Jag blev tipsad om en online-butik som har lite specialerbjudanden och egentligen skulle jag kunna ha shoppat loss rätt rejält bara av ren nyfikenhet, och för att komplettera eller byta ut lite smått här och var både i städskrubben, badrummet och köket.

Men istället så kollar jag runt på sidan i gott och väl en halvtimme.
Kollar innehållsförteckningar och blir faktiskt glad av att se vad det är för produkter - men tänker att 'jag behöver ju inget av det egentligen, och att röra ihop något sådant kan jag ju faktiskt själv'.
Börjar mentalt gå igenom vad jag redan har hemma och inser att jag faktiskt inte behöver något alls av detdär.

Funderar lite och tänker att det ju inte är något fel i att skämma bort sig lite ändå, speciellt när det är bra priser.

Men efter att ha surrat runt på sidan en stund till och faktiskt sett ett par saker som jag skulle vilja ha så stänger jag ner den med tanken "Detdär behöver jag ju inte, och dendär grejen kan jag lätt få tag på, eller så hittar jag den jag vet att jag har någonstans i städskrubben. Det är ju bara onödigt att köpa en ny som kanske också råkar försvinna i ett hörn någonstans."

Ekonomiskt är det ju att istället för att köpa nytt gå igenom det man har och inse att det inte behövs.

Praktiskt är det ju att kolla innehåll och röra ihop egna saker där den sortens lösning fungerar.

Pragmatiskt är det ju också att tänka på det mer praktiska än lustfyllda, för det är trots allt rätt så roligt att få ett paket med posten, även när man vet exakt vad det innehåller.

Sidan är dock nerstängd, jag har en lång lista med saker jag vet att jag redan har hemma och har efter lite funderingar kommit fram till att jag inte behöver komplettera med något alls eftersom det finns så pass mycket att välja mellan redan.

Plånboken är glad, jag har avstått från onödig konsumtion och har dessutom insett hur mycket jag redan har hemma. På det hela taget känns det faktiskt väldigt bra...
Fast lite sugen på att få hem ett paket i brevlådan är jag ändå. Måste bara hitta något annat ställe att handla från, eller sätta igång något slags paketbyte med någon så jag får en vettig anledning.

Efter att ha använt ett par olika chokladdoftande läppbalsam från Ganache for Lips i en dryg månad är jag fortfarande lika förtjust i dofterna och vill faktiskt bara ha mer.

Jag kunde förståss inte hålla mig utan har inte bara ett utan två öppna.
En Chocolate Marzipan på jobbet och en Chocolate Mousse hemma, som båda faktiskt både känns och doftar väldigt trevligt. Lite av läppbalsamet på händerna för att hindra torr hud efter tvålanvändning på arbetstid gör också att händerna luktar härligt.

Men det går ju att ha choklad i så mycket mer.

Torrchampoo t.ex. - för brunetter ifall man inte vill ha en rödaktig ton i sitt blonda hår.
Lite chokladpulver som man gnuggar in mot hårrötterna, så får håret en snabb uppfräschning och även bättre grepp för håruppsättningar och lite bättre volym. Dessutom luktar det gott, och man kan förståss om man vill lägga till lite kanel också för en kryddigare doft.

Sockerscrub är också en möjlighet.
Grundreceptet är olivolja och socker, så det blir lagom konsistens - någonstans mellan välling och gröt.
Sedan kan man lägga till några droppar eterisk olja, eller lite chokladpulver. Det är lätt att överdosera eftersom det inte direkt luktar choklad när man har blandat ihop det, men när man väl sätter igång att scrubba så sprider sig doften rejält.
Jag har hittills bara testat dethär en gång och då kände sambon en väldigt stark doft av choklad fast dörren till badrummet var stängd och han satt i rummet längst bort.

När man använder scrubben så färgar förståss chokladen av sig lite i oljan, men det är inget som blir kvar på huden.
Doften tvättas förståss också bort när man sköljer av sig överflödet av oljan men man får en väldigt intensiv chokladupplevelse så länge det varar.

En annan möjlighet kan vara ett 'body butter' som man också kan röra ihop själv med en blandning av fasta och flytande oljor som får smälta ihop och som vispas när de börjar bli fasta, tillsammans med utvalda dofter och eventuella andra tillskott.
Där kan man t.ex. inkludera chokladdoftande kakaomassa.

Risken är att det blir så mycket choklad överallt att man dessutom vill äta av det, men det kan ju också slå så väl ut att man får tillräckligt på sig och suget ger med sig.
Där får man helt enkelt prova sig fram.

Ja, förutom CSN finns ju alltid fler anledningar att få koll på vart pengarna tar vägen och det är rätt så vanligt att det blir en extra koll just i Januari.

Det har förmodligen att göra med det nya året, man börjar på ny kula, vill starta upp något bättre, äta nyttigare, må bättre, kanske gå ner i vikt eller sluta röka eller plocka upp dendär hobbyn man har försakat.
Och varför inte också få en bättre ekonomi?

Man kan ju enkelt se tillbaka på det gångna året när januari-räkningarna hopar sig, alla inköp för julen och nyårsfesligheterna gör sig påminda och kvartalsräkningar kommer samtidigt som alla andra extra utgifter. För att inte tala om dedär 'köp nu - betala senare' som man kan hitta erbjudanden om inför jul och nu måste lägga fram betalningen för.

Det finns tre enkla grundregler för att hålla koll på ekonomin, och som ökar chansen att man får allt att gå ihop utan att behöva ringa runt och dela upp betalningar.

1. Kontroll på vad som kommer in och vad som ska betalas ut.
2. Medvetna val och prioriteringar i de utgifter man tar på sig.
3. Uppföljning.

Punkt 1 är relativt enkel om man har en fast och förutsägbar inkomst för då vet man hur mycket pengar som kommer in på lönekontot och även när de kommer in.
Har man variabler som lönebonus, barnbidrag osv får man förståss även räkna med dem, men ett litet trick är att medvetet låta bli att räkna in dem som 'inkomst' och istället se dem som 'extra inkomst' som står utanför de fasta kostnaderna.
Fördelen är att man då räknar lågt på hur mycket man har att röra sig med, mer eller mindre undermedvetet väljer bort sådant som är onödigt och som man klarar sig utan och i slutändan "hittar de extra pengarna" som får allt att gå ihop och lämnar lite extra kvar i slutändan.

Sedan måste man förståss även veta vad man har för fasta och rörliga utgifter.
Fasta utgifter är enklast eftersom det är sådant som kommer med fasta intervaller och i förutsägbara summor, medan de rörliga även innefattar skillnaden i elräkningen eftersom användningen i regel ökar vintertid, telefonkostnader om man har fyllt på extra på kontantkortet, matkostnader osv.
Där får man ta hjälp av tidigare utgifter. Antingen genom att spara kvitton, eller genom att skriva upp utgifterna på ett annat sätt så man får en summering på hur mycket man har lagt ut. Antingen över en månad, eller över flera så man kan räkna ut ett genomsnitt.

Punkt 2 är den man har mest kontroll över.
Här bestämmer man sig för vad man vill lägga pengarna på.
Boende, mat mm är ju förståss nödvändigt, men hur mycket man lägger på varje och vad man lägger ut pengar på utöver det kan lätt glömmas bort när man är van vid att 'saker kostar'. Det kan vara bra att iallafall någon gång ibland granska sina utgifter mer kritiskt och fundera över om man verkligen behöver lägga sådär mycket på bensin, eller om man kanske skulle kunna få ner matkostnaden lite, eller om man rent av behöver tänka på att fixa ett billigare boende, eller om man verkligen har råd att ha dendär andra bilen eller om man måste klara sig med en.
Och även små saker som tidningar, fredagsmyset, småhandlandet som lätt görs, utekvällarna med vännerna osv.

Poängen här är att man ska vara medveten om vad man lägger sina pengar på och göra ett aktivt val att lägga pengarna på just de sakerna. Att komma ur tanken 'ja men allt kostar ju' och istället tänka (iallafall för en stund) 'denhär posten kostar X kronor för att det är vad vi behöver för att få vardagen att fungera', eller 'denhär posten kan vi egentligen klara oss utan, men vi tycker att det är värt de pengar det kostar'.
Kort sagt en större medvetenhet om vad man lägger ut sina pengar på.

Vissa saker väljer man till, andra kan man välja bort och vissa accepterar man.
Här kan man förståss också se över alternativ som skulle kunna vara billigare, kanske väljer att lägga lite mer på sparande, eller lite mer på avbetalningen på bil-lånet och siktar på en billigare semester till sommaren, eller säger upp tidningen man nästan aldrig läser ändå, kollar upp olika försäkringsalternativ osv.

Punkt 3, uppföljningen, är den utvärderande punkten.
Här kan man se om planen håller, hur man ligger till, om de undanlagda pengarna täckte upp det man behövde, om det finns ett underskott eller överskott.

Varje tillfälle man utvärderar är förståss också ett tillfälle då man kan ändra något beslut som man tidigare har tagit, beroende på om det fungerar så bra som man ville eller inte.

Summa summarum:
Var medveten om ekonomin. Se på den, tänk på den, fundera över den, lek med tanken på 'om' för att få fram lite olika scenarier och sätt upp små mål som lätt kan följas upp iallafall en gång om året, t.ex. nästa Januari då det åter är dags att se lite mer på djupet hur ekonomin håller ihop.

Sedan jag slutade använda champoo under försommaren 2008 har jag inte haft minsta spår av mjäll, så ni kan nog ana hur förvånad jag blev för någon dag sedan då jag upptäckte torra små hudflagor i hårbotten som lossnade som små snöflingor när jag kliade lite.

Kan det vara ricinoljan som det varnats om?

Nja, knappast.
Jag har nämligen inte gett håret någon oljeinpackning alls på ett par-tre veckor nu så snarare är det brist på återfettning/fukt som orsakar att hårbotten torkar ut.

Har jag inte gjort någon oljeinpackning så blir det inte heller lika mycket hårbottensmassage som annars, och även det gör ju sitt till.

Ikväll blir det därmed både ricinolja och olivolja i håret som ska få sitta i tills jag tröttnar.

En annan sak jag har upptäckt är att när jag börjar få ordning på återfuktandet av håret så blir det mer lockigt, vilket iofs rimmar rätt väl med hur frizzigt, flygigt och ostyrigt det kan bli när det är hög luftfuktighet eller extra kallt, och förståss under vintern med allt stickat och annat som dras över huvudet stup i kvarten.

En ploppning där håret helt får tid att torka innan det släpps ut leder faktiskt till lockar som i stort sett håller hela dagen, även om de blir lite lätt splittrade framåt eftermiddagen. Så nu blir det 'jakten på den perfekta balansen' ett tag framöver så jag får både hårbotten och hår som mår bra, håller stilen och känns trevligt att bära omkring på.

Ja, ploppning är alltså ett sätt att knyta in håret för att uppmuntra lockarna att ta plats.
1. Man kramar ur håret med fingrarna eller möjligen med en handduk i mikrofibrer, kan om man vill lägga till något lockstadgande (aloe vera eller linfröavkok om man kör no poo) och lutar sig framåt så håret hänger ner från mitten på huvudet. Helst lutar man sig förståss framåt så redan när man börjar krama ur håret...
2. Går som en 'krok' fram till platsen där man har sin mikrofiberduk/gamla t-shirt och låter håret falla (ploppa) ner ungefär mitt på.
3. Lägger ena kanten av mikrofiberduken/den gamla t-shirten efter hårfästet i nacken, lyfter sedan upp motstående kant mot hårfästet i pannan, vrider/viker i sidorna så man får två 'ändar' och knyter ihop ändarna antingen framme över pannan eller bak i nacken.

Ni som vill ha en bättre förklaring och bilder till kan göra en sökning på "ploppning" eller "plunking" (för en engelsk variant) i närmaste sökmotor.

Många berättar att en ploppning ger resultat även om den bara sitter i en kortare stund, men mitt hår är väldigt gravitations-styrt och lockarna faller lätt ur om håret hänger fritt medan det torkar. Att låta "ploppen" sitta i över natten så håret hinner torka helt funkar alltså betydligt bättre för mig och ger dessutom sambon något att skratta åt, för snygg är jag inte precis med den gamla urtvättade tröjan knuten kring huvudet...
Men bekvämt är det och fina lockar blir det så att sambon dessutom blir lite road ser jag bara som ytterligare ett plus i kanten.

Hur det går för mjällen efter den kommande oljeinpackningen kan det mycket väl hända att jag återkommer om.
Ett annat möjligt inlägg för framtiden är 'Hur man kan gå ut bland folk med inoljat hår utan att få gliringar för det', vilket jag iofs redan har gjort flera gånger redan. Ska man ha en oljeinpackning sittande i mer än ett par timmar kan det ju dyka upp tillfällen då man måste lämna hemmets trygga vrå. Framför allt när man har hundar som kräver sina rundor.

Jag sminkar mig verkligen extremt sällan, men på en fest nyligen så rotade jag fram mina små provburkar med mineralsmink, mitt basic mineralpuder och dendär no poo mascaran (Dr Hauschka) som jag till slut föll till föga för och köpte.

Efter lite penslande och fixande så blev jag faktiskt rätt nöjd med resultatet, trots att det var flera månader sedan som jag senast lekte med mineralerna.

Mina minnen från hur krångligt det har varit med alla cremer och småfix hit och dit fick verkligen komma på skam nu när mineralerna har gjort permanent inträde i smink-korgen.
Det finns inga cremer eller vätskor eller olika konsistenser att fundera över förutom 'torra mineralpulver' och 'mascara', och det finns inga risker att en underlagscreme tar åt sig olika mycket av detdär packade pulver-rouget eller ögonskuggorna.

Med mineralsminket tar man lite på en lagom stor borste, tar lite till om man vill ha starkare färg och mer effekt, kan liksom bygga på lite i taget och leka sig fram och misstag känns faktiskt ganska lätta att undvika genom att man kan ta det så pass gradvis.

Inte för att jag kommer att sminka mig mer till vardags, men det kan bli lite mer märkbart de (fortfarande väldigt) få gånger jag får tillfälle att bli lite mer kreativ med utseendet.

Ja, det borde ju inte vara så svårt egentligen, eller?

Enklast är förståss att köpa färdig glycerin-tvålmassa som man enkelt kan smälta ner, blanda tillsatser i, hälla upp i formar och sedan använda. Det blir klart snabbt, kan smältas om ifall resultatet inte blir som man tänkt och innebär ingen speciell risk förutom att bli lite varm om händerna då glycerinmassan är smält.

Men sedan finns den alltid lika lockande 'överkursen'.

Som "hobbykemist" har jag blandat saker av hjärtans lust hela livet och att nu blanda eget champoo (om nu bikarbonat, honung och vatten kan kallas för det) och diverse annat hudvänligt gör att det känns som jag har uppnått något viktigt.

Dedär läppbalsamen jag fått hem ska jag även spara hylsorna från när de är använda (fast det lär ta ett bra tag att komma igenom dem i denhär takten så dryga som de är) och göra egna läppbalsam i längre fram.

Handsalvor har jag rört ihop några gånger med mer eller mindre lyckat resultat och det har alltid känts spännande när man ser den varma massan tjockna, ändra färg och bli allt mer fast. Inte har jag mätt speciellt mycket heller så det har varit svårt att veta i förväg hur fast resultatet kommer att bli.

Det är dock en sak jag får se till att börja med om jag ska ge mig på att göra egen tvål från grunden för där gäller det verkligen att mäta rätt, så tvålen inte blir frätande eller behöver slängas bort eftersom något annat blir så fel att det inte kan räddas.
Sedan längre tillbaka har jag också en bok hemma med lite grundrecept och listor på vad man behöver ha och en del har jag redan samlat ihop - eller sparat ihop. Min gamla stavmixer har t.ex. fått flytta in mot bakänden på hyllan när den nya kom in i samlingen.

Torkplats har jag också, ovanpå köksskåpen. Där skulle tvålen lätt kunna stå och mogna i lugn och ro tills det skulle vara dags att premiärtesta den. Utom räckhåll för alla, samtidigt inne i rumstemperatur så den skulle få stå och hålla temperaturen utan några större problem medan den mognar klart.

Men så var det detdär med att sätta igång, och jag har ju mer eller mindre alltid något annat som kommer upp och behöver göras. Att koka sin första grundsats tvål från grunden är något jag helst gör utan att ha ett par små hundar skuttande kring fötterna. Speciellt när luten ska blandas...
Någon gång ska det dock bli av, men det är inte omöjligt att jag först faller till föga och beställer hem lite färdig tvålmassa som jag helt enkelt kan smälta ner och blanda upp med doft och färg.

Nu har CSN gjort årets uträkningar klara och har man inloggning på hemsidan så kan man hitta både den nya skuldstatusen och avbetalningsplanen.

Jag kan med glädje konstatera att min redan etablerade avbetalningsplan kommer att fungera alldeles utmärkt även i år, från Januari och framåt. Och jag har dessutom fått en fingervisning om hur mycket jag måste betala bort för att vid nästa årsskifte få en avbetalningsplan som kommer att göra mig skuldfri.

Det förutsätter iofs att jag kan fortsätta med dedär extra inbetalningarna som jag har gjort lite då och då när möjlighet har funnits, men det känns möjligt. Och går dethär i lås så kommer jag att vara helt fri från CSN innan jag fyller 40.

Inte illa alls med tanke på att det redan när jag tog lånet var en sådandär sak som man förväntades ha med sig resten av livet och få avskriven vid pension. Fast, utan dedär extra inbetalningarna hade jag nog ändå kunnat hamna i den fällan.

Jag kan bara tacka min inre kompass för hur långt jag har kommit på avbetalningen hittills.

Dendär inneboende viljan att vara skuldfri, att bli av med så många måsten som möjligt - iallafall sådana som andra har att inkassera och som jag inte själv har så mycket praktiskt ansvar över.
Inte för att jag kan förneka att jag själv valde att ansöka om studielån och använda upp det, men jag har levt länge nog med det beslutet nu för att känna att jag vill göra mig av med konsekvenserna en gång för alla.

Så, en aggressiv avbetalning i ett år till (så långt finanserna tillåter) och nästa år, en sluträkning uträknad av CSN själva om allt går som jag hoppas att det ska.

En trevlig detalj är att mitt sparkonto fortfarande mår riktigt bra under omständigheterna och att jag är flera tusen längre gången på avbetalningen än jag från början planerade för att vara. Så även om jag snart ska sitta och se tusenlapparna ticka iväg och försvinna i CSN's ivriga gap så känns det bra att jag inom en överskådlig framtid kan komma att göra en allra sista inbetalning och sedan slippa höra något mer från dem.
Om jag inte bestämmer mig för att hoppa på en ny omgång förståss.

Men först ska dethär bli klart.
Sedan blir det dags att fira friheten.
Och därefter kommer jag att kunna se mitt sparkonto skjuta i höjden med en aldrig tidigare skådad hastighet.

Jo, jag längtar till dess och bara den visionen lär få mig att hellre lägga en extra avbetalning då och då än att lägga de pengarna på annat.

Och jag som ibland undrar hur sjutton folk har råd med saker till höger och vänster.
Allt jag behövde göra för att få en förklaring var att se hur mycket jag totalt lagt till CSN under året och så var den gåtan löst.

Fast, värt det? Absolut!

Sambon ringde från mataffären och frågade om en biologisk avloppsrens skulle vara okej att ta med hem, för han hade stått och vridit, vänt och läst på alla möjliga flaskor och mest sett en massa saker listade som han antog att jag nog inte skulle vilja ha inom hemmets väggar.

Inte för att jag skulle klaga oavsett vad han kom hem med, för det är ju inte alla förunnat att ha en karl som både köper hem städgrejer och använder dem. Men jag tycker ändå att det var lite extra gulligt av honom att ta den extra omvägen.

Han letade dessutom länge och väl efter en lokalproducerad såpa som jag har köpt hem tidigare och som inte står vid de andra utan i en speciell del av affären just för lokalproducerat.

Inte nog med det utan han verkar ha läst på lite på egen hand, eller så har han kommit ihåg från någon gång långt tillbaka då han frågade varför jag köpte gul istället för grön såpa att det enda som skiljer är ett färgämne som tillsatts.

Jag kan tillägga också att jag faktiskt inte har pressat speciellt mycket på att det måste vara miljövänligare alternativ eller parfymfritt, men jag föregår av bara farten med vad jag ser som 'gott exempel' eftersom det hör till min normala rutin att hålla mig ifrån parfymer och diverse andra onödiga tillsatser.
Plus att jag blir lite fånigt glad ibland när jag har hittat något som både är ekologiskt och fungerar bra så det märks väl vad det är för sorts saker jag uppskatter i vardagen.

Jag har tidigare nämnt ricinolja som kan användas för att få håret och ögonfransarna att växa bättre.

Har jag själv provat?
Jamenvisst, jag har sett mina ögonfransar bli både längre, tätare och mörkare.
Håret i övrigt har jag inte gjort tillräckligt många inpackningar på (3 i veckan är rekommendationen jag har sett) men de inpackningar jag har gjort har minsann inte orsakat några tilltäppta porer eller mjäll eller andra problem för den delen.

I aftonbladet står det om att ricinolja, eller förlåt 'laxermedel', faktiskt inte alls ska fungera för sådant.

Jan Faergemann, dermatolog, uttalar sig bestämt;
"Man ska inte tro att håret blir kraftigare eller att ricinolja gör att det växer snabbare. Det är felinformation, det finns inga som helst belägg för det."

Han varnar också för att ricinolja kan orsaka mjäll, eksem och finnar och förståss för att det kan härskna.
Härsken ricinolja låter ju inte så värst trevligt, det håller jag helt och hållet med om. Men, hur lång tid måste man ha ricinoljan i håret för att den ska härskna?

I artikeln står det att ricinolja ska fungera bra som glansmedel om man vill 'lägga håret', dvs forma håret med spolar till önskad frisyr.
Men, om man använder ricinolja som glansmedel - ska den inte vara kvar i håret en längre tid då än de inpackningar på ett par timmar eller över natten som rekommenderas? Att lägga håret på spolar och sedan tvätta ur glansmedlet skulle ju förstöra hela läggningen...

Men hur är det med hållbarheten?

Enligt Shenet gäller följande; "Tjocknar och härsknar särskilt i kontakt med luft."
Dvs. När oljan är exponerad för luft så kan den börja tjockna och härskna. Hållbarheten är annars upp till 2-5 år.

För att inte tala om hur ricinoljan har använts i ett längre historiskt perspektiv.

Redan de gamla babylonierna använde oljan framför allt som lampolja, men fattiga arbetare hade gärna ricinolja på huden som skydd för solen.
Ett gammalt pergament från 1500-talet före kristus berättar också om utvärtes medel mot bölder och hudproblem baserade just på ricinolja.

I nuläget är ricinoljan väldigt populär inom kosmetikabranchen inte pga priset utan pga dess egenskaper.

Och, ska man återgå till ricinolja och hårväxt så kan man även konstatera att även om dermatologen som tillfrågats i denhär artikeln inte har sett några bevis så finns det uppenbarligen många runt om i landet som har testat och kan berätta om ett mer välmående och tydligt längre hår efter att ha börjat använda ricinolja.
Det är iofs ingen korrekt vetenskapligt utförd undersökning i laboratoriemiljö, men resultat är resultat...

Nu är det dendär tiden på året igen då man ska ha gått igenom året som varit, räknat ihop alla 'rätt' och 'fel' och hoppas att man iallafall går jämnt ut ifall plus-sidan inte får ett starkt övertag.
För att inte tala om dedär löftena som ska göras, när man ska försöka motivera sig till att bli mer hälsosam, gå ner i vikt, få ett bättre jobb, avsluta detdär projektet som har legat och väntat, starta detdär projektet man har gått och tänkt på och inte gjort något åt, bli bättre/duktigare/starkare/snabbare/snyggare osv.

Själv har jag inte funderat så mycket på att ge något nyårslöfte eftersom det faktiskt är något man borde kunna göra när som helst under året.
Jag har inte heller något jag direkt har känt att jag borde ha gjort bättre eller mer av. Förutom kanske att bli bättre på att ta ledigt...

Jag kommer nog att fortsätta som vanligt, men förhoppningsvis låta mig själv ta lite mer fri tid från jobbet när behovet börjar kännas av. Men något nyårslöfte skulle jag inte kalla det.