

18 jan kl 10:54, 2009
Världen snurrar och sängen är ett sammelsurium av svettiga tilltrasslade lakan. Rummet luktar var och det bultar i min kropp när jag dubbelvikt tar mig därifrån och ner till nästa liggplats. Kör trots allt bort till stallet för att släppa ut hästarna och känner att jag kan mäta mig med minst en promille när jag är på väg hem. Det gör ont och min tillvaro verkar helt absurd. Som om jag var i en dröm. Ljuden är märkliga och kommer som överraskningar hela tiden.
Tror att jag ska tillåta mig att vara riktigt liten och ringa till mamma sen.
Hu! Det låter riktigt, riktigt illa! Hoppas det har vänt nu och livet åter börjar rinna i dina ådror med energi och hopp!
Krya-på-dig-kram!
Skrivet av Mette den 21 januari, 2009 kl. 10:24 #