Ja, förutom CSN finns ju alltid fler anledningar att få koll på vart pengarna tar vägen och det är rätt så vanligt att det blir en extra koll just i Januari.

Det har förmodligen att göra med det nya året, man börjar på ny kula, vill starta upp något bättre, äta nyttigare, må bättre, kanske gå ner i vikt eller sluta röka eller plocka upp dendär hobbyn man har försakat.
Och varför inte också få en bättre ekonomi?

Man kan ju enkelt se tillbaka på det gångna året när januari-räkningarna hopar sig, alla inköp för julen och nyårsfesligheterna gör sig påminda och kvartalsräkningar kommer samtidigt som alla andra extra utgifter. För att inte tala om dedär 'köp nu - betala senare' som man kan hitta erbjudanden om inför jul och nu måste lägga fram betalningen för.

Det finns tre enkla grundregler för att hålla koll på ekonomin, och som ökar chansen att man får allt att gå ihop utan att behöva ringa runt och dela upp betalningar.

1. Kontroll på vad som kommer in och vad som ska betalas ut.
2. Medvetna val och prioriteringar i de utgifter man tar på sig.
3. Uppföljning.

Punkt 1 är relativt enkel om man har en fast och förutsägbar inkomst för då vet man hur mycket pengar som kommer in på lönekontot och även när de kommer in.
Har man variabler som lönebonus, barnbidrag osv får man förståss även räkna med dem, men ett litet trick är att medvetet låta bli att räkna in dem som 'inkomst' och istället se dem som 'extra inkomst' som står utanför de fasta kostnaderna.
Fördelen är att man då räknar lågt på hur mycket man har att röra sig med, mer eller mindre undermedvetet väljer bort sådant som är onödigt och som man klarar sig utan och i slutändan "hittar de extra pengarna" som får allt att gå ihop och lämnar lite extra kvar i slutändan.

Sedan måste man förståss även veta vad man har för fasta och rörliga utgifter.
Fasta utgifter är enklast eftersom det är sådant som kommer med fasta intervaller och i förutsägbara summor, medan de rörliga även innefattar skillnaden i elräkningen eftersom användningen i regel ökar vintertid, telefonkostnader om man har fyllt på extra på kontantkortet, matkostnader osv.
Där får man ta hjälp av tidigare utgifter. Antingen genom att spara kvitton, eller genom att skriva upp utgifterna på ett annat sätt så man får en summering på hur mycket man har lagt ut. Antingen över en månad, eller över flera så man kan räkna ut ett genomsnitt.

Punkt 2 är den man har mest kontroll över.
Här bestämmer man sig för vad man vill lägga pengarna på.
Boende, mat mm är ju förståss nödvändigt, men hur mycket man lägger på varje och vad man lägger ut pengar på utöver det kan lätt glömmas bort när man är van vid att 'saker kostar'. Det kan vara bra att iallafall någon gång ibland granska sina utgifter mer kritiskt och fundera över om man verkligen behöver lägga sådär mycket på bensin, eller om man kanske skulle kunna få ner matkostnaden lite, eller om man rent av behöver tänka på att fixa ett billigare boende, eller om man verkligen har råd att ha dendär andra bilen eller om man måste klara sig med en.
Och även små saker som tidningar, fredagsmyset, småhandlandet som lätt görs, utekvällarna med vännerna osv.

Poängen här är att man ska vara medveten om vad man lägger sina pengar på och göra ett aktivt val att lägga pengarna på just de sakerna. Att komma ur tanken 'ja men allt kostar ju' och istället tänka (iallafall för en stund) 'denhär posten kostar X kronor för att det är vad vi behöver för att få vardagen att fungera', eller 'denhär posten kan vi egentligen klara oss utan, men vi tycker att det är värt de pengar det kostar'.
Kort sagt en större medvetenhet om vad man lägger ut sina pengar på.

Vissa saker väljer man till, andra kan man välja bort och vissa accepterar man.
Här kan man förståss också se över alternativ som skulle kunna vara billigare, kanske väljer att lägga lite mer på sparande, eller lite mer på avbetalningen på bil-lånet och siktar på en billigare semester till sommaren, eller säger upp tidningen man nästan aldrig läser ändå, kollar upp olika försäkringsalternativ osv.

Punkt 3, uppföljningen, är den utvärderande punkten.
Här kan man se om planen håller, hur man ligger till, om de undanlagda pengarna täckte upp det man behövde, om det finns ett underskott eller överskott.

Varje tillfälle man utvärderar är förståss också ett tillfälle då man kan ändra något beslut som man tidigare har tagit, beroende på om det fungerar så bra som man ville eller inte.

Summa summarum:
Var medveten om ekonomin. Se på den, tänk på den, fundera över den, lek med tanken på 'om' för att få fram lite olika scenarier och sätt upp små mål som lätt kan följas upp iallafall en gång om året, t.ex. nästa Januari då det åter är dags att se lite mer på djupet hur ekonomin håller ihop.