Det lär ju inte vara någon nyhet att smakförstärkare finns i mycket av den mat vi kan köpa, och även när man lagar mat från grunden så ska det användas iallafall peppar och salt i de allra flesta recept för "annars smakar det ingenting".

Själv gillar jag smaken av råvarorna i sig och tycker faktiskt att potatis smakar potatis även utan salt och peppar. Samma sak med fisk, som förresten smakar olika beroende på vad det är för slags fisk. Och grönsaker, som jag har för mig att jag också har nämnt någon gång tidigare.

Bara för sakens skull så börjar jag med broccoli som exempel.

För några år sedan var det någon som bjöd på lokalproducerad broccoli och stolt sade att 'denhär broccolin är mycket godare än den man kan köpa i affären'.
Problemet var bara att när man fick en bit färsk broccoli så hällde de även på örtsalt som helt tog över smaken, så det var inte mycket broccoli man verkligen kände smaken på. Så hur skulle jag (vi) kunna avgöra om den verkligen var godare?

Jag sade inget, men när hon som höll i örtsaltet vände sig om och bjöd några andra så plockade jag åt mig en bit ren broccoli, försökte få bort saltsmaken ur munnen och konstaterade att jo, dendär broccolin var faktiskt riktigt god. Helt på egen hand utan minsta lilla tillstymmelse till örtsalt.

Men åter till huvudämnet, varför används smakförstärkare i så stor utsträckning?
Främst i halv- och helfabrikat förståss, men i vissa fall även i det vi ofta uppfattar som råvaror.

En del av orsaken kan vara att man helt enkelt vill sticka ut lite och bli den producent som har den godaste, intensivaste och mest intressanta smakupplevelsen. Istället för att hallonsylten bara smakar hallonsylt så lägger man till en liten ton av något annat och vips så är det Märke X som har den godaste hallonsylten och får sälja mest.

En annan del kan vara att dölja bismaker som har kommit från raffineringen eller från att en råvara har legat lite längre än man helst skulle önska. Inte så att den har blivit dålig utan bara så den kanske tappat lite färg eller inte ser lika fräsch ut längre, och med den visuella friskheten förminskad så blir smakligheten också försämrad. Då lägger man till lite smak och doft som gör maten mer tilltalande.

Ytterligare en del kan vara att tillagad mat ofta inte ser lika tilltalande ut som råvarorna och förståss att smakerna förändras vid upphettning och tilllagning. Mikro-mat kan alltså få en liten extra boost för att smaka bättre än den ser ut, eller smaka mer än man tror.
Bilden på förpackningen speglar ju sällan innehållet, men om man med hjälp av smakförstärkare kan ge en smakupplevelse som motsvarar utseendet på lådan så lär ju folk inte bli alltför besvikna ändå.

Och sist men inte minst tror jag att sättet vi odlar och producerar råvarorna kan påverka.
Med industrins intåg i början av 1900-talet fördes samma tankesätt över på alla möjliga områden, inklusive djurhållning och odling. Djur fick mat för att bli större snabbare, de får i nuläget kraftfoder och förebyggande antibiotika för att slippa sjukdomar under sina korta instängda liv, de rör inte mycket på sig vilket leder till att de visserligen får större muskler av kraftfodret mm men samtidigt mindre smakrika eftersom det inte blir samma kvalitet på ett köttdjur som växt upp stillastående på kraftfoder, och ett som varit frigående och fått äta mer 'naturlig' mat över en längre tid.
Vad gäller odling så har det framtagits fröer som ger ett mer snabbväxande resultat, utan att lika mycket energi har lagts på att smaken ska behållas.

För att inte tala om hur råvarorna förädlas.
Kycklingfiléer läggs i eller injeceras med saltlag både för att få en bättre hållbarhet, se fräschare ut och väga lite mer. Fabriker processar majs, vete, frukt och grönsaker i sterila miljöer med rengöring och eventuellt antibakteriell behandling som i vissa fall säkert kan ta bort en del av smaken i råvaran.
Och ju mer processat, desto värre.

Halvfabrikat kan innehålla en allt mindre del faktisk råvara och allt mer utfyllnad i form av konsistensgivare, smakförstärkare, färggivande, konserverande och helt enkelt 'utfyllande' eftersom det blir billigare att blanda i något annat istället för att använda råvaran i sig.
Läs t.ex. på ett paket pulvermos hur stor andel potatis det är i potatismoset.
Tänk sedan på hur stor andel det skulle bli om ni istället köpte hem några potatisar som ni kokade, mosade och blandade ut med lite mjölk/grädde, smör och kryddor. Är det värt pengarna att få potatismoset klart på kortare tid eller är det värt den extra tiden för att få ett bättre näringsvärde och 'äkta vara'?

Ett litet tips är att skära ner potatisen i mindre bitar när den kokas.
Då blir den genomkokt snabbare och blir också lättare att mosa. Självklart kan man också blanda med lite andra rotfrukter i sin hemmagjorda potatismos. Morötter gör det lite sötare, pepparrot ger styrka, kålrot ger en mjuk smak osv.
Och gott blir det dessutom, så även om det är något ni inte kommer att ha tid eller lust med i vanliga fall, prova någon dag när ni har tid bara för att testa. Tro mig, det är väl värt tiden.