv (grå/vita med fluffigt fleece-foder). Bestämmer mig dock för att mina (alltför billiga) hockey-rör som jag köpte förra vintern får duga även den här säsongen. Hektors nya går att ställa om och håller förhoppningsvis i minst två säsonger till.

Det är dop i Råsunda kyrka. Monikas lilla O ska döpas. Kyrkan är byggd 1868 i brunt tegel med ett klocktorn av betong. Även insidan av kyrkosalen är av tegel med minimalt med utsmyckningar. Den kala omgivningen glöms snabbt bort när salen fylls av familj och vänner till dopbarnet. Prästen är bra och gör det där lilla extra, är personlig och läser inte bara innantill. Ceremonin kompletteras med inte bara en utan två sångframträdanden av Monikas systerdöttrar.

Till kaffet efteråt serveras en dignande kak- och tårtbuffé. Allra godast är White Lady-tårtan med massor av saftiga härliga hallon. Jag kan inte låta bli att tänka på vår egen bröllops-tårta. Vi beställde ett tjockt lager med hallon,men fick ett lager apelsingrädde med jordgubbsbitar i. Jag blev mycket besviken när jag skar upp tårtan. Konditorns försvar var att de inte fungerade med hallon. Något han missade att informera oss om när vi gjorde beställningen. Nu är han i alla fall överbevisad!!