Det är tätt med tulpaner i rabatten. Jag bläddrar tillbaka i bloggen och konstaterar att de röda tulpanerna är är från när jag började göra i ordning i trädgården. Enda nackdelen med att ha mycket tulpaner är att bladverket inte är särskilt vackert när blommorna har vissnat. Även om det är många tulpaner så saknas de riktigt stora och kraftiga tulpaner som fanns förra våren.

Det är alltid kul att gå på spaning i vår lilla trädgård. Fast ibland blir jag lite ledsen. T ex när jag upptäcker att mördarsniglarna har ätit upp liljorna som jag tycker så mycket om. En del växter växer så det knakar och sprider sig med rasande fart. En del andra verkar ha gett upp och trängs snabbt bort av starkare växter.

Och så hittar jag växter som jag inte alls känner igen. Som de här tre med stora glansiga blad. Även utanför staketet finns de. Bladverket är vackert och det ska bli spännande att se om de även bär med sig några vackra blommor.

Det första vi renoverade i huset var vardagsrummet eftersom golvet  var trasigt. Sen blev det tvätt-stugan och lilla toaletten. Tvättsttugans 70-tals barracuda-tak var direkt brandfarligt och lilla toaletten väldigt sliten. I ungefär samma veva upptäckte vi en sned vägg och passade vi på att tapetesera om i köket.

Väggarna och golven på övervåningen var i ett pinsamt skick och 2008 vi tog ett rejält tag och renoverade hela övervåningen inkl badrum i ett svep.

När nästan allting var i ordning inomhus började vi titta på utsidan. Förrådet totalrenoverades 2009 eftersom makens verktyg behövde värme. Små barn drar in mycket snö och blöta och vi tittade avundsjukt på grannarna som hade golv-värme i entrén. Lika bra att göra det ordentligt tänkte vi och la golvvärme och klinkers i hela hallen. Trapp-spaljén försvann och trappan fick nya "steg" i trä.

Resten av framsidan behövde också en översyn och altanen gjordes klar hösten 2010.

Sen började vi åter igen fundera på om vi inte skulla bygga in altanen på baksidan. Ju större barnen blir desto mer behov får vi av ytterligare ett sällskapsrum. Idag ska vi åka till Bromma och kolla in olika lösningar samt inte minst ta reda på vad det kostar.(Det blev ingen tur till Bromma för i sista stund kom jag på att Hektor skulle på kalas)

Jag har visselrigen sparat de flesta "namnlapparna" på de växter som jag köpt men jag vet inte vad som är nedgrävt var eller i vilken rabatt. I rabatten på framsidan har två märkliga växter dykt upp och jag kan inte komma på vad det är fär något. Om inte förr så lär jag få veta det om några veckor när de växt upp mer.

På Järnia hittar jag de här glada och billiga glasen. Först tror jag att de är av plast, men det visar sig att det är av glas. Stapelbara och som det känns riktigt hållbara. Jag älskar färgat glas och funderar ett tag på om vi ska byta ut våra blandade coca-cola glas mot en mer enhetlig uppsättning (i blandade färger såklart). Eller kanske är det våra ofärgade Ikea-glas som ska bytas ut?

I helgen är det loppis och jag rensar rejält för att få med så mycket saker som möjligt. Varje skåp, låda och hylla gås noggrant igenom. Jag vänder och vrider på allt. Behöver jag den här? Använder jag den? Kommer jag att sakna den?

När jag rannsakar mig själv riktigt noga finner jag lätt att det är många prylar jag varken använder eller kommer att sakna. Bl a så åker nästan alla snygga köksredskap som hängt på krokar ovanför köksbänken ner i sälj-lådan. De är visserligen snygga men vi använder bara ett fåtal. De hänger bara där och samlar damm så nu ska de säljas.

Böcker finns det fortfarande gott om och fastän många är favoriter så läser jag aldrig om dem. Målet är att med stöd av lite omplaceringar tömma en hel bokhylla så att vi även kan göra oss av med möbeln. Hoppas jag kan få med maken på den tanken. Det är nämligen mest hans böcker som fyller hyllorna.

Traditionsenlig vårdstädning av gården och andra gemensamma utrymmen. Jag är nog inte den enda som hade hoppats på lite vårvärme men termometern står på 5 plus och det är mulet ute. Vi får väl vara tacksamma att det inte regnar i alla fall, tänker jag buttert och krattar bort tallbar från lekplatsen.

Sakta men säkert stiger temperaturen, solen tittar fram och humöret följer med. Vid korvgrillningen kommer Jenny fram och frågar om jag vill åka med till Ulriksdal och kolla in blommar etc. Visserligen hade jag tänkt att mer eller mindre strunta i trädgården i år men några blommor till framsidan skadar inte. Det kanske inte är så dumt att vara hemma ändå?

Det kommer bli mycket hus på bloggen framöver. Mobilen är med på mina promenader och joggingturer. Främst för Runkeepern och musiken men det skadar inte att ha med en kamera också.

I dag går turen till ett nybyggt område. Själva husen är det inget fel på men tomterna är otroligt små. Det går väl an att ha en liten tomt om den gränsar till en allmäning, men huset på bilden ligger omgärdat av hus och vägar. Tomtgränsen går bara ca 3 m från husväggen och det finns ingen möjlighet till avskildhet. Jag undrar vad som gjorde att köparna valde det här huset?

Snyggt hus, eller kanske inte. Jag gillar snickarglädje men här blir det för mycket. Det är för stort för huset och skulle passat bättre på en (ännu) större villa. Till huset hör ett dubbelgarage och till höger, bakom björken, finns ytterligare ett fristående förråd. Nästan som ett litet cykel-garage. Funderar på varför man inte byggde ett större garage alt. byggde ihop cykel-förrådet med garaget. Eller placerade det på andra sidan huset. Nu kommer det väldigt långt bort.

Usch vad kritisk jag är. Jag passerade ett hus som jag gillade väldigt mycket (förutom att det låg skuggigt) men ägarna var ute och då vågar jag inte fotografera.

På med träningskläder och ut på en runda. Nu är isen borta och det är ljust tidigt på morgnen. Slut på dåliga ursäkter således. Men aj!! Mitt knä gör ont! En rask promenad är bättre än inget och det får bli det lugnare tempot idag.

Området där jag bor är  ett gammalt fritidsområde som omvandlats till bostadsområde. Här och där finns det fortfarande fritidshus kvar. Ofta på riktigt stora tomter. Men det flesta tomterna har styckats upp och beriktas med inte bara två stora villor. Nej, på en del ställen har de lyckats klämma in fyra(!) stora villor. Resultatet är att husen omgärdas av grannar  med ytterst lite marginal. Nej, då bor jag hellre i radhus med allänning som utsikt.

Vi har flera bekanta som just nu befinner sig utomlands på tjänstgöring, s.k expat-vistelse. Maken och jag drömmer om att vi också någon gång ska ta med hela familjen och bo utomlands i några år. Därför är det med stor nyfikenhet jag följer våra bekantas förberedelser och upplevelser. Det är mycket att tänka på inför en utlands-flytt. En del rensar rejält. Säljer de mesta, både bohag och hus. Andra hyr ut boendet i Sverige och magasinerar det som de inte kan ta med.

De här funderingarna får mig (igen) att inse hur mycket ondiga prylar vi har här hemma. För att få lite fart på rensingarna ska jag helt enkelt låtsas att vi ska flytta. Bara det som verkligen används eller som är värt att sparas får vara kvar. Allting annat ska bort. Det kommer nog bli fler turer än man tror till både lopppisar och välgörenhets-insamlingar. En och en annan vända till soptippen lär det också bli.

Via Intressesmurfens blogg hittar jag till Ulrika Gabriels sida och hennes utmaning "Rensa-i-röran". Genom att anta hennes "utmaning" kanska jag kan få ännu bättre fart på rensandet. Vi har ju redan hunnit med en hel del rensande under jul-lovet:

- böcker
- dvd-filmer
- barnens leksaker
- min garderob
- barnens garderober
- plastlådor i köket

Det som står på tur är:
- "skänken" under trappan
- skåpen i tvättstugan
- städskåpet
- badrumsskåpet
- cd-skivor
- vitrinskåpet i vardagsrummet
- vitrinskåpet i övrehallen
- skåp i övre hallen
- bokhylla övre hallen
- köksskåp
- skafferi
- klädförvaring lilla hallen
- garaget

Och sen har vi de stora "tunga" områdenena:
- vinden
- förrådet

Jag har länge saknat ett bra brödfat. Hemma hos mina föräldrar hittar jag det perfekt! Ett fat som jag själv tillverkade i träsljöden någon gång på mellanstadiet. Fatet är allstå ca 30 år gammelt. Jag ska vårda det ömt för jag hoppas att det håller minst 30 år till.