Vet inte om det var GT:en, tillfredsställelsen efter väl genomförd rensning,musiken eller vad? Jag vet bara att under CMA-programmet så stod det klart för mig det jag egentligen hela tiden har vetat. Tecknen har funnits där. Jag har bara inte sett dem. Det är USA vi ska åka till. Antingen blir det årsskiftet 2011/2012 eller sommaren 2012.

Men man ska aldrig säga aldrig
Det är långt kvar tills dess och mycket kan hända!

Om jag är riktigt, riktigt hungrig och går till affären för att köpa mig något riktigt, riktigt gott. Då brukar det sluta med pannkaka. Dvs inget kommer att kännas tillräckligt bra och jag kommer inte att komma till något beslut. Det som jag slutligen sedan äter smakar inte lika bra som jag hade förväntat mig. Det är kanske likadant med resan, eller rättare sagt jag är rädd att det ska bli likadant.

För många valmöjligheter är jobbigt. Ett i-landsproblem, ett riktigt lyxproblem egentligen att det inte direkt finns något som begränsar vart vi ska åka nästa sommar. Det finns så många ställen jag gärna skulle vilja besöka men inget som jag riktigt brinner för. Usa lockar. Men det är ett stort land och det finns många alternativ. Jag behöver en fast punkt att utgå från, något att hänga upp mina resedrömmar på. Som en skänk från ovan ger Vagabond ut ett tjockt specialnummer bara om Usa. Dessutom berättar nyheterna att dollarn nu bara kostar 6,99 SEK.

Vi funderar på att resa till Usa nästa år. På Aftonbladet läser jag att fr.o.m. den 8 september kommer det att kosta 100 kr per person för att få inresetillstånd till Usa. 100 kr är väl inte hela världen (med tanke på vad resan totalt kostar) men x 4 blir det ändå 400 kr. Pengar som vi kan göra annat roligt för. En rejäl inkomstkälla för Usa med tanke på hur många människor som reser dit.

Men det finns ett sätt att undvika kostnaden. Inresetillståndet gäller i två år så det är bara att "skriva in" sig innan den 8 september. Hmmm, måste kolla om man ska ange sitt passnummer när man ansöker. I så fall måste både Hektor och jag skaffa nya pass först.

Ringer till Sas och får veta att det inte är något problem att stanna till i Chicago, New York eller Washington på vägen till eller från Hawaii.

Inte riktigt det besked jag ville ha. Synd att jag inte bloggade 2000. Då hade jag kunnat kolla var/hur vi bokade de flygbiljetterna. Jag vill minnas att vi lyckades flyga från Stockholm till Little Rock (via Dallas) och sen till Los Angeles. Sen flög vi hem från San Fransisco via London (med en övernattning). Alltihop till samma pris som om vi skulle flygit direkt till Californoien. Nåja, forts. följer.....

Nu vet jag!! Nu har jag hittat den!! Min drömresa!
Den flög in och landade mitt i magen. En varm, solig, lyckorusig, adrenalinfylld känsla spred sig genom hela kroppen när allting föll på plats.

Resan kommer att gå västerut ;-)

Flygrutten blir:

ARN-ORD, ORD-LAX, LAX-HNL

och sen hem

HNL-DEN, DEN-EWR, EWR-ARN.

Håll nu bara tummarna för att det går att förlänga "pauserna" så att vi hinner stanna och njuta av varje ort med omgivning. I morgon ringer jag och kollar läget. 2011 åker vi. Det blir en fin 10-årig bröllopsresa.

Hawaii är något som både maken och jag (och även Holger) drömmer om att resa till. Men med en så lång flygresa skulle det vara kul att se något mer. Flyger man med Sas mellanlandar man både i Chicago och Las Vegas på ditresan och enbart Chicago på hemresan.

Frågan är hur långt tid det får vara mellan flighterna för att räknas som en mellandlandning och inte olika flygresor?
Och hur varmt är det på Hawaii på sommaren?

Internet  är underbart. Hela världen ligger framför mig på skärmen..........men det blir bara för mycket. T.o.m  de gånger när jag har vetat vart vi ska åka har jag blivit alldeles snurrig av att leta runt efter boende. Och när jag nu dessutom försöker få lite koll på vad boende kostar i flera olika länder blir jag ännu mer snurrig.

Ibland blir jag rädd att det inte blir någon resa. Det känns ungefär som om jag mentalt har för-ätit mig på funderingar kring resan. Fast det är klart, just nu när huvudet är fullt av förkylningsbaciller så orkar jag inte tänka över huvudtaget.

Kanske vi skulle ta och planka Globetrott-familjens tre veckors resa till nordafrika rakt av?

- Jag vill åka till Usa. För där kan man köpa massor av Star wars-saker, säger Holger.(Jag skulle aldrig visat honom Amazon.com)
- Jag vill åka till Afrika och titta på alla djuren, säger Hektor.

Vi får väl se vem som får sin önskan uppfylld (den här gången).

Får ett mail från SAS. I natt släpper de 650 000 platser till alla sina destinationer. Bl a kan man flyga ToR till Bangkok för 4995 kr eller New York för 4495 kr. Riktigt bra priser och man får resa ända fram till den 15 december. Perfekt för oss alltså! Enda problemet är att vi inte vet vart vi vill åka?

Om vi ska nappa på erbjudandet måste vi bestämma oss NU! Det är inte alla biljetter som är riktigt billiga och vill man fynda får man nog hänga på låset vid midnatt.

På kalaset i söndags fick jag lite restips av en annan medföljande förälder. De ska åka till Florida i december och på vägen hem stannar de tre dagar i New York. Att se New York har länge varit en dröm, även om jag inte är helt säker på att jag kommer att gilla staden. Maken och jag har lockats av tanken på en barnfri långweekend. Men jag skulle antagligen inte kunna njuta av en så kort vistelse "over-there". Det finns så mycket mer att se i det stora landet i väster och jag skulle få åka-hem-ångest redan när vi landat.Så en kombinationsresa låter ju som det perfekta valet.

Florida då? Sol och bad och massor av aktiviteter, både för stora och små. Nja, jag vet inte. Det är väl inga större fel på Florida men det är inte mitt Usa. Mitt Usa, som jag längtar efter är Klippiga bergen och de stora viddernas land. Där man fortfarande föser kor med hjälp av hästar. Men dit åker man på hösten eller ännu hellre på våren. Inte mitt i smällkalla december.

Frågan är hur länge jag kan vänta med att bestämma resmål. Det kanske börjar bli dags att bestämma sig och boka??

Eftersom Kap Verde består av flera öar så borde det finnas stränder som ligger i lä, dvs det går inte så farliga vågor. Dessutom, när Kapten och jag var i Mexico gjorde vi massor med utfykter med lokala bussar, taxi och eventföretag. Varför skulle inte något mostvarande (som kan tillfredsställa min rastlöshet) finnas på Kap Verde?

Jag sätter upp Kap Verde på listan över lämpliga resmål igen.

Ju mer jag funderar på resor så inser jag att det nog inte är en dum idé att boka in en resa och ett besök på TUR-mässan i Göteborg. Fredagen den 19 december släpps de billiga tåg-biljetterna. Bäst att boka

Surfade runt på lite olika resesighter igår och hittade Kap Verde. Plötsligt kändes det som det perfekta resmålet att tillbringa nästa (2009) födelsedag på. Bara lite längre bort än Kanarieöarna men mer exotiskt och framförallt nytt.

Två veckor på "all inclusive" kostar ca 31 000 kr. Praktiskt och smidigt, perfekt för en barnfamilj. Men ack, så tråkigt........kommer antagligen klättra på väggarna redan efter tre dagar. Hur ska jag göra för att kombinera mitt behov av variation med det faktum att barnen antagligen trivs bäst med rutiner och att vara på en och samma plats?

Kap Verde sägs dessutom ha fina stränder men mycket vågor (= ej barnvänligt) så det får nog strykas från listan på lämpliga resmål. *suck* Jag som trodde att jag var i hamn.......

Vid kassans tidningsställ finns en ”ny” resetidning som jag inte känner igen. Res  heter den och är ungefär lika tjock som Vagabond. Den kostar bara 20 kr  och någon matnyttig information ska den väl innehålla, tänker jag och lägger upp den på bandet. Dessutom får men med en Thailandsguide från Berlitz. Det är först när jag kommer hem som jag inser att det är Expressens resebilaga som blivit rejält tjock. Något även kassörskan missade eftersom egentligen får man bara köpa bilagan tillsammans med kvällstidningen.

För att vara en kvällstidningsbilaga är den riktigt bra. Kanske mest för att den verkligen har lyckats pricka in det som jag är intresserad av just nu. Bl a är de rubriker somt: stor Florida-special, vinterns 20 hetaste resmål, 49 sidor skidor, test av fotolabb, långresa m.m..

Trots att tidpunkten, eller rättare sagt årtalet, för RESAN närmar sig känner jag mig ovanligt lugn. Ja, nästan resignerad. Jag har t.o.m. tänkt otänkbara tankar som: ”vi kanske inte behöver åka utomlands, vi kanske bara ska hyra en stuga eller två”

*aarghh* Vad är det som händer med mig?? Jag som brukar kräva minst en utomlandsresa varje år sitter nu och överväger om det inte är lika bra att stanna kvar i gamla Svedala. Men tidningens färgglada bilder av vita stränder och palmer som lojt hänger över turkosblått vatten får mig genast tillbaka i gamla spår. Klart vi ska åka utomlands. Frågan är bara vart.,  det finns så mycket som lockar . Men framförallt har jag minskat mina ambitioner. Det måste inte bli jättelångt bort och jättelänge. Istället kanske det blir två kortare resor, på lite närmare håll både en i sommar och en i nov/dec.

Snart åker vi till Frankrike och än så länge har jag inte läst en enda guidebok eller surfat på nätet om Provence som jag brukar inför en resa. Men jag litar på att Philippa efter två månader på plats har koll på allt som är värt att se. Däremot har jag återigen börjat fundera en hel del på RESAN. Mitt nya jobb ger inte bara mer pengar i plånboken utan också mer ledig tid. En underbar kombination.

Kanske behöver jag inte välja mellan en resa till Asien eller till Nordamerika? Jag kan tänka mig två olika kombinationer: en längre resa till Asien över sommaren och sedan en lite kortare till USA över min födelsedag. (Jag har alltid drömt om att åka skidor i Klippiga bergens puder) Alternativt en längre resa till USA över sommaren och en kortare resa över min födelsedag till Asien eller något annat varmt ställe t ex Kanarieöarna. 

Googlar och kollar på Vings, Fritidsresors m. m hemsidor för att .ta reda på mer om Florida. Orkansäsongen är över i slutet av nov, priserna är låga och vädret är bra med lagom varma dagar och helt klart badbar vattentemperatur.

Men när jag börjar läsa om de olika temaparkerna så känns det bara som för mycket. Och i USA blir det väldigt lätt för mycket, för stort för glassigt, för fort och…….ja för mycket av allt helt enkelt.

Jag gillar USA, men det jag gillar allra bäst är de storslagna nationalområdena och de små pittoreska småstäderna som befinner sig i ett annat århundrade än storstäder som San Fransisco, Las Vegas, Los Angeles  m. m. Även om Florida skulle vara bekvämt att åka till så börjar jag undra om det inte skulle bli en stressig semester med få tillfällen till lugn och ro.